• Anonym (Bonusmamman)

    Hur ser ni på detta? (Styvförälder).

    Jag bor tillsammans med en man sedan tre år tillbaka. När vi flyttade ihop så hade han sina barn boendes hos sig på heltid. Men efter ett tag så sa jag ifrån och hans barn började då bo varannan vecka hos mamma och pappa (det blev möjligt då mamman flyttade till samma stad).

    Men nu så kan hans barn bara dyka upp huxflux, även under mammaveckan. Detta stör mig nått så otroligt, då jag aldrig kan få vara ifred i mitt eget hem!

    Jag har pratat med min man om detta, men han blir bara sur och fräser "mina barn är INTE ivägen i sitt eget hem!!!". Då svarade jag att jo, de är ivägen när de kommer hit på mammaveckan. Då svarar min man "se det då helt enkelt som att de bor här på heltid!"

    Det känns som att jag blir helt nertryckt i mitt eget hem. Tillintetgjord, som att mina ord inte är värda ett dyft.

    Är det någon mer som är i liknande situation? Vad gör man? Står ut? Separerar? Sätter ner foten ordentligt?

    Jag funderar på att prata med hans barn om detta istället, eftersom att deras pappa inte bryr sig om vad jag säger.

    Behövde få skriva av mig samt få lite råd.

  • Svar på tråden Hur ser ni på detta? (Styvförälder).
  • Påven Johanna
    Anonym (Också) skrev 2015-02-20 10:08:21 följande:

    Om man har ett barn eller flera som är van att ringa före ankomst som har vh eller vv boende på vilket sätt skadar detta barnen?

    Det skadar väll barnen minst lika mkt sådana fall att ha ett umgängesschema överhuvudtaget?

    jag tänker varför är familjerätt så noga med umgänges schema för om det nu anses vara skadligt för barnen att inte få komma och gå som dom vill?

    Bara en tanke?

    Varför ses detta som så viktigt för?


    Ja, det är väl långt ifrån optimalt för barn och ungdomar att ha ett umgängesschema. I alla fall om schemat finns för att föräldrarna har samarbetssvårigheter, då lider väldigt ofta barnen av att det funkar dåligt mellan föräldrarna. Men de lider mindre av schemat, tror jag, än de skulle gjort av ständiga konflikter mellan föräldrarna. Så i sådana fall är förmodligen strikta regler för umgänge att föredra. 
  • Brumma
    Anonym (Kärleksfull styvmor) skrev 2015-02-20 10:13:07 följande:

    Men är barnet så pass gammal att de klarar sig själva 13+ så behöver de ingen barnvakt. Jag hoppas man har varit vuxen nog som förälder och har lärt barnen hur micron och spisen fungerar och göra lättare måltider.

    Självfallet om man ska iväg en helg så ska ju inte en tonåring lämnas ensam hemma men en kväll om man går ut för att äta och ha egentid är helt okej och då gör det väl detsamma om barnet är hos mamma eller pappa. Vi har nio barn tillsammans varav fem gemensamma. Skulle aldrig få för mig att förskjuta mina barns två äldsta syskon eller säga att nä nu har du mamma vecka så nu får du inte komma hit och mysa ed era småsyskon. Hemma hos sin mamma har de bara varann och de tycker inte om att vara där utan de vill ha liv och stoj omkring sig.


    Det var inte min fråga.

    Skaffar du aldrig barnvakt?

    Gör du aldrig - någonsin - ngt inplanerat (eller spontant) utan barnen? De yngre dom inte klarar sig hemma än?

    Tillsammans med din man eller utan honom.

    Jag gör inget av det du anser att jag gör. .
  • Brumma
    Anonym (Också) skrev 2015-02-20 10:08:21 följande:

    Om man har ett barn eller flera som är van att ringa före ankomst som har vh eller vv boende på vilket sätt skadar detta barnen?

    Det skadar väll barnen minst lika mkt sådana fall att ha ett umgängesschema överhuvudtaget?

    jag tänker varför är familjerätt så noga med umgänges schema för om det nu anses vara skadligt för barnen att inte få komma och gå som dom vill?

    Bara en tanke?

    Varför ses detta som så viktigt för?


