Här ska du få ett svar exakt hur det ser ut med skatter. (Statistik från ekonomifakta och SCB) och vad jag anser:
Jag tycker att skattetrycket generellt ska vara ganska högt i ett välmående välfärds-samhälle. Men det är bättre att fler betalar lite lägre inkomstskatt än att färre betalar en högre inkomst-skatt. Detsamma gäller arbetsgivaravgifter.
På så sätt kommer mer punktskatter in i form av konsumtion som fyller en viktig samhällsfunktion.
Det gynnar tillverkningsindustrin, tjänstesektorn, ökad försäljning och även skatteintäkterna ökar och arbetslösheten blir mindre, vilket är helt avgörande för att bygga upp en bra kärnvälfärd.
Synen på konsumtionens vikt för att finansiera välfärden skiljer sig åt mellan vänster-höger politik.
Sveriges skattetryck var 1980 44,4 % av BNP. 1987 49,9 % och 2014 var skattetrycket 42,9 %. Men inkomsterna till offentliga budgeten har varit ungefär densamma övertid, oavsett regering. Däremot har utgifterna varierat.
Men många personer betalar mer skatt än ovan eftersom marginalskatten kan vara 50% på delar av inkomster.
Statsbudgetens inkomster har från år 2000 till 2014 varierat från lägst 661,7 miljarder 2003 till högst värde 901,3 miljarder 2008.
2013 låg Sverige på 5:e plats av världens länder i skattetryck
och har alltid haft de högsta skatterna i världen. Men inte den bästa välfärden.
Kommunalskatterna var år 2014 högst i världen med undantag av Aruba.
Historiskt är det ingen väsentlig skillnad i skatteintäkter mellan färg på regeringen oavsett om man räknar med avräkningar eller bara offentliga sektorns skatteinkomster.
Statsbudgetens saldo har svängt med minus 52,9 miljarder 1980, minus 250 miljarder 1993, plus 135,2 miljarder 2008 och minus ca 130 miljarder 2013.
Världskonjunkturer och avbetalningsgrad på statsskulden har spelat en större roll än skatteregleringar.
Den socialdemokratiska minoritetsregeringen som tillträdde efter valet 2014 var snabba med uttalanden om att "ladorna var tomma" och "borden barskrapade".
En betydande orsak som påverkat statsbudgetarna negativt kring 2010-talet och därefter är att de migration och invandringspolitiska kostnaderna inte haft en begränsning likt de områdena som berör kärnvälfärden, t.ex sjukvård och skola.
De totala kostnaderna för invandring och migration redovisas inte öppet av staten och inte heller på ett korrekt sätt eftersom dessa fakta "kan utnyttjas av högerextrema krafter". Denna "ideologiskt solidariska politik" missgynnar stora utsatta grupper i samhället som är i behov av en fungerande kärnvälfärd och det gör att man tvingas "ställa behövande grupper mot varandra".
Man kör istället på och låtsas att det fungerar och att "det är solidariskt" för att man har ett ideologiskt mål. De ca 180 st utanförskapsområden som växt fram i modern tid fram till 2014 där över 500000 människor bor, främst av utländsk härkomst vill man inte kännas vid. Och erkänner man det är det "den rasistiska vita medelklassen eller de rikas fel".
Från år 2000 till 2014 har skatten på arbete i Sverige varierat mellan att vara 13,4 och 7 % högre än OECD genomsnittet.
En skattehöjning kan knappast rädda alla fattigpensionärer och hålen i välfärden.
Och migrationsverkets krav på 157 miljarder gör att det kommer att bli kärva tider för de som är i behov av välfärden, bostäder m.m.
Det är p.g.a den "solidariska" invandringspolitiken då mer än 400000 människor ska in i Sverige på kort tid enl. Migrationsverkets prognos.
