Har du förtroende för regeringen?
*ge uppe från toppen istället för att styra från den.
Sökning:
|
-
-
Vad marknadsskolan, som försvaras av SD, M, KD leder till..
https://skolvarlden.se/artiklar/farre-larare-och-lagre-loner-i-friskolor
-
Har du någon källa på detta?KillBill skrev 2022-07-14 11:18:35 följande:Konsumentupplysning:Jens Ganman som uteslöts från ?Kristdemokraterna efter att ha deklarerat att "min tro tillåter inga aborter, alla aborter är mord" välkomnas nu tillbaka till Kristdemokraterna. Glöm inte det på valdagen. -
Utdelning är beroende av vinst i ett aktiebolag och om vinsten går till utdelning istället för de 1800 lärare du pratar om så saknas de 1800 lärarna som skulle tillföra mycket i de privata skolorna som saknar både lärare och behöriga lärare. Dessa lärare skulle minska arbetsbelatningen på de befintliga lärarna både i lektionssalarna (ja, nu ha ju inte alla skolor lektionssalar ens :-/) och ge lärarna möjlighet att arbeta med pedagogik och metodik i arbetslagen istället, någonting som gör lektionsarbetet både enklare och lättare enligt min egen erfarenhet.Digestive skrev 2022-07-14 16:23:27 följande:Det är inte vad utdelningen ska gå till - den är så att säga lönen till ägarna/utdelningen till aktieägarna. Vinsten däremot, bör återinvesteras i verksamheten så att den mår väl (och ska såklart inte mjölkas av i större utsträckning och på sådana vis som KillBill beskriver ovan).
Vi har alltså ett underskott på lärare. Det utbildas inte lärare i den takt som behövs för att fylla behoven, inte ens i närheten. Som sagt, 65 000 lärare beräknas saknas i Sverige 2025.
Läraryrket lockar inte och jag tvivlar på att sämre utspridning på arbetstillfällen gör det mer lockande. Om du inte vill arbeta som lärare redan idag, hade du plötsligt blivit motiverad om arbetstillfället dyker upp än längre bort från dit hem?
Enligt Lärarförbundet behövs det högre löner och minskad arbetsbelastning. Att begravas i pappersarbete bland stökiga elever och förväntas göra ett gott jobb som underbemannad - för 36 600/mån och med studielån efter en ~treårig högskoleutbildning - det lockar väldigt få och i dessa tider troligen färre (då levernet i sig kostar allt mer och mer därtill).
Ansökningarna till högskoleutbildningar har även sjunkit med 10% sen i fjol.
Jag tror inte att det är läge att röra runt allt för mycket på det här området. Börjar privata skolor att läggas ner så innebär det även att lärare förlorar ett jobb, ett jobb de möjligtvis trivdes med och absolut inget talar för att dessa lärare hux-flux skulle söka sig till en annan arbetsplats - i en redan missnöjd och oattraktiv branch. Att skola om sig med en lärarutbildning bakom sig är väldigt lätt.
I det här läget - menar inte att det måste vara såhär för alltid - är det nog viktigare att ge upp på toppen istället för att styra från den. Helt enkelt börja med att göra lärare nöjda och yrket attraktivt igen.
https://blogg.ekonomi-bolaget.se/ekonomibloggen/n%C3%A4r-kan-du-tidigast-ta-utdelning-fr%C3%A5n-aktiebolag
"För ett aktiebolag är det ägarna som beslutar om utdelning på årsstämman. Vanligast är att det sker på ordinarie årsstämma, men det kan också hållas en extra bolagsstämma för detta.Detta föregås av att styrelsen lämnar ett förslag om vinstdisposition, d v s hur vinsten ska fördelas, som bolagets ägare sedan beslutar om på årsstämman.
Ett måste i sitt förslag ta hänsyn till försiktighetsprincipen - dvs förslaget får inte medföra uppenbara risker för bolaget, t ex genom att försvaga likviditeten eller det egna kapitalet kraftigt. Här kan ni läsa mer om vad man bör ha i åtanke när det är dags att besluta om utdelning.
För att styrelsen ska kunna lämna ett förslag om vinstdisposition krävs att det finns en fastställd vinst att disponera.
