• Anonym (Ts)

    Vad är rätt att kalla "änglabarn"? Okänslig kollega...

    En kollega förlorade för ca 6 månader sin dotter. Hon var sju månader och var extremt tidigt född (vecka 24). Hon dog av komplikationer som tillstött pga av hennes tidiga födsel. Detta har naturligtvis varit en mycket tuff tid för henne och hennes familj. Idag hade hon en "dålig dag" och lämnade jobbet tidigare i tårar (hon har tillstånd att göra det, ibland blir det bara för tufft för henne). En relativt nyanställd ung tjej i 20-års åldern frågade mig varför hon var ledsen och jag berättade (hon har bett oss kollegor berätta om någon frågar så hon slipper) om att de förlorat sitt barn. Varpå tjejen säger "jag förstår helt, jag har också ett änglabarn." Sen framkom det att hon fick missfall i vecka fem ... Jag kände instinktivt att det inte är samma sak och att som hon säga "jag förstår helt" är att nedvärdera min andra kollegas sorg. Den nya tjejen sa att hon skulle "dela med sig" men min kollega för att "vi har gått igenom samma sak" och jag var tvungen att bita mig i tungan för att inte kalla henne idiot. HUR kan man jämför ett missfall i vecka fem med att förlora sin 7-månader bebis?! Jag lyckades avstyra det hela tror jag men jag är orolig för att den här pantade bruden kommer att klampa in i min kollegas sorg i alla fall. Men allvarligt, hur dum får man vara?!

  • Svar på tråden Vad är rätt att kalla "änglabarn"? Okänslig kollega...
  • Anonym (Mfv8)

    Att det finns såpass många människor här inne som anser att en vuxen kvinna anser (direktcitat från TS) "vi har gått igenom samma sak" jämförande ett extremt tidigt missfall, och någon som förlorat en 7-månaders bebis, INTE är pantad.... Gör mig lite mörkrädd...

  • Furstinna
    Anonym (Mfv8) skrev 2013-10-11 17:12:22 följande:
    Att det finns såpass många människor här inne som anser att en vuxen kvinna anser (direktcitat från TS) "vi har gått igenom samma sak" jämförande ett extremt tidigt missfall, och någon som förlorat en 7-månaders bebis, INTE är pantad.... Gör mig lite mörkrädd...



    Tror många missförstår eller bara skumläser ts och tror att det är sorgen man jämför och inte det faktum att tjejen i ts likställer sitt 4mm "foster" med en 7 månader gammal bebis. Eller så tycker folk att det är samma sak, vilket är helt sjukt!
  • Anonym (BM)
    Anonym (78) skrev 2013-10-11 17:05:16 följande:


    SKA inte? Och det bestämmer du? Hon har sina känslor och det kan ingen ta ifrån henne. Tjejen kanske aldrig mer kan få barn? Det kan vara en stor förlust för henne.
    Hon har rätt till sina känslor, vem har skrivit annat? Du hittar ju bara på.
  • Anonym (sorg)
    Anonym (Mfv8) skrev 2013-10-11 17:12:22 följande:
    Att det finns såpass många människor här inne som anser att en vuxen kvinna anser (direktcitat från TS) "vi har gått igenom samma sak" jämförande ett extremt tidigt missfall, och någon som förlorat en 7-månaders bebis, INTE är pantad.... Gör mig lite mörkrädd...
    Ja? Hon kan mena sorg, hon kan mena att förlora ett levande barn tidigt eller så kan hon mena att förlora ett barn... Du väljer hur du tolkar det, och jag förstår hur du ser på det.
  • Anonym (mening)
    Anonym (Mfv8) skrev 2013-10-11 16:59:55 följande:
    Det finns oftast en huvudtolkning, jo. Som normen utgår ifrån.

    Kanske det, men man varken kan eller ska utgå ifrån att det är den som åsyftas.
    Om du inte vet, fråga istället för att anta.  
  • Anonym (Agnes)
    Anonym (Mfv8) skrev 2013-10-11 17:12:22 följande:
    Att det finns såpass många människor här inne som anser att en vuxen kvinna anser (direktcitat från TS) "vi har gått igenom samma sak" jämförande ett extremt tidigt missfall, och någon som förlorat en 7-månaders bebis, INTE är pantad.... Gör mig lite mörkrädd...
    Är det någon som har påstått det, att det är samma sak?
  • Anonym (mening)
    Anonym (Mfv8) skrev 2013-10-11 17:08:51 följande:
    ASG var det enda du kunde svara mig? Ja det var ju alltid nåt. Jag borde snarare ha svarat dig så, som menar att ords mening alltid är subjektiva. Vad fan finns då SAOL osv för? Du tolkar ju förmodligen vartenda ord jag skriver nu på ditt eget, gravt vrickade sätt. Men i alla fall, om du, ve och fasa, skulle förlora ett barn en vacker dag så vet vi allihopa att du uppskattar om någon tröstar dig med orden "Jag vet precis hur det känns att förlora ett barn för jag har också ett änglabarn som dog i v5."
    Du kan inte utgå ifrån Saol för ords betydelse, Saol har ingen bestämmande funktion, den är deskriptiv.
    Det vill säga den beskriver hur ordet vanligast används, men säger inget om hur det SKA användas. 
  • Anonym (Mfv8)
    Anonym (Agnes) skrev 2013-10-11 17:18:31 följande:
    Är det någon som har påstått det, att det är samma sak?
    Ja. TS kollega. Samt alla ni som håller med henne. men nu var det som sagt direktcitat från ts's okänsliga kollega som var poängen. Och folk här menar att man får inte kalla henne pantad får då är man okänslig. Sorg som sorg, ja. Men att säga att det är SAMMA SAK som denna kvinnan gör. Det är rätt crazy.
  • Tjohalia
    Anonym (sorg) skrev 2013-10-11 16:07:18 följande:
    Är det rätt att säga att man har ett änglabarn om barnet dör i magen i vecka 12, vecka 23 eller vecka 30? Eller gäller det bara fullgångna barn?

    Du såg väl vad jag skrev? Jag tycker det är ok i den vecka barnet hade kunnat klara livet. Inte missfall. Men det är som sagt var upp till var och en. Jag fick ett missfall i vecka 11. För mig skulle det kännas löjligt att referera till fostret som ett änglabarn trots att jag var mycket ledsen och besviken när det inträffade. Idag har jag helt kommit över det och tänker inte alls på det. Det är inte i närheten av jämförbara med om jag hade förlorat ett barn senare i graviditeten, eller ännu värre när barnet var fött och jag lärt känna det. Så funkar jag.
    Flicka 2005 * Pojke 2007
  • Anonym (Mfv8)
    Tjohalia skrev 2013-10-11 17:24:02 följande:

    Du såg väl vad jag skrev? Jag tycker det är ok i den vecka barnet hade kunnat klara livet. Inte missfall. Men det är som sagt var upp till var och en. Jag fick ett missfall i vecka 11. För mig skulle det kännas löjligt att referera till fostret som ett änglabarn trots att jag var mycket ledsen och besviken när det inträffade. Idag har jag helt kommit över det och tänker inte alls på det. Det är inte i närheten av jämförbara med om jag hade förlorat ett barn senare i graviditeten, eller ännu värre när barnet var fött och jag lärt känna det. Så funkar jag.
    Japp, och så fungerar de allra flesta, normala människor.
Svar på tråden Vad är rätt att kalla "änglabarn"? Okänslig kollega...