Pappautanbarn

Äldre 1 Jun 22:11

161 svar

pappa UTAN barn

Mamman har äntligen lyckats efter 5 år.
Nu är barnen vända emot mig. Jag har kämpat och kämpat genom soc, advokater och domstol. Gemensam vårdnad är klubbat men vad är det värt när mamman lyckas vända barnen emot att inte vilja komma.
Detta är ett problem som behöver uppmärksammas. Jag är ju inte ett enskilt fall utan det finns ju tusentals fall att läsa om bara man googlar. Jämställdhet pratas det väldigt mkt om. Lika löner oavsett kön, kvinnor till chefspositioner mm men i denna fråga är det ingen som sticker ut hakan. Så fort det blir vårdnadstvist så är domstolarna snabba med att ge ensam vårdnad till mamman. Skulle en pappa få ensam vårdnad då är mamman fast i tungt missbruk eller psykiskt otillräknelig. Annars är det i princip omöjligt. Sen är mamma alltid en mamma och pappa är alltid en pappa. Den stora frågan är vad det är för mamma egentligen som baktalar pappan och vänder barnen emot sin egen pappa bara för att man blivit lämnad. Det är jättetungt och jobbigt att bli lämnad av den man älskar, men inte att man använder barnen för att skada den andre. Det är bara barnen man gör illa.
Detta borde tas upp ordentligt av soc tanter, domstolar och dom borde öppna ögonen för att se världen som den är. TYVÄRR!!

Anonym (...)

Äldre 4 Jun 11:19

#81

SVBk4rr1ng skrev 2013-06-04 11:06:51 följande:

Men vad är det mamman gör rent konkret förutom dikterar villkoren för umgänget? Mobbar hon dig under umhängena? Kränker dig verbalt? Ändrar hon på umgångestider med kort varsel? Har ni varit på samarbetssamtal hos familjerätten?

Dikterar villkoren för umgänge, anfaller mig verbalt tillsammans med sin mamma under umgänget, raderar sms i min telefon. Umgängestiderna har hon slutat flytta på och ställa in. Bestämmer att han ska döpas, var han ska döpas, vilka som ska vara gudföräldrar, bestämmer att hon ska resa bort i flera veckor med barnet senare i sommar.

Samarbetssamtal är enligt uppgift på gång.

SVBk4rr1ng

Äldre 4 Jun 11:21

#82

Anonym (...) skrev 2013-06-04 11:16:17 följande:

Det är en lång historia. Försöker göra den någorlunda kort. Jag har hittills inte kunnat göra någonting då hon inte skrivit på faderskap. FR anser inte att det är deras uppgift att tvinga någon så jag har inte kunnat göra annat än att vänta och vänta. Nu ska faderskapet enligt utsago vara bekräftat sen ett par dagar tillbaka. Jag har försökt prata om gemensam vårdnad men det vill hon inte utan skjuter upp den diskussionen på obestämd framtid. Samma med umgänge jag ska ha så lite som möjligt utan att det visar på att hon inte samarbetar. Tid och plats bestämmer hon, gärna så obekvämt som möjligt för min del. Det är egentligen först nu när faderskapet är bekräftat som jag kan göra något och då är det samarbetssamtal som gäller. Jag tror inte det kommer leda till något annat än att hon kan förhala sitt beslut några veckor till.

Man kan krasst se det som att du inte haft några rättigheter tidigare eftersom du officiellt inte varit barnets pappa. Samarbetssamtal låter bra. Låt inte din bitterhet ta överhanden utan håll dig alltid saklig, lugn och korrekt. Det kommer att gynna både dig och barnet i längden. Försök tänka positivt. Ju äldre barnet blir desto mindre beroende av mamman blir du för umgängets skull. Hur kommer det sig att ni har så svårt att samarbeta? Ligger det nåt gammalt groll från er relation och pyr i bakgrunden? Ett tips är ju i så fall att ni går på kommunens famikjeterapi och bearbetar er gamla relation och får ett bra avslut på det hela.

SVBk4rr1ng

Äldre 4 Jun 11:24

#83

Anonym (...) skrev 2013-06-04 11:19:10 följande:

Dikterar villkoren för umgänge, anfaller mig verbalt tillsammans med sin mamma under umgänget, raderar sms i min telefon. Umgängestiderna har hon slutat flytta på och ställa in. Bestämmer att han ska döpas, var han ska döpas, vilka som ska vara gudföräldrar, bestämmer att hon ska resa bort i flera veckor med barnet senare i sommar. Samarbetssamtal är enligt uppgift på gång.

Försök hålla dig lugn och behandla henne alltid med respekt. Då kan du också kräva att hon gör det samma. Fråga på familjerätten om ni kan få med nån utomstående från socialtjänsten på umgängena om mamman inte klarar av att bete sig respektfullt annars.

