Hej.
jag har under en vecka inte kunnat sova eller äta för att ekonomin är på väg åt helvete. Ordagrant. Och på alla möjliga jävla sätt. Jag funderar till och med att ta livet av mig. Men vill inte det. Vill ogärna ha moraliserande utan råd, stöd och tips.
Har satt upp delmål. Två är betalda. 4 betalas av i slutet av denna månad om allt går vägen. Den längsta sträcker sig till juli tror jag. Av de här akuta skulderna.
De andra orkar jag inte ens tänka på nu. Då får jag bara panikångest och vill dö.
Jag klarar knappt av mitt heltidsjobb. Var sjukskriven i december på grund av en massa skäl. Jag måste dessutom ha tillåtelse från jobbet att få arbeta extra. Vilket är sannolikt att jag inte får. Jag har inget emot att arbeta dygnet runt om så behövs. Har hela mitt liv arbetat och studerat hårt.
Räntorna visste jag om absolut men det som gör skulderna större är räntorna som påförs när man får avbetalningsplaner. De är hutlösa. Ett ex. betalade in 400 kronor på en avbetalningsplan, 2 dagar senare påfördes ärendet 405 kr i ränta... Man vill bara gråta. Därför vill jag kunna betala av de nu på en gång om det är möjligt så att jag inte behöver överbetala mer, vilket jag gör hela tiden.
Jag kan kanske få låna lite av en släkting men vet inte om jag vågar. Är rädd att relationen ska ta skada på sikt. Man vet hur såna dålig kombination pengar och släkt är men vad har jag för val?
Orkar inte mer med den här härvan. Hur man än gör blir det fel.
Det viktiga är ju att du har avbetalningsplan med släktingen tex låna 10000kr - betala av lån med dessa pengar - betala tillbaka till släktingen varje månad den summa du nu inte behöver betala i avbetalning/ränta till följd av att du betalat av på dyra kreditköp med 10000kr - säg att du annars skulle betalat 1000kr i månaden på kreditlånet där hälften varit ränta - betala då dessa 1000kr till släktingen - efter 10 mån är lånet till släktingen avbetalt och likaså kreditlånet, utan släktingslånet hade bars hälften av kreditlånet blivit avbetalt efter dessa 10 mån
Jag hade tänkt att jag skulle skriva någon typ av kontakt. Är bara rädd att något oförutsett händer och det skiter sig. Då är relationen för alltid bränd. Och jag vill inte det. Det är typ enda släkten jag har. Jag skulle ju behöva låna lite mer än så. Men är rädd. Kommer inte fram till något bra beslut just nu.
Jag förstår din oro men om du har berättat ditt läge för släktingen och den väljer att ställa upp så vet han/hon att det kan dyka upp problem men om du då talar om det för släktingen i god tid så tror jag inte det är problem. du kan ju även tala om din rädsla för släktingen så kan ni diskutera det innan.
Mycket sant. Ska fundera lite till. Ska nog ta chansen men försöka fixa själv och låna om det verkligen verkligen inte går. Villkoren kan vi ju ändå diskutera redan nu.
Sen kanske du inte ska låna "allt" du behöver utan till det mest akuta
Absolut, menar de 35 000 kr. Max. Har ändå bestämt mig för att ta en till sväng med dessa fordringsägare och uttömma absolut allt annat. Delar av vår släkt har redan en gång splittrats pga pengar. Visserligen var inte jag inblandad men ändå. Därför lite skraj.
Fast på vilket sätt är det akut med hela 35000kr? Hur mkt avbetalar du varje månad?
På de 35 000 kr betalar jag 13 000 kr i månaden.
På mina övriga lån och avbetalningar på ca 300 000 kr som är på längre sikt betalar jag cirka 12 000 kr månaden.
Så de på längre sikt kommer jag ha slutbetalat år 2022. De flesta innan.
För att klara av att betala de måste jag få bort dessa 35 000 kr.