• kluckis

    Marsbebis 2016

    En grupp för oss som nyss plussat och har barn sen innan :)

    Vi har en dotter född Juni 2013 och är nu ÄNTLIGEN gravid igen :)

    Skulle lämna spermaprov och massa blodprov nästa vecka men verkar som att vi slipper de :D

    Vi flyttar till hus om 23 dagar och de känns ännu roligare nu när man kan se framemot ett syskon till våra stora tjej!

  • Svar på tråden Marsbebis 2016
  • Smilla80

    Förstår att många av er har det kämpigt så här på slutet, och jag känner med er. Men försök njuta av sparkarna/rörelserna så mkt ni kan, för de saknar jag nu! detta skådespel på kvällarna, när magen böljar o dansar, så mysigt. Det får jag nog aldrig uppleva igen. Saknar min lilla bula också. Det är ju sjukt hur kroppen funkar ändå och hur hud o vävnad kan dra ihop sig, jag har knappt ingen mage kvar på bara några dagar. Känns nästan snopet - från den ena dan till den andra är det över... Men jag vill ju givetvis hellre ha min bebis här än inne i magen, vill ju inte byta tillbaka även om jag saknar att vara gravid också! Kämpa på nu ladies det sista - snart är det över och ni har ert hjärta i famnen!

  • Smilla80

    Mammave hur funkar det för dig, "tajmar" amningarna/sovstunderna med när du behöver iväg o lämna/hämta så att det fungerar, eller hur får du ihop det?

    Jag har liksom du Elenic och Reflexen den stora fördelen att ha en förälder nära, så vi ska få lite hjälp med lämningar på morgonen några ggr i veckan fram till sommarlovet (till att börja med), så det ordnar sig nog ändå! Skönt att veta!

    Det här med samsovning, hur får ni till det bebismammor (och även ni som har erfarenhet av bebislivet sedan tidigare såklart)? Dottern somnar gärna vid bröstet på natten, och själv är man ju sjukt trött där mitt i natten. När jag försöker lägga ner henne i babynestet vaknar hon gärna, och man får börja om igen med amningen... Nån gång har jag somnat själv vid amning så har hon sovit vidare i min famn (jag halvsitter typ). Det är "livsfarligt" eller, att de sover i famnen? Man vill ju gärna att vi båda får sova lite. Några nätter har hon sovit flera timmar i sträck men det är väldigt oregelbundet än så länge.

    Glad påsk på er alla!

  • Frida Li
    Smilla80 skrev 2016-03-26 09:44:13 följande:

    Mammave hur funkar det för dig, "tajmar" amningarna/sovstunderna med när du behöver iväg o lämna/hämta så att det fungerar, eller hur får du ihop det?

    Jag har liksom du Elenic och Reflexen den stora fördelen att ha en förälder nära, så vi ska få lite hjälp med lämningar på morgonen några ggr i veckan fram till sommarlovet (till att börja med), så det ordnar sig nog ändå! Skönt att veta!

    Det här med samsovning, hur får ni till det bebismammor (och även ni som har erfarenhet av bebislivet sedan tidigare såklart)? Dottern somnar gärna vid bröstet på natten, och själv är man ju sjukt trött där mitt i natten. När jag försöker lägga ner henne i babynestet vaknar hon gärna, och man får börja om igen med amningen... Nån gång har jag somnat själv vid amning så har hon sovit vidare i min famn (jag halvsitter typ). Det är "livsfarligt" eller, att de sover i famnen? Man vill ju gärna att vi båda får sova lite. Några nätter har hon sovit flera timmar i sträck men det är väldigt oregelbundet än så länge.

    Glad påsk på er alla!


