Varför hatar folk SD?

Om nu nån Sd-are skulle ha kissat i sängen, vilket jag inte har hört nåt om och jag f.ö. är ointresserad av att veta, så vore ju det en politiskt sett totalt oviktig fråga.

Att Fridolin åker på fritidsresor på skattebetalarnas bekostnad, är däremot en fråga som har med allmänintresse att göra.

Som när ni Sd-hatare plockar fram att sverigedemokraten Kalle i Bengtsfors sagt "svarting" till nån på fyllan, och utifrån det presenterar slutsatser om hela Sd, menar du?

Och Elvis lever, delar lägenhet med Tupac i Bukarest och försörjer sig som jazz-musikant på gatorna.

Allt är möjligt bara fantasin är tillräckligt stor.

Den slutsats som drogs då var att det handlade om kulturella skillnader mellan folk i samma socioekonomiska situation.

Jag finner inget märkligt i den slutsatsen.

Den är åtminstone mindre otrolig än din variant med alkisföräldrar och vad det nu var.

Framförallt är det han proffesorn, Kent Asp som hävdar att MP är gynnade.

Enligt Kent Asp, professor på JMG, gör de ökade sympatierna för MP att partiet får en gräddfil i medierna.

– Miljöpartiet granskas inte lika tufft som andra partier. De befinner sig på sätt och vis i en fredad zon när det gäller bevakningen av  politik, säger han till SVT.

Kan mainstream-media med jämna mellanrum köra reportageserier om SD, "nazister", invandrare och "det nya Sverige" så borde de kunna köra en reportageserie där de granskar MP:s idéer om att lägga ned kärnkraften oc hsubventionera vindkraft, exemeplvis.

Som sagt. Alternativ finns. Planer för energieffektivisering ligger mer eller mindre klara om någon politiker bara vågar sticka ut hakan och tänka långsiktigt.

Nej, jag vill inte höja klimatpåverkan. Jag vill energieffektivisera. Jag vill att vi bara förbrukar så mycket energi som vi kan framställa på ett säkert sätt.

Så fort jag zappar förbi Lyxfällan på TV tänker jag på energipolitik.

I Lyxfällan skildras människor som ibland verkar ha fått för sig att de har någon slags rätt att leva över sina resurser. De bestämmer sig för hur de vill leva, och så gör de det oavsett om de har resurser eller ej.

Alla instämmer i att detta är ohållbart. Men i internationell energipolitik är detta tänkande normen? Vi ska inte anpassa oss efter tillgången av hållbar energi? Utan vi ska förbruka så mycket vi vill, trots att det rent vetenskapligt helt uppenbart är ohållbart?

Det borde väl vara uppenbart att ett samhälles energikonsumtion anpassades efter tillgången på säker energi?

Det är många som ändrar sig. Du känner väl till ordspråket

Om du inte är röd som ung har du inget hjärta, om du inte är blå som äldre har du ingen hjärna.