Vinsten fastställs när årsbokslutet fastställs genom upprättad (och vid tillämpliga fall reviderad) årsredovisning"
Problemet är alltså att utdelning tar ekonomiska resurser från det som skall återinvesteras eller användas i verksamheten för att barnen ska få den utbildning de har rätt till, både i de privata och de publika skolorna.
Men Jönsson vill inte ens nyansera sina påståenden om var 'vänstern och media' utran drar till med att de thandlar om driftsformen - Jönsson är partisk och försöker förvilla i debatten. -
Jag är osäker på att den här åkern bör plöjas en runda till och i nuvarande läge. Att lägga den i träda, pyssla om den och låta den återfå näring känns som ett säkrare kort.KillBill skrev 2022-07-14 15:14:44 följande:Det är inte lite pengar. Eftersom Henrik Jönsson (antagligen medvetet) väljer att inte inkludera de dolda vinsterna så är hans påstående helt missvisande.
Eftersom det alltid går att bokföra kreativt så kommer kommer det bli ytterst svårt att förhindra vinster i skolan. Därför är det smartare att ta ifrån friskolorna den del av ersättningen som är kopplade till utbudsansvar (ett ansvar som inte friskolorna har). Då skulle ersättningen till friskolorna minska med mellan 1,7 och 2,6 Mdr per år (10-15%).
Sedan bör friskolornas möjlighet att cherrypicka "enkla elever" förhindras. Det görs enklast genom att införa en gemensam skolantagning.
Sedan ska samhället självklart ställa samma krav på lärartäthet, behöriga lärare, antal speciallärare, skolbibliotek, skolsköterskor, psykologer, o.s.v. vid friskolor som vid kommunala skolor.
Med dessa enkla men rimliga förändringar skulle de som profiterar på skolmarknaden försvinna.
För ett par veckor sedan röstade riksdagen om att Friskolorna inte längre skulle få betalt för utbudsansvaret (eftersom friskolor inte har kostnader för detta) SD, M, L, C och KD röstade emot förslaget och landets friskolor kan därför fortsätta att fylla på sina skattkistor..
Visst bör man rätta till saker som fungerar dåligt, det vill säga se över ramarna för dessa verksamheter, man risker dock att skjuta sig i foten om det görs för mycket. Om någonting händer så att yrket blir än mer oattraktivt så kan vi (och väldigt snabbt) stå inför problem som pengar inte kan lösa.
Att vara försiktig och i första hand höja lönerna för lärarna i offentlig sektor skulle ge trippel effekt - 1) fler nöjda lärare i offentlig sektor, 2) den privata sektorn skulle behöva höja lönerna för att kunna konkurrera, det vill säga spendera mer pengar på själva verksamheten och 3) oseriösa verksamheter skulle tveka mer.
Du får även tänka på att verksamheter utan skattkistor påverkas av besluten som tas.
-
Du har inte förstått systemet.Digestive skrev 2022-07-14 16:49:49 följande:Jag är osäker på att den här åkern bör plöjas en runda till och i nuvarande läge. Att lägga den i träda, pyssla om den och låta den återfå näring känns som ett säkrare kort.
Visst bör man rätta till saker som fungerar dåligt, det vill säga se över ramarna för dessa verksamheter, man risker dock att skjuta sig i foten om det görs för mycket. Om någonting händer så att yrket blir än mer oattraktivt så kan vi (och väldigt snabbt) stå inför problem som pengar inte kan lösa.
Att vara försiktig och i första hand höja lönerna för lärarna i offentlig sektor skulle ge trippel effekt - 1) fler nöjda lärare i offentlig sektor, 2) den privata sektorn skulle behöva höja lönerna för att kunna konkurrera, det vill säga spendera mer pengar på själva verksamheten och 3) oseriösa verksamheter skulle tveka mer.
Du får även tänka på att verksamheter utan skattkistor påverkas av besluten som tas.
Om kommunerna ökar lönen för sina lärare så leder detta till en ökad kostnad för den kommunala skolan. Då måste kommunen öka ersättningen till friskolorna trots att friskolorna sannolikt fortsätter att betala sin personal låga löner. Kommunen får alltså betala dubbelt om de vill ge egna anställda en högre lön.. -
Verksamheter utan skattkistor kan inte ge utdelning.Digestive skrev 2022-07-14 16:49:49 följande:Jag är osäker på att den här åkern bör plöjas en runda till och i nuvarande läge. Att lägga den i träda, pyssla om den och låta den återfå näring känns som ett säkrare kort.
