Hej! Ni med pseudotvillingar vill ni talas vid? Jag har precis blivit mamma till två barn där det är 15 månader emellan och vill gärna prata med andra föräldrar i samma familjekonstellation.
Så jag slänger ut första frågan. Hur långt har ni mellan era barn och hur gamla e dem idag?
Det går kanon för henne! Vi började inskolningen i augusti. Men tyvärr så tog det 6 veckor att skola in henne, då vi blev utsatta av alla dagisbakterier... Så hon hann gå knappt en vecka innan lillebror kom.
Vi har ca 16 månader mellan våra. Ruben är snart 19 månader och lilla Greta snart 3 månader och vi har haft det jättetufft. R gick bakåt en del speciellt med mat och sömn. Jag hade och har till viss del fortfarande svårt att orka med dom båda samtidigt. Och alla pratade innan om hur enkelt det var att läsa för stora barnet när man ammar det mindre men jag behöver hålla upp bröstet för att amningen ska funka och då finns det liksom ingen hand kvar. Nu är vi två hemma på dagarna, min man är föräldraledig för R, men kan känna stor oro för ensamma kommande dagar om ett tag. Skulle med facit i hand hellre haft två år emellan, men vill såklart inte byta bort våra små troll ;)
Men lång gemensam ledighet är mitt tips!
Inte för att vara negativ men skönt att läsa att det finns fler som har det kämpigt. Storasyster har hamnat i värsta krisen sedan lillebror kom. Jag känner väl igen d där med amningen som du beskriver, vadå läsa en bok samtidig. Vi kämpar även med inskolning på dagis samtidigt..tungt!!
Jag hoppas att storasyster vänjer sig snart och att hon tycker att lillebror är rolig. Så hon förhoppningsvis inte kommer hata mig för resten av livet.
Klagovisan startades visst. .
Solljuset; ja, ibland är det skönt att veta att man inte är ensam. Vi hade valt tidigt att behålla R hemma när lillasyster kom, tyckte han var för liten för fsk när det inte ens var nödvändigt - men det ska gudarna veta att jag ångrat vissa dagar. Samtidigt så tänker jag att även om det är skitjobbigt nu så kommer vi få igen det sen; vi har tagit oss igenom det tillsammans, vi har överlevt - men visst skulle det vara skönare med vår och sommar nu så man slapp bråken kring overaller och galonisar åtminstone, plus att det egentligen inte är särskilt kul att vara ute med två så små i det här vädret :(
min vän som just kommit igenom den här första perioden och nu har två barn som är 2 och 4 precis sa igår; ta ett djupt andetag och inse att fram till mars så är det att ta en timme i taget vissa dagar - och det går över!
hej alla! vilken intressant tråd! och mycket givande att läsa era inlägg. Jag fick min nr 4 för 3 veckor sedan och nr 3 är 13 månader. Dessutom har jag en på 14 och en på 10 och en bonus som är 5....tycker dessa första dagar hemma har varit smått kaotiska men rutiner och den nya familjebildningen börjar falla på plats. Syster som är 13 månader började på dagis när hon var 12 månader och går där 30 timmar i veckan, detta för att jag pluggar halvtid hemifrån. Håller med det där med amning, näe det funkar inte alls för oss. den nya har är född för tidigt och fattar inte helt hur han ska äta från bröstet så det krävs mycket hjälp från min sida och jag kan omöjligt dela uppmärksamheten till syster på ett bra sätt. Han får snutta ibland och sen pumpar jag ur och ger flaska.
Hje! Ser att ni skrivit ett tag men jag hoppar gärna in om jag får :)
Mina två äldsta är "pseudotvillingar", det är nästan 16 månader mellan dem. Sen har de en till lillebror som kom nästan exakt 2 år efter andra barnet :)
Nu är barnen 3,5 år, 2 år och 4 månader. Allting har fungerat bra från start. Storebror var aldrig svartsjuk utan tyckte bara det var roligt, tror han var för liten för att ens förstå att man kan bli svartsjuk ;) Det kom lite senare när lillebror blev såpass stor att han snodde leksaker.. Äldsta killen började förskola en månad efter han fick syskon, då var han 1 år och 5 månader. Var aldrig något problem utan han tyckte det var kul att få gå till förskolan och leka. Sen började mellanbrorsan när han var i samma ålder.
Nu när de är såpass jämngamla så bråkar de mer och mer med varann, och vissa dagar är det riktigt jobbigt. Det handlar både o matt de har så roligt tillsammans att de hetsar varandra till att de vill ha exakt samma saker och därför blir osams. Hur arga de än är på varandra så ska de sitta 1 mm ifrån varandra när de är arga, går knappt separera dem vissa stunder.. Nu har de ju nyss fått ytterligare en bror som är väldigt liten än och han räknas ju inte som pseudotvilling eftersom det är 2 år mellan honom och mellankillen.
Som det känns nu kommer min äldsta aldrig
FörlÅta mig för att vi fick ett syskon lika mkt som jag svek henne medan jag försökte få in henne på dagis. ..tungt o smärtsamt!
Skönt att det går bra för er o att ni slipper handskas med svartsjuka från start. Här slåss d hej vilt..stackars lillebror!
Men d e väl så, d passar vissa att ha barnen tätt och för vissa inte. För oss är d väl mer lr mindre kaos! :(
Mina är nu 17 och 2 månader. Är det någon som har tips vid läggdags när båda är vakna och man är själv? Den yngsta är ganska gnällig på kvällen och den äldsta är van vid att någon av oss ligger bredvid tills han somnar.