Hej! Ni med pseudotvillingar vill ni talas vid? Jag har precis blivit mamma till två barn där det är 15 månader emellan och vill gärna prata med andra föräldrar i samma familjekonstellation.
Så jag slänger ut första frågan. Hur långt har ni mellan era barn och hur gamla e dem idag?
Undras vad mina killar räknas som då. 17 mån mellan ettan och tvåan och 15 mån mellan tvåan och tvillingarna. 
.
Ja, vad de än kallas så inte har vi många lugna stunder här hemma iaf
Sorry TS, verkar som att jag dödade din tråd. Inte meningen 
Ha en bra helg!
När jag hade två barn flöt allt på bra. Det var bara roligt och mysigt med två små!
Nu när tredje kom har allt vänts upp och ner. Det är tufft, det är jobbigt och mycket "gråskala"... Självklart har vi våra ljusglimtar med! Tror att mycket är för att jag är "ur gängorna" och inte mår bra i mig själv.
Två barn tätt absolut, tre barn tätt- mycket tuffare.
Det svåra för mig är att vara med barnen lika mkt. Båda kräver ju på sitt sätt. Man är ju helt slut sedan mär de sover. Hur tacklar ni svartsjukan lr är d bara vi som har d problemet? :)
Mabaja, jag föratår hur d känns att vara ur gängorna även om vi kanske inte har d svårt på samma sätt. D kanske därför jag dagligen har så dåligt samvete över att jag inte är tillräcklig för båda lika mkt..
Det svåra för mig är att vara med barnen lika mkt. Båda kräver ju på sitt sätt. Man är ju helt slut sedan mär de sover. Hur tacklar ni svartsjukan lr är d bara vi som har d problemet? :)
Mabaja, jag föratår hur d känns att vara ur gängorna även om vi kanske inte har d svårt på samma sätt. D kanske därför jag dagligen har så dåligt samvete över att jag inte är tillräcklig för båda lika mkt..
14 månader mellan mina barn. De är tre och fyra år.
Svartsjuka har vi peppar peppar sluppit. Att hinna med båda gör man men inte på samma sätt som om man har ett barn såklart:) Men det mesta har vi gjort tillsammans med dem. När de var små fick de egenstunder om den andre sov. Men när båda slutade sova på dagarna var det slut på sånt. Men jag tror inte de lider av det. De älskar att leka med varandra!
När det var mindre var det fysiskt jobbigt med två bebisar nästan att ta hand om. Och visst önskade jag att de båda skulle sova samtidigt:) Men de gjorde de inte i börja iaf. För då sov den lilla flera ggr per dag och den stora en gång. Sen slutade den stora att sova på dagen några månader efter att den lille börjat sova en gång per dag. Men det var några sköna månader där när båda sov mitt på dagen.
Det jobbigaste var att det blir så stökigt och äckligt av allt kladd hemma och att man inte hinner ta hand om det. Det positiva har varit att vi kunde vara hemma länga med båda barnen. Och att de är jättetajta! Nu är det bara lätt att de är så jämnstora. De leker bra leker med samma kompisar etc. Gillar ungefär samma saker.
Grattis till barnen ska jag oxå säga!
PS Det jobbigaste med att ha barn så tätt var att man fick så mkt negativa kommentarer som oj vad jobbigt etc. När man bara var glad och stolt över sina fina barn! DS
PS vi var lediga tillsammans de första två månaderna och det var guld värt men skulle jag göra om det skulle jag se till att båda var hemma sex månader för den första tiden är fysiskt tung. DS
Nu har ju Linus bara funnits i ca 1 månad. Men peppar peppar, så funkar det super! Mkt lättare än vad jag trodde att det skulle vara. Nu så kommer jag säkert få äta upp mina ord... ;P