Visst bör man rätta till saker som fungerar dåligt, det vill säga se över ramarna för dessa verksamheter, man risker dock att skjuta sig i foten om det görs för mycket. Om någonting händer så att yrket blir än mer oattraktivt så kan vi (och väldigt snabbt) stå inför problem som pengar inte kan lösa.
Att vara försiktig och i första hand höja lönerna för lärarna i offentlig sektor skulle ge trippel effekt - 1) fler nöjda lärare i offentlig sektor, 2) den privata sektorn skulle behöva höja lönerna för att kunna konkurrera, det vill säga spendera mer pengar på själva verksamheten och 3) oseriösa verksamheter skulle tveka mer.
Du får även tänka på att verksamheter utan skattkistor påverkas av besluten som tas.
En verksamhet utan skattkista var väl John Bauer skolan - genom ett upplägg men räntekostander till ägarna
https://www.expressen.se/nyheter/inloggad/agarna-blev-miljonarer--eleverna-allt-samre/
"Tedfors och de andra ägarna blev stormrika. 2006 ombildades skolbolaget genom ett komplicerat upplägg där ägarna sålde bolaget till sig själva. Köpeskillingen på 450 miljoner kronor finansierades med hjälp av ett banklån på 250 miljoner kronor. Resterande 200 miljoner kronor blev det nya bolaget skyldigt ägarna. På så sätt kunde det nya bolaget betala ränta till ägarna själva, kostnader som betalades med elevernas skolpeng. Bara 2007 gick 30 miljoner kronor till räntor.- När skolan blev en affärsverksamhet som man köpte och sålde kom det andra effekter med det, till exempel att man belånade bolagen så att det uppstod räntekostnader som skolpengen skulle betala, säger Kristina Lagerström som tillsammans med Johan Zachrisson Winberg ligger bakom granskningen.
...
Delar av skolpengen gick rakt ned i ägarnas fickor. John Bauerskolorna gav över 100 miljoner kronor i vinst bara fram till 2006, och SVT:s granskning visar att Rune Tedfors kan ha tjänat runt 150 miljoner kronor på skolorna.
När det danska riskkapitalbolaget Axcel köper John Bauer-koncernen 2008 uppgår prislappen till 675 miljoner kronor, enligt SVT:s granskning.
Axcel skriver under avtalet med övertygelsen om att ha gjort en god affär. En avkastning på runt två gånger pengarna är önskvärd, förklarar riskkapitalbolagets företrädare i SVT:s dokumentär "Skolfesten".
...
När det stod klart att skolkoncernen var utom räddning och väntade konkurs var det fler än Pär Lindberg som ville prata. I SVT:s dokumentär vittnar en annan lärare, arbetsledaren Agneta Holmberg, om hur resurserna försämrades på bekostnad av höga avkastningskrav och räntekostnader.
- Det blev snålare, det vill jag nog säga. Det var sällan budget fick hålla hela året ut, den kapades någonstans på vägen, säger hon.
Snart stod skolan, som tidigare prisats i affärspressen, utom räddning. Marknaden var hårdare, eleverna färre och skolorna fler. Skolans dåliga rykte gjorde den nästintill uträknad i konkurrensen. Pengarna fanns hos de tidigare ägarna, men inte i skolverksamheten.
...
"Dagens elever och föräldrar är kritiska och kvalitetsmedvetna, och skolor som inte håller måttet väljs bort. Därför menar jag att John Bauers exempel visar att friskolesystemet fungerar", skrev Anders Hultin på DN Debatt i samband med konkursen."
När marknaden räknat ut JB så står ägarna kvar med stora vinster och elever står utan behörighet och kunskaper eller med glädjebetyg,
Allt kan inte marknadiseras - det är barnens utbildning och möjlighet till att förverkliga sin framtid det handlar om.
-
Dubbelt? Jag tror inte att lärarna i den privata sektorn hade jobbat ideellt om verksamheten vore offentlig.KillBill skrev 2022-07-14 16:57:55 följande:Du har inte förstått systemet.
