BF Januari 2016 :)

Jag håller med Seven. jag tycker din mans argumentation är ologisk. Vad trodde han skulle hända? Om man skaffar ett barn till så är det ju självklart att det påverkar de andra barnen och att de till viss del drabbas, det funkar ju inte så att dygnet får fler timmar bara för att man skaffar flera barn. Det man behöver göra är att ta sig en rejäl titt på alla i familjens behov och sedan försöka dela upp sin tid så att ALLA får det så bra som möjligt utifrån dennes nuvarande situation. Det innebär ex att är man 11 år gammal så får man ta mer ansvar själv och bli mer självgående. Kanske måste man göra saker som en familj för att få tiden att räcka till, vilket innebär att man inte kan lägga all sin lediga tid på att titta på när en enstaka individ i familjen gör något. Tycker att sambon som ändå är mkt på träningarna ska försöka få kontakt med andra föräldrar och kolla upp möjligheterna till samåkning. Det blir ju en jätteskillnad att bara behöva åka ena vägen. Bonusarna är ju dessutom så pass gamla så de går att prata med, han måste förklara för dem hur läget ligger till, att just nu de första månaderna så MÅSTE han faktisk ge Arvid en massa tid, precis som han gjorde när bonusarna var i samma ålder, det innebär inte att han inte älskar dem lika mkt....

Jag vet att det är en trasslig historia bakom bonusarnas mamma, jag kan bara beklaga och jag kan inte säga att jag rekommenderar vägen vi har vart tvungna att gå. I stora drag så vägrar vi att lösa mammans problem, från början var det tvunget att vara benhårt och nu kanske vi kan fixa små saker, som att lämna badkläder om barnen helt plötslig inte har det. Men alla träningar och matcher får hon sköta själv. Hon har inget körkort och har seriösa problem att åka kommunalt (iaf när hon själv inte har lust att göra det) men oftast så lyckas hon får barnen till fotbollen. Jag tror faktisk mkt beroende på att min sambo vägrar ta på sig skulden för hennes tillkortakommanden och han är liksom inte den som SKA rädda situationen. Utan barnen har förstått att det faktiskt är deras mamma som inte gör det hon ska och det står hon inte ut med och löser därför oftast situationen. Kortskitigt fick barnen betala ett högt pris, men långsiktigt kommer de vinna på att deras mamma tar ansvar. Men som sagt vi har haft extrem situation, utan några andra utvägar.

Förlåt mig, men hur var det egentligen tänkt när han ska vara föräldraledig? Skulle inte du ta Arvid på kvällarna då så han kan fortsätta gå på träningarna? Då har ni ju inte alls samma situation?! Det är även en jätteskillnad på en nyfödd och på ett barn som är 7 månader gammalt. Och varför räcker inte det inte för honom att vara hemma med Arvid om kvällarna? Pumpa, så kan väl du åka med bonusarna på deras träningar!!!

Jag tycker allvarligt talat att han är riktigt ego som inte kan se att du behöver hans stöd särskilt så här i början innan allt stabiliserat sig. Du kan ju inte ens gå och duscha själv