Anonym (Mumin) skrev 2014-07-29 17:46:05 följande:
Det är klart att man ska försöka undvika skador och komplikationer, men saken är den att risken är inte mindre vid KS. Många här verkar tro att de komplikationer KS kan ge är små (typ ärr på magen). Faktum är att KS inte alls är riskfritt och definitivt inte smärtfritt. Snarare har man vanligtvis ont och är begränsad i sina rörelser betydligt längre än vid vaginal förlossning. Ärrbildningar inne i buken är inte att leka med och det finns de som fått skador på livmodern som gör att de inte kan få fler barn.
Det är bara några av de komplikationer som kan uppstå. Jag har som sagt en vän som fått genomgå flera bukoperationer efter sitt KS, som lever med daglig smärta och där de nu diskuterar att ta bort hennes livmoder som sista alternativ. Hur tror ni hennes sexliv är? Sjukvården är inte restriktiva med KS för att jävlas, det finns medicinska skäl.
men vem har sagt att snitt är riskfritt? var vänlig att citera ett enda inlägg här som säger att snitt är riskfritt med lite ärr på magen som enda spår? det där är en vanligt missuppfattning hos de som inte respekterar eller förstår de som väljer KS, de antar att de inte vet vad ett snitt innebär. jag kan ju säga dig att de flesta som snittas är otroligt mycket mer pålästa än vad många mammor som kommer och föder vaginalt är. de har nämligen läst på, gått i samtalsrådgivning, fårr diskutera med en eller flera läkare och fått varenda risk noggrant uppräknad för sig innan valet är gjort.
komplikationer kan uppstå med bägge sätt, det vet alla så ni behöver inte anta att de som väljer snitt automatiskt är mindre kunniga än er när det faktiskt brukar vara tvärtom. komplikationerna och riskerna gäller dock olika områden så det handlar inte om att välja ett riskfritt förlossningssätt utan att väga vilka risker man kan acceptera mot vilka man inte kan acceptera. jag kan till exempel ta risken med en elak infektion i ett snitt före en skulderdystoci där barnet får hjärnblödningar av syrebristen. jag kan ta att mitt barn kan behöva lite andningshjälp på barnbordet framför att riskera ett katastrofsnitt med ett barn som svalt veckigt fostervatten av stress från värkar denne inte tål bra. jag kan ta att min egen läkning kanske blir längre och lite traggligare före risken med nervskador som förekommer då man lägger sugklockor eller använder förlossningstänger.
andra kvinnor skulle kanske välja precis tvärtom och de har de full rätt att göra för jag dömer ingen. men som sagt, sluta tro att vi inte är pålästa. själva jobbar jag med för tidigt födda barn samt barn som skadats illa vid vaginala förlossningar och de som har problem efter olika snitt. jag har varit med vid okomplicerade förlossningar, vid svåra förlossningar, vid planerade snitt, akuta snitt och vid katastrofsnitt och har även läst ett tiotal böcker, undervisningsmaterial för barnmorskor samt studier och avhandlingar i ämnet. jag arbetar dagligen med förlossningsläkare och barnmorskor.
men jag skulle alltså vara okunnig bara för att jag föredrar snitt? hur tänkte du då? kanske dags att dyna dina egna fördomar en aning va? sen kan jag beklaga att din vän råkat på en extremt ovanlig komplikation men vill samtidigt tillägga att det är vanligare att barn skadas illa vid förlossningar än att mammor behöver operera bort livmödrarna efter planerade snitt. det är så långt ifrån varann att det inte ens går att jämföra.
