Hej! Ni med pseudotvillingar vill ni talas vid? Jag har precis blivit mamma till två barn där det är 15 månader emellan och vill gärna prata med andra föräldrar i samma familjekonstellation.
Så jag slänger ut första frågan. Hur långt har ni mellan era barn och hur gamla e dem idag?
Nu har jag lite äldre barn, de är i dag 6 och 7 år födda med 14 månaders mellanrum. Minns dock hur det var när de var små och hur intensivt jag upplevde att allt var med två så små samtidigt.
Hej
Jag har 16,5 mån mellan nr 1 och 2 och 15,5 mån mellan 2 och 3... Äldsta är nyss fyllda 3 år, mellan 19 mån och yngsta 4 mån.
Jag pratar gärna!
Har 18 månader emellan, så kanske nästan inte pseudotvillingar, men nu vid fyra och fem års ålder har jag två pojkar som verkligen innerligt älskar varandra och leker jättebra ihop. Har aldrig ångrat att det är ganska tätt mellan barnen, snarare ångrar jag att vi inte försökte få en trea tätt också.
Jag har 14 månader mellan mina största och idag är grabbarna (snart) 15 och (ganska snart) 14 år!
Mina pojkar har varit som natt och dag sedan dag ett. Inga gemensamma vänner, inga gemensamma intressen, ingenting! De är aldrig med varandra frivilligt och har aldrig varit det. Ska bli spännande o se om det ändras när dom blir vuxna. 
Jag har två tjejer på 4,5 och 3år och lillebror på 7mån.
Mina pseudotvillingar är lite äldre. Jag har två pojkar som det är 16 månader mellan. De är idag 4,5 drygt respektive snart 6 år. Det har varit periodvis oerhört intensivt, periodvis urjobbigt, periodvis bara underbart. Vi hade vår riktigt jobbiga period från det att yngsta blev ordentligt rörlig vid 8-9 månader och äldsta samtidigt blev 2.....med allt som följer med det 
.....och sedan ett drygt halvår framåt.
De har sedan dess varit oerhört tajta och knappt gått en meter ifrån varandra. Varit varandras stora trygghet i livet. Nu har något hänt sedan sommaren och med storebrors intåg i skolans värld (förskoleklass). Han bryter sig loss från lillebror och både han och hans yngre bror (som inte riktigt är med på det tåget) försöker hitta sig själva och varandra på ett nytt sätt. Sund självständighetsförklaringar från äldstas sida antar jag, men jobbigt också....inte minst för lillebror då han inte varit den drivande i detta och som helst haft storebror på samma sätt som tidigare. Men som sagt sunt och väntat. De är ju faktiskt två olika individer . Men efter en rätt lång period av lugn så är det mycket liv i luckan för tillfället.....minst sagt.
Vi har en liten trea också på 4 månader. Med honom är de stora bara helt underbara. Fantastiskt kul att få uppleva det syskonskapet också.....med längre tid mellan och där de stora verkligen är storebröder. Det är något helt annat.
Roligt att läsa ni som har äldre barn och hur det är för dem. Ni som skriver att d e intensivt i perioder, hur menar ni då? Vilka stötestenar handlar det om då?
Det som har varit störst problem hos oss och som kommer och går i perioder är den konkurrens som finns mellan tjejerna. Det tävlas om vem som har störst rätt till mamma/pappa, det är avundsjuka som leder till att det blir bråk och tjafs och tårar och det ska vara millimeter-rättvisa. Vi har försökt att ge dem egentid då vi bara ägnar oss åt en av dem i taget och det ger väldigt mycket då de kan få berätta och prata och göra saker med oss utan att behöva konkurrera och utan att behöva tävla om uppmärksamheten. Det tror jag är väldigt viktigt så att ingen känner sig osedd.
Vad är egentligen kriterierna för pseudotcillingar? Hur många månader?