BF Januari 2016 :)

Har börjat fundera lite på bb väskan som snart ska packas.. Förra gången var jag så missnöjd över min hastiga packning och saknade så mycket saker under de 3 dagarna vi var kvar!

Ngt av de viktigaste jag ska komma ihåg denna gång är,

mjukisbyxor men även ngt lite mer "fint" i mjuk variant. Kände mig så ful haha. Ville bara hem och byta om.

Förlossningsbindor från Apoteket, dom från Ica räckte inte och var inte bekväma!!!

Schampo!!!!!

Skor! I all hast slängde jag på mig typ tofflor sist, skulle aldrig ens kliva av tomten i dom tofflorna annars så de var bedrövligt att gå runt i det!!!!

Vad har ni för tips? :)

De senaste 2 dagarna har jag känt en molande smärta i underlivet, typ som mensvärk. Mår ännu mer illa än vanligt och har spytt mer än vad jag gjort de senaste veckorna. Har knappt kunnat sova alls. Dessutom har bebis vart väldigt aktiv... Är i v 31 nu, är detta sammandragningar? förvärkar? Bebis som borrar sig neråt? Någon som känner igen sig?

Var ju hos BM i fredags och då sa hon att bebis ligger med huvudet neråt men högt upp så hon är inte alls fixerat sig...

Jah håller med. Finare mysbyxor och leggings blir det för min del. Problemet är att jag i princip bor i dessa byxor så jag kan inte packa ner dem. Men jag får ha dem i närheten så det går snabbt stt slänga ner.

Kom på att jag kanske borde pcacka en väska till barnen, ifall vi måste lämna dem hos barnvakt.

Haha. Har du sett dessa annars? 

www.huffingtonpost.com/2013/01/24/get-along-shirt-kids-reddit-photo_n_2542136.html 

Jag har inte själv testat men jag tror att den skulle vara rätt effektiv iaf nån gång, kan tänka mig killarnas förvånade miner när denna kommer fram.
Måste rekommendera denna blogg: 

petrakrantzlindgren.se/

och boken Fem gånger med kärlek. 

Därifrån kommer den mesta av klokheten ifrån :)

Oj kom den bebisen för tidigt eller var du lite tidsoptimist? ;)

Det var så lite så. Ja det svåra är ju inte att veta hur man ska göra utan faktiskt göra det när det är ett skarpt läge - man är ju inte mer än människa. Jag såg ett annat program dessutom med en kvinna som var barnpsykolog och sociolog tror jag och hon sa en så befriande sak att när barnen "trotsar" så utvecklas de, men de gör det genom att se till att vi vuxna också hamnar nere på barnnivån (barnen ser till att vi blir så jävla arga så att vi tappar det). och hon sa att hon vägrade att gå in i fällan att man inte får bli arg, utan att det viktig att kunna bli det och att det viktigaste var att man blev sams på ett bra sätt efteråt. Sen ska man ju självklart göra sitt främsta för att inte kränka barnet när man blir arg, men om man tittar på listan som hon Petra räknar upp i inlägget för hur lärarna kränker barnen i skolan så är det fasen svårt...

Åh gudars, väska till storasyskon! de hade jag helt glömt bort!! Tack för den påminnelsen

Jag har köpt lite finare bomulls mjukisar från hm för 199 med lite harems modell som jag också lever i så de får bli ett par till! och så får de bli någon amningsvänlig tunika istället för mjukis tröja!

Bm-besök idag, v 32+2. Supernormal på alla sätt och bebis ligger med huvudet nedåt.

Första gången jag blev lite besviken på min bm. Sambon var med och försökte hjälpa mig med att tala om min förlossningsrädsla. Han nämnde tom att jag trott jag ska dö. Hon kunde inte riktigt ta detta till sig, hon tycker att jag är ju så frisk och graviditeten komplikationsfri och sambon så stabil, och jag med.

Ja det är ju sant- förutom när det gäller rädslan.

Hon drog det där med att smärtan har en mening man får den största belöningen som finns, och då sa jag faktiskt att det kräver ju att man ser det så och att jag inte var säker på om jag ville ha barn ens när jag blev gravid. Men det verkade inte gå in riktigt.

Sambon höll med när vi kom ut. Det enda hon sa är att vi kan skriva ner lite av detta i v 35 om jag vill.

I v 37 ska jag träffa en annan bm men det känns lite sent att dra detta igen då, och egentligen finns det inget de kan göra. Det är ju jag som måste lösa detta.

Men jag fortsätter skriva mina brev till mina anhöriga så länge. Det kan aldrig vara fel att förbereda sig för döden, inte i dessa tider, som världen ser ut.

Breven finns redan sedan flera år, men måste uppdateras. Tex finns ett brev till mitt ex där- som jag egentligen vill han ska ha om det händer mig något, men det kan jag inte be sambon lämna över liksom

Alla går omkring med den där jättebindan så jag tror inte man tänker på det. Jag har bf 17/1 så känner ingen brådska direkt, jag tror inte jag kommer gå över men jag gör hellre det än får tidigare.

Jag hade nog mammabyxor ett tag efter förlossningen men magen i sig var rätt borta efter en vecka för mig. Får se hur det blir nu med nr två! Jag packade nog väskan med det mesta en månad innan bf, men det viktigaste tänker jag är att ha tänkt igenom och kanske skrivit en lista (för sånt som inte går att packa i förväg, som laddare till mobilen och eventuella matgrejer). För det blir ju nästan aldrig akut att åka in, har man en lista kanske det tar en kvart att packa ihop när det är dags och den tiden lär man iaf ha från första känning, förutsatt att man har ok avstånd till sjukhuset förstås.

Jag minns inte om det var kallt på sjukhuset när jag födde men på hemvägen lär det ju vara kallt iaf eftersom det är vinter. Men på sjukhuset hade jag samma kläder dag som natt, hehe, så där ville jag inte ha för tjocka byxor. Jag är iofs sån som inte bryr sig så mycket om hur jag ser ut inför andra, just i den situationen på sjukhus, eftersom jag räknar med att alla är rätt slitna och om inte annat kan det ju vara skönt för nån att se på mig och tänka att "SÅ sliten är jag iaf inte!!", haha!