Anonym (Uppgiven)

Äldre 8 Mar 10:43

224 svar

Bonusbarnen hatar mig

Mina bonusbarn hatar mig så mycket så de vägrar komma till oss längre.

Från första början så var dottern väldigt anti emot mig medan sonen var positiv och ofta pratade med mig och var glad, efter något år så vände det plötsligt och även sonen fick en negativ inställning till mig, så pass negativ så han vägrade svara på tilltal eller ens säga hej.
Det har nästan från början riktats anklagelser emot mig från barnens mamma om saker som jag påstås ha sagt eller gjort, vissa saker stämmer till viss del så som att jag ibland sagt till barnen om de gjort något fel eller att jag sagt att man ska äta grönsaker till maten. Dessa saker har överdrivit enormt och sen är det även vissa saker som det inte finns någon sanning i alls så som att jag ska ha gjort illa bonusdottern.
Det har nu gått så långt så att mamman har gjort en orosanmälan till soc där hon hävdar dessa saker och menar att jag trycker ned barnen psykiskt och att jag även gjort illa dottern fysiskt. Förutom det så har hon spridit dessa lögner till alla hon känner och till viss del även skrivit ut det på Facebook. Hon har även trakasserat min man och mig framför allt via sms men har även skickat en del elaka kommentarer till min blogg där hon fortsatt hävdar dessa saker. Dessutom så har hon polisanmält min blogg för att jag skrivit väldigt lite om barnen men än dock, samt att jag nämnt henne och skrivit att hennes beteende är maniskt. Detta har jag gjort en motanmälan emot där polisen rubricerar det som ärekränkning och grovt förtal i och med att hon påstår så pass grova saker om mig.
Bonusbarnens morfar har även han kommenterat min blogg där han inlindat hotar mig.

Nu vill alltså inte barnen komma till oss längre och både jag och min man är helt knäckta.
Han ska på samtal på soc nästa vecka gällande alla anklagelser som riktas emot mig men mamman hävdar att jag inte får närvara så jag har alltså ingen möjlighet att försvara mig.

Flertalet gånger har jag och min man föreslagit att vi ska träffas och prata för att reda ut eventuelle missförstånd och för att få ett bättre samarbete men då har mamman enbart svarat: Över min döda kropp att jag är i närheten av den där människan.

Jag mår nu så dåligt av den här situationen och det känns som att vad jag än säger och gör så blir det fel.

Anonym (Uppgiven) Trådstartaren

Äldre 9 Mar 11:05

#11

Anonym (G.) skrev 2015-03-08 12:05:31 följande:

Ett samtal på soc är inte jämställt med ett åtal, så det finns ingen anledning att du ska vara där och "försvara dig". Syftet med samtalet är såklart att hitta ett bra samarbete runt barnen, och det lär inte vara möjligt med dig närvarande med tanke på att du vill gå dit och älta anklagelser.

Vad menar du med åtal? Det har jag inte sagt något om, bara för att det är en anmälan så betyder det inte att det ska leda till åtal.
I det här fallet så är det så att jag vill att vi ska lösa situationen och att alla ska må bra medan mamman är den som vill älta anklagelser.

Nenne666

Äldre 9 Mar 11:09

#12

Anonym (Uppgiven) skrev 2015-03-08 10:43:20 följande:

Mina bonusbarn hatar mig så mycket så de vägrar komma till oss längre.