Anonym (...)

Äldre 4 Jun 11:28

#84

SVBk4rr1ng skrev 2013-06-04 11:21:33 följande:

Man kan krasst se det som att du inte haft några rättigheter tidigare eftersom du officiellt inte varit barnets pappa. Samarbetssamtal låter bra. Låt inte din bitterhet ta överhanden utan håll dig alltid saklig, lugn och korrekt. Det kommer att gynna både dig och barnet i längden. Försök tänka positivt. Ju äldre barnet blir desto mindre beroende av mamman blir du för umgängets skull. Hur kommer det sig att ni har så svårt att samarbeta? Ligger det nåt gammalt groll från er relation och pyr i bakgrunden? Ett tips är ju i så fall att ni går på kommunens famikjeterapi och bearbetar er gamla relation och får ett bra avslut på det hela.

Min bitterhet tar inte överhanden. När det är nog av galenskap så får väl jag sälla mig till skaran av pappor som inte kan ha kontakt med sina barn pga mamman. Så kan ni alla spotta på mig sen och tala om för mig vilken dålig pappa jag är.

Det är absurt hur mycket sattyg man kan ställa till med som mamma med samhällets goda minne.

Jag orkar inte ens ge mig in i en diskussion om varför vi har svårt att samarbeta, det hör liksom inte till tråden riktigt. Men jag har inga problem med att samarbeta, jag ber om umgänge två dagar i veckan varav den ena på lördag eller söndag. Längre tid än en timme som jag har nu och på valfri plats. Samt gemensam vårdnad och föräldradagar har jag inga problem med att diskutera fördelning av. Jag vill att det ska fungera för oss båda.

h8him

Äldre 4 Jun 11:30

#85

Anonym (...) skrev 2013-06-04 11:16:17 följande:

Det är en lång historia. Försöker göra den någorlunda kort.

Jag har hittills inte kunnat göra någonting då hon inte skrivit på faderskap. FR anser inte att det är deras uppgift att tvinga någon så jag har inte kunnat göra annat än att vänta och vänta. Nu ska faderskapet enligt utsago vara bekräftat sen ett par dagar tillbaka.

Jag har försökt prata om gemensam vårdnad men det vill hon inte utan skjuter upp den diskussionen på obestämd framtid. Samma med umgänge jag ska ha så lite som möjligt utan att det visar på att hon inte samarbetar. Tid och plats bestämmer hon, gärna så obekvämt som möjligt för min del.

Det är egentligen först nu när faderskapet är bekräftat som jag kan göra något och då är det samarbetssamtal som gäller. Jag tror inte det kommer leda till något annat än att hon kan förhala sitt beslut några veckor till.

Det blir besvärligt från början så klart. Men, nu när faderskapet är fastställt kan du försöka få till ett juridiskt bindande umgängesschema med hjälp av familjerätten.

SVBk4rr1ng

Äldre 4 Jun 11:42

#86

Anonym (...) skrev 2013-06-04 11:28:49 följande:

Min bitterhet tar inte överhanden. När det är nog av galenskap så får väl jag sälla mig till skaran av pappor som inte kan ha kontakt med sina barn pga mamman. Så kan ni alla spotta på mig sen och tala om för mig vilken dålig pappa jag är. Det är absurt hur mycket sattyg man kan ställa till med som mamma med samhällets goda minne. Jag orkar inte ens ge mig in i en diskussion om varför vi har svårt att samarbeta, det hör liksom inte till tråden riktigt. Men jag har inga problem med att samarbeta, jag ber om umgänge två dagar i veckan varav den ena på lördag eller söndag. Längre tid än en timme som jag har nu och på valfri plats. Samt gemensam vårdnad och föräldradagar har jag inga problem med att diskutera fördelning av. Jag vill att det ska fungera för oss båda.

Men gemensam vårdnad är inte att rekommendera vid grava samarbetsproblem. Vilket ni verkar ha (oavsett vem som bär skulden för det). Därför är det helt orealistiskt av dig att kräva det. Hur i hela fridens namn skulle ni klara av det hade du tänkt dig?? Du får väl stämma henne helt på vårdnaden om du anser att du skulle vara bättre vårdnadshavare. Men jag skulle tycka att det smartaste vore att ni kunde lära er att behandla varandra med respekt och hänsyn och börja samarbeta med barnets bästa i fokus. Det är därför jag föreslår familjeterapi. Ni kan säkert få hjälp med att reda ut allt gammalt, lära er att kommunicera och att inte bete er gränslöst mot varann. Många par genomgår sådan terapi även om de går skilda vägar. Men det kan göra det enklare att gå vidare utan en massa negativa känslor som spiller över på barnen. Det kvittar ju om det bara är hon som är svår. Faktum kvarstår att situationen är skit och du bör ta ansvar över det du kan vilket är över valet att skaffa barn med denna kvinna och göra det bästa av situationen.