    Umgängesschema genom familjerätten eller genom dom är ju när föräldrarna inte kommer överens. Annars behövs det ju inte.
  • Brumma
    Anonym (E) skrev 2015-02-20 10:16:24 följande:

    Det handlar inte om att komma oväntade - det handlar om att få komma överhuvudtaget - till sitt eget hem!


    Jo. För de flesta i den här diskussionen handlar det om den lilla lilla saken som kallas kommunikation.

    Men för dig är det då ok att barnen hör av sig om planerna ändras?
  • Anonym (Också)
    Brumma skrev 2015-02-20 10:33:29 följande:
    Umgängesschema genom familjerätten eller genom dom är ju när föräldrarna inte kommer överens. Annars behövs det ju inte.
    Det jag menar är att det finns så ganska många som har ett så kallat umgänges schema.

    Det är för föräldrar och barn som inte kan komma överens om umgängestider såklart men det jag menar (långsökt i och för sig) är att familjerätt hjälper familjer med detta pga att de ser tyngden av att barn behöver ha umgängestider och stabilitet. De behöver ett umgänge med båda föräldrarna samt stabilitet i tider.

    Om jag förstått det hela rätt.

    Anses det som trauma för barn att inte kunna komma när som helst i mellan de två hemmen så förstår jag inte varför man förespråkar och ser det viktiga med umgänges schema?

    Att öppna dörren helt kan ju i tokiga fall (inte så vanliga kanske?) innebära att ett barn blir kvar hos den föräldern som vill ha mest umgänge.

    Vi har som sagt som jag säkert skrivit 60 gånger i denna tråd valt att ha kvar bestämda umgänges veckor trots att bonus ej är Pytte liten. Vi gör det dels för att få träffa bonus och dels för att bonus ska få träffa mamman.

    Vi har då riktmärke på hur och när och var.

    Sen att det kan bli ändringar självklart men då ringer man och frågar om det funkar.

    Vi har fler barn och mkt med både fritid och jobb så då kan vi planera bort bonus aktiviteter och skjutsande hit och dit på mammans umgängestid.
  • Brumma
    Anonym (Också) skrev 2015-02-20 11:04:23 följande:

    Det jag menar är att det finns så ganska många som har ett så kallat umgänges schema.

    Det är för föräldrar och barn som inte kan komma överens om umgängestider såklart men det jag menar (långsökt i och för sig) är att familjerätt hjälper familjer med detta pga att de ser tyngden av att barn behöver ha umgängestider och stabilitet. De behöver ett umgänge med båda föräldrarna samt stabilitet i tider.

    Om jag förstått det hela rätt.

    Anses det som trauma för barn att inte kunna komma när som helst i mellan de två hemmen så förstår jag inte varför man förespråkar och ser det viktiga med umgänges schema?

    Att öppna dörren helt kan ju i tokiga fall (inte så vanliga kanske?) innebära att ett barn blir kvar hos den föräldern som vill ha mest umgänge.

    Vi har som sagt som jag säkert skrivit 60 gånger i denna tråd valt att ha kvar bestämda umgänges veckor trots att bonus ej är Pytte liten. Vi gör det dels för att få träffa bonus och dels för att bonus ska få träffa mamman.

    Vi har då riktmärke på hur och när och var.

    Sen att det kan bli ändringar självklart men då ringer man och frågar om det funkar.

    Vi har fler barn och mkt med både fritid och jobb så då kan vi planera bort bonus aktiviteter och skjutsande hit och dit på mammans umgängestid.


    Jag tror att de flesta barn och ungdomar mår bra av ett umgängesschema - som är utformat efter att passa barnet och familjen.

    Iallafall mina barn vill kunna planera lite och veta var de skall vara och när de skall vara :)

    Det minskar även risken för att barnet skall ställa föräldrarna mot varandra (får jag inte detta så åker jag till pappa istället).

    Det skall heller aldrig ligga på barnen att behöva välja vem de skall vara hos på tex jul och liknande.

    Sedan som du skriver så är det ju det där med planering. Skall mamma köra till fotbollen eller pappa? Vilken vecka kan man arbeta över? Osv.

    sedan tror jag det är jättebra om barnen kan komma även när det inte är enligt schema, men då efter att ha stämt av att det fungerar med båda föräldrarna.

    Det krävs dock att man HAR ett hyfsat samarbete mellan föräldrarna. Min bonus mamma har vid upprepade tillfällen bokat in saker på vår tid för att bonus skall "välja" henne.