Om kommunerna ökar lönen för sina lärare så leder detta till en ökad kostnad för den kommunala skolan. Då måste kommunen öka ersättningen till friskolorna trots att friskolorna sannolikt fortsätter att betala sin personal låga löner. Kommunen får alltså betala dubbelt om de vill ge egna anställda en högre lön..
Jag skrev dock att lönerna i första hand skulle höjas i offentlig sektor.
På resande fot och batteriet börjar ta slut.
-
Det Killbill berättar ändras ju inte av detta inlägg oavsett hur lång resan är.Digestive skrev 2022-07-14 17:57:25 följande:Dubbelt? Jag tror inte att lärarna i den privata sektorn hade jobbat ideellt om verksamheten vore offentlig.
Jag skrev dock att lönerna i första hand skulle höjas i offentlig sektor.
På resande fot och batteriet börjar ta slut. -
Jag tolkade det inte så bokstavligt, jag tror helt enkelt inte att friskolor i regel täljer guld.Padirac skrev 2022-07-14 17:12:40 följande:Verksamheter utan skattkistor kan inte ge utdelning.
En verksamhet utan skattkista var väl John Bauer skolan - genom ett upplägg men räntekostander till ägarna
www.expressen.se/nyheter/inloggad/agarna-blev-miljonarer--eleverna-allt-samre/
"Tedfors och de andra ägarna blev stormrika. 2006 ombildades skolbolaget genom ett komplicerat upplägg där ägarna sålde bolaget till sig själva. Köpeskillingen på 450 miljoner kronor finansierades med hjälp av ett banklån på 250 miljoner kronor. Resterande 200 miljoner kronor blev det nya bolaget skyldigt ägarna. På så sätt kunde det nya bolaget betala ränta till ägarna själva, kostnader som betalades med elevernas skolpeng. Bara 2007 gick 30 miljoner kronor till räntor.- När skolan blev en affärsverksamhet som man köpte och sålde kom det andra effekter med det, till exempel att man belånade bolagen så att det uppstod räntekostnader som skolpengen skulle betala, säger Kristina Lagerström som tillsammans med Johan Zachrisson Winberg ligger bakom granskningen.
...
Delar av skolpengen gick rakt ned i ägarnas fickor. John Bauerskolorna gav över 100 miljoner kronor i vinst bara fram till 2006, och SVT:s granskning visar att Rune Tedfors kan ha tjänat runt 150 miljoner kronor på skolorna.
När det danska riskkapitalbolaget Axcel köper John Bauer-koncernen 2008 uppgår prislappen till 675 miljoner kronor, enligt SVT:s granskning.
Axcel skriver under avtalet med övertygelsen om att ha gjort en god affär. En avkastning på runt två gånger pengarna är önskvärd, förklarar riskkapitalbolagets företrädare i SVT:s dokumentär "Skolfesten".
...
När det stod klart att skolkoncernen var utom räddning och väntade konkurs var det fler än Pär Lindberg som ville prata. I SVT:s dokumentär vittnar en annan lärare, arbetsledaren Agneta Holmberg, om hur resurserna försämrades på bekostnad av höga avkastningskrav och räntekostnader.
- Det blev snålare, det vill jag nog säga. Det var sällan budget fick hålla hela året ut, den kapades någonstans på vägen, säger hon.
Snart stod skolan, som tidigare prisats i affärspressen, utom räddning. Marknaden var hårdare, eleverna färre och skolorna fler. Skolans dåliga rykte gjorde den nästintill uträknad i konkurrensen. Pengarna fanns hos de tidigare ägarna, men inte i skolverksamheten.
...
"Dagens elever och föräldrar är kritiska och kvalitetsmedvetna, och skolor som inte håller måttet väljs bort. Därför menar jag att John Bauers exempel visar att friskolesystemet fungerar", skrev Anders Hultin på DN Debatt i samband med konkursen."
När marknaden räknat ut JB så står ägarna kvar med stora vinster och elever står utan behörighet och kunskaper eller med glädjebetyg,
Allt kan inte marknadiseras - det är barnens utbildning och möjlighet till att förverkliga sin framtid det handlar om.
Engelska Skolan och Academedia har sammanlagt 113 friskor och John Bauer-koncernerna hade 36 stycken.
Jag vet inte vad dessa exempel säger om resterande 1139 friskolor. Vet du?
Uf, batteriet börjar säga ifrån.