Oktoberbebisar 2015
Tråd för oss med BF i oktober!
Jag plussade i förrgår och har bf 3/10! :) Hoppas fler hittar hit och att vi kan följas åt under graviditeterna.
-
-
Svar på tråden Oktoberbebisar 2015
-
Stort grattis till tösen! Vad skönt att du kan se så positivt på förlossningen trots det dramatiska slutet. Jag hade nog blivit livrädd med den blodförlusten, eller det kanske man inte hinner reflektera över innan det blir operation? Ni får mysa på nu, för jag antar att ni blev kvar några dagar extra.Annapanna2 skrev 2015-10-30 08:48:32 följande:Hej allihop! Stort grattis till er alla som fått er bebis och stort hejarop till er som fortfarande väntar! Har inte skrivit på länge. Vi fick vår lilla Alice förra onsdagen, den 21 oktober kl. 06.11. Hon var 51 cm och vägde 4060 gram, i v. 37+4... Jag sattes igång pga alla förvärkar som både var regelbundna och smärtsamma. Krävdes två doser cytotec och sen var jag i fullt värkarbete! Allting gick väldigt bra fram tills krystvärkarna började och dom aldrig blev riktigt tillräckligt starka. Var fruktansvärt jobbigt då det höll på så länge. Dom satte värkstimulerande dropp och efter en stund blev bebisen påverkad och hjärtljuden sjönk så dom akutlarmade. Fyra personer tryckte ut henne genom magen vid krystvärkarna och sen slet dom ut henne när huvudet kom. Hon fick lite syrgas och hämtade sig direkt! Så fort hon började amma sa det plask och 1100 ml blod föll ur mig. Blev en förmiddag på operation men nu hämtar vi oss rätt bra! Och hon är helt ljuvlig så det är så värt det. Känner ändå att förlossningen var bra förutom just i slutet. Är imponerad över hur kroppen hämtar sig så fort efter blodförlusten. Nu är vi hemma och myser järnet hela dagarna! -
Stort grattis till tösen! Vad skönt att förlossningen gick bra trots din rädsla och ett långdraget värkarbete. Jag som bara haft 15 timmar som mest kan inte ens föreställa mig hur jobbigt ni med långdraget värkarbete måste haft det. Å andra sidan var det segt med sammandragningar i 4,5 veckor innan förlossningen också förstås.litensmurf84 skrev 2015-10-29 21:20:38 följande:Mån 26/10 10.00 fick jag en tös <3
Natten till fredagen 23e kände jag svaga molvärkar. På dagen började jag känna lite svagare värkar/sammandragningar men klarade ändå dammsuga/laga mat. På kvällen började det bli ondare och jobbigare. Klockade dem till 4-5 min mellan varje. Natten till lör sov jag 1h. Hade värkar hela natten. Lör var jag sängliggandes med värkar och kvällen riktigt jobbig och natten jobbigare och sömnlös den med. 6-7 min mellan värkarna de tillfällen jag klockade. Sön var de något svagare och ännu glesare och oregelbundna. Ringt förlossningen dagen innan men de kunde inte svara säkert om nåt var på G. Kunde vara i dagar till men sa jag kunde komma in och få spruta så jag kunde få sova och åkte in vid 21.30 sön kväll för att få hjälp med sömnen men då jag blev undersökt visa det sig jag var öppen 5 cm!
Så från jag blev inskriven till hon kom ut tog det 12h. Undrar hur många timmar till man kan lägga på. Vet ej skillnaden mellan förvärkar och riktiga. Konstigt de var tätare i början än mot slutet av latentfasen.
Blev en bra förlossning iaf med endast bad/lustgas som beövning. Jobbigaste/ondaste biten var hemma på helgen. Varit rädd för att föda hela livet så är mycket nöjd med min första upplevelse =) -
Grattis till alla nyanlända!!
Tidigare idag så var jag tvungen att fånga vår 16-månaders då hon höll på att ramla illa. Hon klarade sig, men jag har nu ont i såret.
Men vad gör man, jag kunde inte bara stå och se på heller. Jag hoppas jag inte "förstörde" något i magen.
På måndag blir vår minsting tre veckor. Tiden flyr, som det gamla ordspråket lyder! Jag som annars fotar mycket, har dock inte tagit så mycket bilder som jag brukar. Jag vet inte varför, men jag orkar inte riktigt (jag fotar enbart med systemkamera, har ingen vettig kamera i mobilen). Ofta så tänker jag i stunden att jag borde fota en viss sak/händelse, men så är kameran en bit bort och så hinner jag inte fånga tillfället. Efter att det hänt några gånger tappar jag lite lusten att fota överhuvudtaget.
Att jag konstant är trött hjälper väl inte heller. Lilltjejen vill ha mat varannan till var tredje timme dygnet runt. Jag ammar inte, så maken kan ju också mata, men jag tar större delen av kvällarna och nätterna eftersom han går upp vid sex-sju med storasyster. Jag behöver mycket sömn, så det tar på en att inte få sova ostört.