    Hon kan ringa och säga - jag tänkte vi skulle gå på bio ikväll, vill du inte komma till mig tidigare?

    Eller - men jag är så ensam, vill du inte komma hit istället så ser vi på en film ihop.

    Då har det blivit så att vi fått köra strikt efter schema en period eftersom mamman sätter dottern i ett läge där hon måste välja och därigenom göra ngn ledsen.
  • Anonym (ömsesidig respekt)
    Anonym (pop) skrev 2015-02-20 09:37:31 följande:

    Men vad skulle ni gjort om hon tvingats bo heltid med er? Vad gör andra som bor isolerade ute på landet med sina barn. Ni får väl göra det samma i så fall. Barnet ska ju inte behöva lida för hur ni valt att bo.


    Barn lida för att de bor på landet??? Herregud var är vi på väg i dagens samhälle egentligen. ...
  • Anonym (Också)
    Brumma skrev 2015-02-20 11:23:21 följande:
    Jag tror att de flesta barn och ungdomar mår bra av ett umgängesschema - som är utformat efter att passa barnet och familjen.

    Iallafall mina barn vill kunna planera lite och veta var de skall vara och när de skall vara :)

    Det minskar även risken för att barnet skall ställa föräldrarna mot varandra (får jag inte detta så åker jag till pappa istället).

    Det skall heller aldrig ligga på barnen att behöva välja vem de skall vara hos på tex jul och liknande.

    Sedan som du skriver så är det ju det där med planering. Skall mamma köra till fotbollen eller pappa? Vilken vecka kan man arbeta över? Osv.

    sedan tror jag det är jättebra om barnen kan komma även när det inte är enligt schema, men då efter att ha stämt av att det fungerar med båda föräldrarna.

    Det krävs dock att man HAR ett hyfsat samarbete mellan föräldrarna. Min bonus mamma har vid upprepade tillfällen bokat in saker på vår tid för att bonus skall "välja" henne.

    Hon kan ringa och säga - jag tänkte vi skulle gå på bio ikväll, vill du inte komma till mig tidigare?

    Eller - men jag är så ensam, vill du inte komma hit istället så ser vi på en film ihop.

    Då har det blivit så att vi fått köra strikt efter schema en period eftersom mamman sätter dottern i ett läge där hon måste välja och därigenom göra ngn ledsen.
    Håller helt med dig!

    Jag vet att många förespråkar att följa umgängesschema när det är precis som du skriver.

    Med många menar jag familjerätt som borde veta ganska mycket om vad som är för barnets bästa.

    Vi kallas ju för barnhatare och en del kan ju inte förstå hur man kan vara så grym mot barnen då man vill hålla på speciella veckor så gott som det går.

    Summerar att då borde ju familjerätten inte heller se till barnet.
  • Ess
    Anonym (****) skrev 2015-02-19 18:52:31 följande:

    Nej, jag är ingen bitter biomamma, Tvärtom Solig
    Jag lever i en lycklig kärnfamilj.
    Dock både ser o läser jag om bonusmammor som borde veta bättre.
    Ja, kanske jag har fel...4:e plats är ju närmare sanningen om man har djur.


    Akta så att inte dina ord biter dig där bak en vacker dag.

    Ponera att din man flyttar, träffar en ny och sen har han era barn på umgänge.
    Han är iväg och hon är hemma, en akutsituation uppstår och hon ser till att få med sin katt och lite andra saker hon inte vill bli av med. Kvar blir dina barn, eftersom dom inte ens existerade på henne priolista..................

    Personligen kan jag säga att min mans barn inte fanns med på min lista, finns inte nu heller för den delen.
    Jag skulle aldrig riskera livet för dem, jag skulle aldrig göra avkall på något jag vill göra, eftersom jag helt enkelt inte brydde/bryr mig om dem.
  • Ess
    Anonym (E) skrev 2015-02-20 10:16:24 följande:
    Det handlar inte om att komma oväntade - det handlar om att få komma överhuvudtaget - till sitt eget hem!
    Jo det handlar om att höra av sig för att kolla av om föräldern är hemma, eller om hen inte är det så får partnern en chans att säga nej om hen inte vill ha besök.
Svar på tråden Hur ser ni på detta? (Styvförälder).