BF Januari 2016 :)
Min första vikt var ju på kub i v 13 så får kanske lägga på något kilo, mellan v 13 och 26 var det 5 kg plus. Helt ok, mindre än jag väntat mig. Äter väl en del frukt plus juice några gånger i veckan, lite godis på helgen, annars inga cravings eller frosserier direkt .
Jag funderar, jag vet att det är olika i tråden,vissa jobbar deltid, Seven c är tjänstledig, osv, men är det någon mer som har svårt med den där biten att när man ska gå hem?
Jag har ju inte sökt hp, tänker att kan jag inte jobba hela vägen får jag försöka bli sjukskriven . Det är inga problem än, och jag har världens bästa chef som nästan känner sig som en mormor säger hon. Planen är att jag går hem 18/12 men är i tjänst året ut, tar föräldradagar från 1/1, bf 15/1.
Men nu sitter vi med planeringar osv för nästa år, massa roliga saker varav mycket påverkar mitt arbetsområde. Och det enda jag känner är en sådan besvikelse, jag kommer ju inte få vara med.
Försöker mana fram positiva bilder, hur jag kan mysa bebis när mannen går ut i kylan i februari, hur man kan stanna inne och titta ut på Göteborgsslasket o inte måste gå ut, att det är rätt tid att vara ledig när våren kommer det hjälper lite. :) men ser också ändlösa dagar framför mig där man sitter hemma med nada möjlighet att få vara vuxen.
Jag vet att jag kanske känner helt annorlunda sedan. Men just nu är det en sorg som tar energi från mig. Särskilt när manliga kolleger har åsikter om att jag vill börja jobba till hösten igen. Men det handlar ju också om att min sambo vill vara hemma och vi tjänar faktiskt mer på att jag jobbar rent ekonomiskt.
Som minahjärtan skrev, alla trivs ju inte med att vara hemma länge.
Jag kommer nog vara hemma större delen utav tiden här. Längtar otroligt efter att få vara hemma. Så det enda rätta är att följa det som känns rätt för dig
det är ju bara positivt att man trivs så bra på sitt jobb att man vill tillbaka snabbt, för mig är det tvärtom. Hoppas ledigheten ska ge mig chans att hitta ett nytt jobb.
sen är det ju såklart bra för bebisen att amma med immunförsvaret och så. Men jag skulle aldrig kämpa ihjäl mig tills jag mår dåligt för att få det att fungera.