resa utan barn, egoistiskt?

Ja, jag tycker att det är egoistiskt. Har man valt att skaffa barn ska man inte dumpa ansvaret på alla andra så fort det inte passar ens egna prioriteringar. Föräldrar får helt enkelt stå för det de producerat tills produkten är gammal nog att ta hand om sig själv. Det är bara till att fatta - om du skaffar barn så är det slut på singellivet och på det barnlösa dito.

så ett par dagar under barnens uppväxt under hela deras barndom är förkastligt menar du??

Vi reser en del, mest med barnen men enstaka gånger vill vi göra saker själva och då vi har barnvakter som de älskar att vara på tror jag varken de känner sig dumpade där eller övergivna.

Haha! Bitter much?

Haha tillbaka. Knappast. Det är ju inte jag som ploppar ut ungar men orkar inte ta hand om dem sedan. "Bitter" är förresten ett lika uttjatat ord som "rasist". Folk använder dem gärna men har ingen aning om innebörden. 

Om du vill göra saker själv, låt bli att skaffa ungar. Det får du liksom göra innan ungarna eller efter det att de är stora nog. Enkel ekvation. Modern påhitt av egoföräldrar, som det förresten kryllar av, att "förverkliga sig själva", "hitta sig själva", "hitta tillbaka till sina förhållanden" och en massa annan goja. Enbart för att ha "legitima" skäl till att dumpa ungarna här och var. Men ja, övertyga dig gärna om att ungarna har det bra i flera dagar utan sina föräldrar. Det krävs nog om du ska kunna dumpa samvetet på samma ställe där ungarna dumpas.

Slå upp ordet bitter och hitta en bild på dig själv.

Speciellt modernt att resa utan barn är det inte. Min kompis jag lekte med när jag var liten, hon och syskonen var aldrig med sina föräldrar utomlands.
Föräldrarna resonerade som så, att barnens tid att resa kom sen när dom själva var vuxna.

Lägger jag de pengarna på en resa så åker jag absolut utan ungar. Inte det minsta ego.

moderna påhitt?
När jag var barn var det snarare mer vanligt att föräldrar reste iväg själva i yngre åldrar mot vad dagens familjer gör.
För övrigt dumpar jag inte mina barn här och var, men de är i bland hos någon morfar/ moster som de är trygga och trivs hos ( o i bland sover hos för att de själva vill de o inte för att vi egentligen behöver barnvakt) eller annan person om jag är borta en natt med maken.

Inte alls ego. Ja,i.o.f.s om barnet är 2 månader och ni åker iväg ett halvår,men ingen normal gör så. Jag var barnvakt i 5 dar åt min bästa väns två yngsta barn. De kände mig jätteväl,vi umgicks massor och jag hade passat dem innan. Gick alldeles utmärkt och föräldrarna fick en härlig tripp till Sthlm,de som aldrig annars åkt nånstans.