Från första början så var dottern väldigt anti emot mig medan sonen var positiv och ofta pratade med mig och var glad, efter något år så vände det plötsligt och även sonen fick en negativ inställning till mig, så pass negativ så han vägrade svara på tilltal eller ens säga hej.
Det har nästan från början riktats anklagelser emot mig från barnens mamma om saker som jag påstås ha sagt eller gjort, vissa saker stämmer till viss del så som att jag ibland sagt till barnen om de gjort något fel eller att jag sagt att man ska äta grönsaker till maten. Dessa saker har överdrivit enormt och sen är det även vissa saker som det inte finns någon sanning i alls så som att jag ska ha gjort illa bonusdottern.
Det har nu gått så långt så att mamman har gjort en orosanmälan till soc där hon hävdar dessa saker och menar att jag trycker ned barnen psykiskt och att jag även gjort illa dottern fysiskt. Förutom det så har hon spridit dessa lögner till alla hon känner och till viss del även skrivit ut det på Facebook. Hon har även trakasserat min man och mig framför allt via sms men har även skickat en del elaka kommentarer till min blogg där hon fortsatt hävdar dessa saker. Dessutom så har hon polisanmält min blogg för att jag skrivit väldigt lite om barnen men än dock, samt att jag nämnt henne och skrivit att hennes beteende är maniskt. Detta har jag gjort en motanmälan emot där polisen rubricerar det som ärekränkning och grovt förtal i och med att hon påstår så pass grova saker om mig.
Bonusbarnens morfar har även han kommenterat min blogg där han inlindat hotar mig.

Nu vill alltså inte barnen komma till oss längre och både jag och min man är helt knäckta.
Han ska på samtal på soc nästa vecka gällande alla anklagelser som riktas emot mig men mamman hävdar att jag inte får närvara så jag har alltså ingen möjlighet att försvara mig.

Flertalet gånger har jag och min man föreslagit att vi ska träffas och prata för att reda ut eventuelle missförstånd och för att få ett bättre samarbete men då har mamman enbart svarat: Över min döda kropp att jag är i närheten av den där människan.

Jag mår nu så dåligt av den här situationen och det känns som att vad jag än säger och gör så blir det fel.

Har bara läst ts. Jag lider med dig och hur står du ut? Nej. Jag tycker inte heller barnen ska hem till er innan dom har lärt sig vad sjutton dom pysslar med och hur man uppför sig. Dom medverkar till en systematisk mobbing och oavsett vilken ålder dom befinner sig i ska dom veta att det blir konsekvenser. Deras pappa kan dom möta på promenader och sin höjd en fika tills dom fattar vad det har ställt till med. Och sen den där morsan? Vad är det för störd människa? Hon ska ju inte ha barn alls!

Nenne666

Äldre 9 Mar 11:13

#13

Nenne666 skrev 2015-03-09 11:09:38 följande:

Har bara läst ts. Jag lider med dig och hur står du ut? Nej. Jag tycker inte heller barnen ska hem till er innan dom har lärt sig vad sjutton dom pysslar med och hur man uppför sig. Dom medverkar till en systematisk mobbing och oavsett vilken ålder dom befinner sig i ska dom veta att det blir konsekvenser. Deras pappa kan dom möta på promenader och sin höjd en fika tills dom fattar vad det har ställt till med. Och sen den där morsan? Vad är det för störd människa? Hon ska ju inte ha barn alls!

Förlåt. Barnen vill inte till er. Ni Ska givetvis svara dom med att dom inte ska till er heller innan dom förstått vad dom pysslar med. Lite mothugg ska dom ha men ett krav på promenader där dom blir påminda om sina grejer samt får en chans prata ut tycker jag inte dom ska komma undan med. Så, nu fick jag till det.

sextiotalist

Äldre 9 Mar 11:18

#14

Jag hänger på gänget som tycker ni ska backa när det gäller umgänget. Dvs pappan får träffa barnen på neutral plats och hela tiden säga att de är välkomna att vara hos er, men att han respekterar att de inte vill träffa dig nu.
Jag vill samtidigt ge dig ett tips, ha inte din blogg öppen, utan låt endast inbjudna få läsa den, det gäller även FB, man behöver inte vara offentlig för alla.

Miss Skywalker

Äldre 9 Mar 11:31

#15

Låt inte en störd människa, som så uppenbart vänt sina barn emot dig, förstöra din sinnesfrid. Det här är inte ditt fel! Hon skadar sina egna barn och detta är pappans problem så det är bara bra att du inte behöver sitta anklagad och behöva "försvara" dig hos soc!

