Hejsan!
Jag och min sambo planerar barn. Vi har lite svårt att bli gravida så därför borde jag ju vara tacksam bara vi får ett barn till, men jag oroar mig så för att barnet kommer födas i December. Jag har alltid tyckt så synd om decemberbarn och önskar verkligen inte det ödet för mitt barn. Vad tycker ni? Speciellt ni som har decemberbarn?
Är det någon det är synd om så är det min bror som är född 1 januari.
Aldrig någon som vill fira hans födelsedag eftersom alla är bakis.
Har en dotter född 31 december. Bortsett från att hon ett tag nog kommer vara sur över att vara yngst i klassen och sist med moppe, gå på krogen osv, så tycker jag att det verkar vara den mysigaste födelsedagen. Alla är glada och läget är perfekt för fest med alla vänner och släktingar.
Jag fyller år på nyårsafton och det är toppen! Alltid fest med folk man gillar och alla kommer alltid ihåg ens födelsedag. :)
Jag kan ärligt säga att bland de problem jag haft i livet så har inget berott på vilken dag jag är född. Det enda som ibland varit lite irriterande har varit personer som TS som av oklar anledning ser ner på oss decemberbarn.
Men skaffa inte ett decemberbarn då! Sånt går ju att räkna på.
Själv är jag född i december och tycker det finns viktigare saker att fokusera på i sin familjeplanerin än i vilken månad man vill att barnen föds.
men va?! varför tycker du synd om oss?! jag är född annandag jul! mina föräldrar har iofs alltid varit noga med att det tex ska vara presentpapper på mina paket o inte julklappspapper, ingen julmat och en vanlig födelsedagstårta!
när jag var liten önskade jag att jag fyllde år på sommaren enbart för att jag älskade jordgubbstårta. annars har jag aldrig brytt mig om att jag fyller år i dec! minns att jag tyckte det var kul att få öppna dubbelt så mkt paket som alla andra, kunde även få lite dyrare paket som räknades som både julklapp och födelsedagspresent! nu är jag äldre o bryr mig inte alls om presenter!
jag ville aldrig ha någon moppe så vet inte hur det är att gå runt o vänta på det, men tror inte det är så farligt, finns värre saker här i världen. visst var jag sist i klassen att hänga med på krogen, men i den åldern var det ändå mest hemmafester som gällde ;) vi var även blandade och umgicks med personer som var något år yngre också så jag kände aldrig att det var ett jättestort problem faktiskt.
jag brukar fira min födelsedag 25e med mina vänner! bästa dagen att gå ut på hela året! blir alltid mkt party, iaf här i gbg! det är också gött att vara samma ålder hela året! i år är jag 25 nästa år 26 osv medan några av mina stackars vänner redan hunnit fylla 26! ;)
tror att detta "stackars decemberbarn" fenomenet är uppfunnet av folk som inte är födda i dec o vet hur gött det är. :D
Är född i början på december och har ALDRIG tyckt synd om mig själv för det. Tvärtom är det som mysigast med adventspynt och pepparkakor när man fyller 
Hade nog tyckt mer illa om att fylla i oktober eller november faktiskt.
Jag kände som dig att jag absolut inte ville ha ett december barn.
Min dotter skulle komma i mars, men kom i februari, planerade därför att barn nr 2 skulle vara planerat som tidigast i slutet av februari, början av mars. Men min andra dotter ville annorlunda och kom ut i v 24 och föddes i december. Jag tänker att om hon nu visar sig inte vara lika mogen som sina jämnåriga så får jag se till att hon får gå kvar på dagis ett år till så får hon börja med de som är födda året efter. Då är hon ju äldst.
Sen om att det är synd om dem på grund av kalas så vet jag fler barn som hatar att fylla på sommaren än nov-dec. Det är många som är bortresta under sommaren och det kan därför bli många som inte kan komma på ev kalas.
Så sammanfattningsvis så är det inte mer synd någon barn bara för när de fyller år. Utan det är nog mer vad vi föräldrar gör det till
Det mesta är väl redan sagt men jag kan ändå inte låta bli att tillägga att igår tog jag Cytotec för att få ut mitt fjärde missfall. Det skulle ha blivit ett decemberbarn om det hade stannat kvar.
Du har ju för all del skrivit att du inser att det "kanske är otacksamt" att önska att barnet föds vid en viss tid. Det är SÅ IN I HELVETE korkat, faktiskt, att göra det, inte bara lite otacksamt.
Det kanske är samhället, snarare än barnet, det är fel på om det har så stor betydelse vilken dag på året man föds?
Det mesta är väl redan sagt men jag kan ändå inte låta bli att tillägga att igår tog jag Cytotec för att få ut mitt fjärde missfall. Det skulle ha blivit ett decemberbarn om det hade stannat kvar.
Du har ju för all del skrivit att du inser att det "kanske är otacksamt" att önska att barnet föds vid en viss tid. Det är SÅ IN I HELVETE korkat, faktiskt, att göra det, inte bara lite otacksamt.
Det kanske är samhället, snarare än barnet, det är fel på om det har så stor betydelse vilken dag på året man föds?
Ja, svenska föräldrar har världens i-landsproblem. Finns det inga problem så hittar man alltid något.Det finns många sjukdomar som kan drabba ett barn. Så var glad över ett friskt barn.
Själv har jag inte ett decemberbarn men nästan. Född i slutet av november. Inga problem med att höra till de yngsta i klassen. Ingen behöver tycka synd om henne. Och själv tycker jag inte synd om några decemberbarn heller. Alla är individer, skulle födelsemånad skapa ens framtida öde?
Det enda jag skulle se som problem är när killar delas in i lag efter födelseår. Där kommer förstås de yngsta till korta. Kanske missar klubbarna blivande stjärnor för att de alltid måste tävla med dem som är större. Men det skulle ju kunna fixas med att man använde andra sätt att dela in killarna i lag.