Jag längtar efter att kunna träna! Jag var häromdagen och hälsade på i min dojo och visade upp bebisen, och nu längtar jag mer än någonsin efter att få börja använda kroppen igen. Eftersom jag hade sådana problem med ryggen under graviditeten har jag inte tränat "ordentligt" på mer än ett halvår, och jag räknar med att det kommer att ta ungefär så lång tid att komma tillbaka till "normalläge" igen. När jag började träna efter förra graviditeten minns jag att vanliga, okomplicerade fall gjorde ont i hela kroppen och att jag förlorat mycket av vigheten, och det tog många månader innan jag var tillbaka. -
Onda förvärkar här nu, ca 8-10 min emellan o lillpruppan sprattlar som en galning emellan... Hoppas det är på g nu :)
-
Skogisen: Spännande! Håller tummarna för att det drar igång ordentligt
Lycka till! -
Jag tycker det blir att man tar mindre och mindre med kort för varje barn. Insåg idag att vi inte tagit ett kort på över en vecka. Med första tog man ju kort varje dag typ ...Embla twopointoh skrev 2015-10-30 18:41:49 följande:Grattis till alla nyanlända!!
Tidigare idag så var jag tvungen att fånga vår 16-månaders då hon höll på att ramla illa. Hon klarade sig, men jag har nu ont i såret.
Men vad gör man, jag kunde inte bara stå och se på heller. Jag hoppas jag inte "förstörde" något i magen.
På måndag blir vår minsting tre veckor. Tiden flyr, som det gamla ordspråket lyder! Jag som annars fotar mycket, har dock inte tagit så mycket bilder som jag brukar. Jag vet inte varför, men jag orkar inte riktigt (jag fotar enbart med systemkamera, har ingen vettig kamera i mobilen). Ofta så tänker jag i stunden att jag borde fota en viss sak/händelse, men så är kameran en bit bort och så hinner jag inte fånga tillfället. Efter att det hänt några gånger tappar jag lite lusten att fota överhuvudtaget.
Att jag konstant är trött hjälper väl inte heller. Lilltjejen vill ha mat varannan till var tredje timme dygnet runt. Jag ammar inte, så maken kan ju också mata, men jag tar större delen av kvällarna och nätterna eftersom han går upp vid sex-sju med storasyster. Jag behöver mycket sömn, så det tar på en att inte få sova ostört.
Jag längtar efter att kunna träna! Jag var häromdagen och hälsade på i min dojo och visade upp bebisen, och nu längtar jag mer än någonsin efter att få börja använda kroppen igen. Eftersom jag hade sådana problem med ryggen under graviditeten har jag inte tränat "ordentligt" på mer än ett halvår, och jag räknar med att det kommer att ta ungefär så lång tid att komma tillbaka till "normalläge" igen. När jag började träna efter förra graviditeten minns jag att vanliga, okomplicerade fall gjorde ont i hela kroppen och att jag förlorat mycket av vigheten, och det tog många månader innan jag var tillbaka. -
Vi hoppas att det är på riktigt nu. Då hoppas vi att du inte hinner uppdatera imorgon som ett gott tecken på att du föder istället, annars är du ju den som mest regelbundet håller spänningen vid liv i tråden.Skogisen skrev 2015-10-30 20:04:11 följande:Onda förvärkar här nu, ca 8-10 min emellan o lillpruppan sprattlar som en galning emellan... Hoppas det är på g nu :)
-
Fortfarande onda förvärkar men väldigt oregelbundna hade 3 på 10 min sen gick det 15min till nästa så jag tar en alvedon osså går vi o lägger oss en stund får vi se vad som händer :) skulle ju va lite kul o få föda på bf :)
-
Jag har alltid gillat att fota, och det har blivit fler bilder med åren. Det finns betydligt färre foton på mina tre äldsta barn som små än på de två yngre, eftersom på den tiden hade jag analog kamera. När jag köpte min första digitalkamera (när trean var nästan ett år) så ökade antalet bilder markant, och likaså när jag köpte min första systemkamera. Dessutom, förutom att fotona blivit tekniskt bättre, så fotar jag också saker i vardagen på ett annat sätt, och inte bara födelsedagar o.dyl. Det har säkert att göra med att jag håller på med scrapbooking och project life/pocket scrapbooking, så jag vill dokumentera även i det lilla.mammalovis skrev 2015-10-30 22:24:04 följande:Jag tycker det blir att man tar mindre och mindre med kort för varje barn. Insåg idag att vi inte tagit ett kort på över en vecka. Med första tog man ju kort varje dag typ ...
Med min näst yngsta (alltså hon som nu är 16 månader) så fotade jag varje dag de första veckorna, men denna gång har jag som sagt inte riktigt orkat eller haft lust. Konstigt egentligen, då jag mår bättre denna gång och inte alls har så ont varken i magen eller nervsmärta i axeln. -
Heja Skogisen! Hoppas det blir en BF-bebis!