Varför känns det så fel

Är du välkommen att fira barnet med dem?

Av någon anledning kan jag inte riktigt släppa det. Det kändes så märkligt hela grejen. Varför var de ute och shoppade tillsammans

Hela din TS handlar ju om detta, att de träffades tillsammans med barnet. Och att du inte är bekväm med det.

Jag tycker det är stor skillnad på att berätta för sin partner om man ska iväg med sitt ex eller ej. Det är stor skillnad på om man själv är välkommen med eller ej (undantag typ utvecklingssamtal). Och det är stor skillnad om man möter sin partner med dennes ex och partnern blir glad att se en, beter sig som normalt och ger en snabb förklaring i stil med "vi ska köpa en ny telefon åt barnet" och på att partnern nöjer sig med att hälsa snabbt, beter sig konstigt och inte alls nämner varför de shoppar ihop istället för att de två som är i en relation shoppar tillsammans.

Ts berättar att hon träffat den här mannen i ungefär ett år. De lever inte tillsammans, har heller inga planer på att flytta ihop, utan tar det lugnt. Deras relation är "ganska" seriös. Vad det här "ganska" innebär vet jag inte, men tolkar det som att de inte fullt ut är ett etablerat par. Kanske därför mannen inte anser att de behöver delge varandra allt de gör? Jag har ingen aning. Bara en tanke som slog mig.

Det skulle inte förvåna mig ett dugg om han är ihop med "exet" och TS är älskarinnan som han är otrogen med. Varken TS eller exet känner till varandras roller och han ljuger för båda.

Ni som säger att det inte är OK att han shoppar tillsammans med barnen och deras mamma (men det beror inte på någon form av svartsjuka): skulle det vara OK att han shoppar tillsammans med sin syster och barnen? Om ja, vad är det för skillnad? (Om det inte beror på svartsjuka/osäkerhet, och det gör det tydligen inte)

Hans syster är en i familjen precis som bonusmamman men INTE biomamman.

Finner ingen som helst anledning till varför man ska springa runt med sitt x på stan o shoppa. Att sen bete sig underligt vid mötet med sin tjej är ju ännu mer konstigt.

Visst kan man separera som vänner o vara "bästisar" men om inte alla är bekväma med det vid nytt förhållande får man avstå. Sen måste ju biomamman acceptera att bonusmamman finns och inkludera denna.

Man kan ju inte umgås med någon som man inte gillar eller accepterar Karl.

Min man hade till 100% hellre valt att shoppa med mig. Han gick vidare vid separationen.

Han behöver inte umgås med sitt x för barnets skull barnet förstod att föräldrarna gått isär o gått vidare.

Barnet har inget behov av att se mamma o pappa umgås.