Låt pappan sköta problemen med sitt sjuka ex och ta det inte personligt.

Anonym (Uppgiven) Trådstartaren

Äldre 9 Mar 14:04

#16

Tack för ert stöd!

Jag och pappan har föreslagit att barnen bör träffa en barnpsykolog och reda ut var problemen ligger.
Han har de senaste två gångerna träffat barnen dels själv men också varit hemma hos dem hos mamman vilket jag tror blir jättefel för att där är de så präglade av mammans "hat" emot mig så det i sin tur färgar vad de säger. Det märkliga är att de aldrig sagt något här hemma om de saker som nu blivit jättestora saker.

Jag pratade med min svärmor igår som är farmor till barnen och hon sa: Det här beror säkert på att barnen inte är vana vid att bli tillsagda. DET om något bekräftade min teori som jag sagt hela tiden till min man.

Ess

Äldre 9 Mar 18:39

#17

Anonym (Eh) skrev 2015-03-08 22:28:15 följande:

Men pappan får ju lösa det. Ta hand om sina barn. Han får ju inte lämna de. Och funkar det inte, får han lämna dig. Sorry. Men som förälder överger man inte sina barn.

Han kan söka enskild vårdnad om mamman motarbetar honom/dem.
Han har stor chans att få igenom det också eftersom hon gör sitt bästa för att förstöra deras relation.

Så han behöver inte överge eller dumpa någon bara för att mamman är en surf***a.

Miss Skywalker

Äldre 9 Mar 22:42

#18

Ess skrev 2015-03-09 18:39:06 följande:

Han kan söka enskild vårdnad om mamman motarbetar honom/dem.

Han har stor chans att få igenom det också eftersom hon gör sitt bästa för att förstöra deras relation.

Så han behöver inte överge eller dumpa någon bara för att mamman är en surf***a.

Nej precis varför skulle han göra det? Det är ju exet som är problemet här..

Anonym (789)

Äldre 9 Mar 23:05

#19

Nja nu har vi ju bara ts version av det hela, min mening är att det oftast är två som träter och att det finns två versioner på det hela och inte alltid finns det en helt oskyldig part. Varför håller ts på och skrivers om mamman i sin blogg att mamman är manisk osv, det låter faktiskt som ts har lite svårt att släppa konflikten också och kanske är skuld till det också.

Att ens vuxna håller på och beter sig så här på båda sidor där man ska skvallara och säga saker om varandra är skitdåligt.

Anonym (acc)

Äldre 10 Mar 13:46

#20

Anonym (789) skrev 2015-03-09 23:05:35 följande:

Nja nu har vi ju bara ts version av det hela, min mening är att det oftast är två som träter och att det finns två versioner på det hela och inte alltid finns det en helt oskyldig part. Varför håller ts på och skrivers om mamman i sin blogg att mamman är manisk osv, det låter faktiskt som ts har lite svårt att släppa konflikten också och kanske är skuld till det också.

Att ens vuxna håller på och beter sig så här på båda sidor där man ska skvallara och säga saker om varandra är skitdåligt.

Så du tycker att eftersom att ts har skrivit något som var olämpligt om mamman på sin blogg så har mamman rätt att blanda in barnen i konflikten mellan de vuxna och påverka barnen så att de inte vill hälsa på hemma hos sin pappa? Är det så du menar? TS och mamman har lika skuld i frågan?

Min uppfattning är att alldeles oavsett om man har jättesvårt att acceptera sin mans ex eller sitt ex nya partner så har man som skild förälder en SKYLDIGHET att göra sitt bästa att hålla barnen utanför eventuella konflikter. Bara det faktum att mamman så tydligt inte klarar (inte ens försöker) att hålla barnen utanför konflikten tycker jag talar starkt emot den här mamman.

Men det är klart, som bonusmamma förväntas man ju vara perfekt... medan mammor ("biomammor") får bete sig hur som helst för eftersom de är barnens mammor så har de ändå alltid rätt till slut.

Bonusbarnen hatar mig

INNEHÅLL