Anonym (...)

Äldre 4 Jun 12:09

#87

SVBk4rr1ng skrev 2013-06-04 11:42:01 följande:

Men gemensam vårdnad är inte att rekommendera vid grava samarbetsproblem. Vilket ni verkar ha (oavsett vem som bär skulden för det). Därför är det helt orealistiskt av dig att kräva det. Hur i hela fridens namn skulle ni klara av det hade du tänkt dig?? Du får väl stämma henne helt på vårdnaden om du anser att du skulle vara bättre vårdnadshavare. Men jag skulle tycka att det smartaste vore att ni kunde lära er att behandla varandra med respekt och hänsyn och börja samarbeta med barnets bästa i fokus. Det är därför jag föreslår familjeterapi. Ni kan säkert få hjälp med att reda ut allt gammalt, lära er att kommunicera och att inte bete er gränslöst mot varann. Många par genomgår sådan terapi även om de går skilda vägar. Men det kan göra det enklare att gå vidare utan en massa negativa känslor som spiller över på barnen. Det kvittar ju om det bara är hon som är svår. Faktum kvarstår att situationen är skit och du bör ta ansvar över det du kan vilket är över valet att skaffa barn med denna kvinna och göra det bästa av situationen.

Jag håller inte med. Grava samarbetsproblem väljer man att ha oavsett vem som väljer det. Den som väljer att ha samarbetsproblem ska ju inte tjäna på det och få den andra föräldern att stå tillbaka. Jag har inga problem att samarbeta, jag vill vara en del av vårt barns uppväxt. Jag behandlar henne med hänsyn och respekt.

Till att börja med kan vi likställa föräldrarna i sitt föräldraskap. Som det är nu har mamman någon slags förtur till barnen och pappan förväntas stå tillbaka om mamman inte samarbetar.

Det bästa av situationen är givetvis att försöka delta i en så stor del av barnets liv som jag kan. Att den andra föräldern tycker precis tvärtom bör ju inte ligga mig i fatet vilket det idag gör.

Tom Araya

Äldre 4 Jun 12:11

#88

Anonym (...) skrev 2013-06-04 12:09:05 följande:

Jag håller inte med. Grava samarbetsproblem väljer man att ha oavsett vem som väljer det. Den som väljer att ha samarbetsproblem ska ju inte tjäna på det och få den andra föräldern att stå tillbaka. Jag har inga problem att samarbeta, jag vill vara en del av vårt barns uppväxt. Jag behandlar henne med hänsyn och respekt.

Till att börja med kan vi likställa föräldrarna i sitt föräldraskap. Som det är nu har mamman någon slags förtur till barnen och pappan förväntas stå tillbaka om mamman inte samarbetar.

Det bästa av situationen är givetvis att försöka delta i en så stor del av barnets liv som jag kan. Att den andra föräldern tycker precis tvärtom bör ju inte ligga mig i fatet vilket det idag gör.

Jeff Hanneman (gitarrist i Slayer) *1964-01-31 D: 2013-05-02 R.I.P.

SVBk4rr1ng

Äldre 4 Jun 12:21

#89

Anonym (...) skrev 2013-06-04 12:09:05 följande:

Jag håller inte med. Grava samarbetsproblem väljer man att ha oavsett vem som väljer det. Den som väljer att ha samarbetsproblem ska ju inte tjäna på det och få den andra föräldern att stå tillbaka. Jag har inga problem att samarbeta, jag vill vara en del av vårt barns uppväxt. Jag behandlar henne med hänsyn och respekt. Till att börja med kan vi likställa föräldrarna i sitt föräldraskap. Som det är nu har mamman någon slags förtur till barnen och pappan förväntas stå tillbaka om mamman inte samarbetar. Det bästa av situationen är givetvis att försöka delta i en så stor del av barnets liv som jag kan. Att den andra föräldern tycker precis tvärtom bör ju inte ligga mig i fatet vilket det idag gör.

Men hur hade du tänkt dig att ni skulle klara av att samarbeta som vårdnadshavare?

Anonym (...)

Äldre 4 Jun 12:23

#90

SVBk4rr1ng skrev 2013-06-04 12:21:27 följande:

Men hur hade du tänkt dig att ni skulle klara av att samarbeta som vårdnadshavare?

Inga problem. man väljer att lägga ilska och bitterhet åt sidan och jobbar framåt för barnets skull. För barnets rätt till två närvarande föräldrar.

Jag kan det och jag kan inte förstå varför jag ska stå tillbaka eller straffas för det.

pappa UTAN barn

INNEHÅLL