BF februari 2016

Jag är bara på bf+3 och håller på kryper ur skinnet här hemma.. Och det ger mig panik att veta att jag kan få gå ända till bf+18 :(

när blir du igångsatt?

Nej nu får det vara nog känner jag =) och det där med att inte vilja träffa folk har jag känt i en vecka nu, värst är alla som konstant hör av sig och frågar om inte bebis kommit än :)

Åh härligt att få åka hem och landa i vardagen igen med den nya lilla familjemedlemmen! Nåt såpass mysigt!

Haha man får den känslan redan dag ett! Jag var helt inställd på att gå över, men inte såhär länge =/ blir igångsatt på +16, så har en tid på fredag 09:00! Varför får du vänta så länge? Tycker 16 dagar är en halv evighet, man börjar utveckla en liten oro för bäbis såhär i slutet med känner jag..

Är det din första? Håller tummarna för att du slipper gå såhär länge! =)

Och jag var helt inställd på att föda två veckor för tidigt då typ alla i min släkt fött då..

Här i min kommun så sätter dom igång i vecka 43 om allt är som det ska med bebis och mamma, sjukt segt. Ja det är första barnet :)

Haha men fy, då måste det kännas som att du passerat ditt datum för länge sen! När har barnen behagat komma till världen på pappas sida då? Antagligen där det spökar ska du se ;)

Svärmor har gått över 3 dagar med båda barnen. Alltså samma dag som jag är på nu :) resten av hans släkt vet jag faktiskt inte då dom inte bor i Sverige så pratar inte så mycket med dom

Men får väl hoppas på att hon brås på sin pappa så värkarna drar igång idag

Hoppas och håller tummarna för oss båda två att det sätter igång när som helst =) nu är det hög tid för resten av februaribebisarna att ploppa ut tycker jag =D

Nån som upplevt att bebisen blivit väldigt mycket lugnare i magen innan förlossningen startat?

Hur går det för dig, lillterror?

Nu har jag landat lite så jag tillräckligt med ro för att skriva ner lite om min förlossning.

Jag blev igångsatt i 40+2 och hade för ont av foglossningen för att orka oroa mig inför förlossningen, den skulle ju bli min räddning. Sattes igång med en Bard-ballong, var då öppen 1 cm, tappen var 3 cm lång och helt bakåttippad. Det gick undan, värkarna satte igång med en gång. Ballongen var ute vid första dragningen 3,5 timme senare, då öppen 3 cm, tappen var 2.5 cm lång och fortfarande helt bakåttippad. Då tog man hinnorna, gjorde ont som satan då tappen var "felriktad", i stort sett det enda som gjorde ont (förutom när läkaren blåste upp Bard-ballongen i tappen och foglossningen!). Värkarna satte igång igen på riktigt men gjorde fortfarande inte ont. Efter en timma satte de in värkstimulerande för jag tyckte att värkarna kändes för lite, 3 timmar senare var jag öppen 6 cm och tappen utplånad. Där någonstans började foglossningen känns av på riktigt och den enda vilan jag fick var under värkarna då huvudet pressades ner och stabiliserade något. Här bad jag om EDA vilket tog över en timma då läkaren fastnade med en annan patient, foglossningen blev värre och värre och till slut låg jag i sängen och skakade av smärta. Jag som tänkte röra på mig och gå för att underlätta för bebisen att tränga ner men istället bar benen inte mig. När jag väl fick EDAn (5 försök tog det, 1,5 minuter mellan "toppen" på värkarna så det var inte lätt att sitta still så länge) så var det rena himmelriket!

Ytterligare en timma senare ringde mannen på bm efter att jag känt ett tryck neråt, det är en konstig känsla att vara bajsnödig fast ändå inte. Bm kollade och då var jag öppen 10 cm och bebisen hade trängt ner i bäckenet, det var dags att börja jobba. En annan bm tillkallades för att sätta pudendusblokad, hon kom med en gång och hann sätta den på vänster sida, de tryckte tillbaka bebisens huvud. När hon skulle sätta den på höger sida skrek jag "bort med nålen, nu kommer hon!" Så det blev en ensidig bedövning. De var 3 bm som var med, de höll tillbaka riktigt bra och hon var nästan ute innan jag ens hade börjat krysta! Jag fick krysta försiktigt en gång och så var huvudet ute, en försiktig krystningar till så var hon född! Hon föddes med vidöppen hjässbjudning, men totalt tog hela utdrivningsskedet 17 minuter, allting gick jättesmidig och jag behövde inte "ta i" en enda gång. Bm sa till mig att krysta igen för att få ut moderkakan, hann inte ens börja innan den var ute. Vi ville ha sen avnavling men moderkakan hann ut innan avnavlingen så den blev enligt bm ovanligt sen! Jag sprack lite, ganska långt bak men bara ett par ytliga sprickor, vilket inte är konstigt med tanke på positionen hon föddes i. Läkare och bm hjälptes åt att sy och tog riktigt god tid på sig så att det skulle bli bra, viket det blev för det sved inte ens när jag kissade sen

Trots igångsättning så blev det bästa möjliga utgång och jag ser på förlossningen som en underbar upplevelse. 11 timmar totalt tog det och det enda jobbiga var foglossningen, allting gick så smidigt. Vi var mentalt förberedda på en lång förlossning pga igångsättning, och när vi kom in fick vi dessutom veta att hon låg i vidöppen hjässbjudning vilket brukar göra att förlossningarna riskerar att bli riktigt utdragna och avslutas med tång/sugklocka eller KS men ändå så gick allting som på räls! Det var underbar stämning på rummet och alla skämtade och var glada trots smärta, tidig morgon och sömnbrist. Det kan bli riktigt bra även om man sätts igång, så jag håller tummarna för dig lillterror!

Vilken underbar berättelse! Riktigt ryser när jag läser om det! Var detta din första? Det verkar som att många har positiva erfarenheter av igångsättning ändå, men kommer inte ifrån känslan att det skrämmer mig. Känner mig lite lurad också, har ju sett fram emot att gå runt här hemma med värkar och ta tiden och fundera på om det är dags att åka in och ringa sambon och stressa på honom ;) har även ställt mig in på att föda utan smärtstillande men användningen av smärtstillande är högre hos igångsättningar och det är inte alls konstigt egentligen. Har denna dagen på mig att hitta mitt lugn igen, se fördelarna med igångsättning (så som att den är väldigt kontrollerad, man ser förloppet från början till slut osv), förstå att jag får ta dagen som den kommer, och framförallt- imorgon 09:00 börjar börjar vi jobba för att få vår älskade, efterlängtade lilla bäbis till världen! Det är ju värt allt man gått igenom (flera gånger om) dessa tio månader! För japp, jag har nu officiellt varit gravid i tio månader med mina +15 dagar idag! Haha!

Hoppas bara dom har tid att ta emot mig direkt på morgonen, bm förvarnade att om det är fullt så får jag åka hem och komma tillbaka på eftermiddagen igen =)

Men grattis än en gång, låter som att du fick en helt fantastisk upplevelse! Hur har det gått med din foglossning nu i efterhand? Jag har ju haft det sen v18, sjukskriven med kryckor sen v20 och hoppas att det ska bli bra redan inom en v eller två efter förlossningen =)