    Jag o dottern samsov i början, hon låg ju i snuttade hela natten, så fort jag reste mig upp eller försökte lägga henne i babynestet så vaknade hon. Men försökte ha efter täcke på henne. Det är ju deras naturliga instinkt, att vakna emellanåt o kolla så att mamman är kvar. Svårt det där.... Men vi kommer nog ha det så igen nu.
  • mammave
    Smilla80 skrev 2016-03-26 09:44:13 följande:

    Mammave hur funkar det för dig, "tajmar" amningarna/sovstunderna med när du behöver iväg o lämna/hämta så att det fungerar, eller hur får du ihop det?

    Jag har liksom du Elenic och Reflexen den stora fördelen att ha en förälder nära, så vi ska få lite hjälp med lämningar på morgonen några ggr i veckan fram till sommarlovet (till att börja med), så det ordnar sig nog ändå! Skönt att veta!

    Det här med samsovning, hur får ni till det bebismammor (och även ni som har erfarenhet av bebislivet sedan tidigare såklart)? Dottern somnar gärna vid bröstet på natten, och själv är man ju sjukt trött där mitt i natten. När jag försöker lägga ner henne i babynestet vaknar hon gärna, och man får börja om igen med amningen... Nån gång har jag somnat själv vid amning så har hon sovit vidare i min famn (jag halvsitter typ). Det är "livsfarligt" eller, att de sover i famnen? Man vill ju gärna att vi båda får sova lite. Några nätter har hon sovit flera timmar i sträck men det är väldigt oregelbundet än så länge.

    Glad påsk på er alla!


    Tack, än så länge har jag fått hjälp med en del hämtningar o lämningar, men snart får jag nog fixa det själv....
  • Elenic
    Smilla80 skrev 2016-03-26 09:32:20 följande:

    Förstår att många av er har det kämpigt så här på slutet, och jag känner med er. Men försök njuta av sparkarna/rörelserna så mkt ni kan, för de saknar jag nu! detta skådespel på kvällarna, när magen böljar o dansar, så mysigt. Det får jag nog aldrig uppleva igen. Saknar min lilla bula också. Det är ju sjukt hur kroppen funkar ändå och hur hud o vävnad kan dra ihop sig, jag har knappt ingen mage kvar på bara några dagar. Känns nästan snopet - från den ena dan till den andra är det över... Men jag vill ju givetvis hellre ha min bebis här än inne i magen, vill ju inte byta tillbaka även om jag saknar att vara gravid också! Kämpa på nu ladies det sista - snart är det över och ni har ert hjärta i famnen!


    Åh, tack för lite pepp - det behövdes idag! Börjar tycka att det är sjuuuukt tungt nu. Har supersvullna händer och fötter, nästan inga kläder som passar, trött som tusan och känner mig tung och on top - alla som frågar "ingen bebis än???". Nä, nu har jag fått nog av det här... (Och har svårt att jag kommer sakna bulan, min mage är som en spärrballong som står rakt ut och är SÅ ivägen. Men jag kan ju ha fel.. )
  • Elenic
    Smilla80 skrev 2016-03-26 09:32:20 följande:

    Förstår att många av er har det kämpigt så här på slutet, och jag känner med er. Men försök njuta av sparkarna/rörelserna så mkt ni kan, för de saknar jag nu! detta skådespel på kvällarna, när magen böljar o dansar, så mysigt. Det får jag nog aldrig uppleva igen. Saknar min lilla bula också. Det är ju sjukt hur kroppen funkar ändå och hur hud o vävnad kan dra ihop sig, jag har knappt ingen mage kvar på bara några dagar. Känns nästan snopet - från den ena dan till den andra är det över... Men jag vill ju givetvis hellre ha min bebis här än inne i magen, vill ju inte byta tillbaka även om jag saknar att vara gravid också! Kämpa på nu ladies det sista - snart är det över och ni har ert hjärta i famnen!


    Åh, tack för lite pepp - det behövdes idag! Börjar tycka att det är sjuuuukt tungt nu. Har supersvullna händer och fötter, nästan inga kläder som passar, trött som tusan och känner mig tung och on top - alla som frågar "ingen bebis än???". Nä, nu har jag fått nog av det här... (Och har svårt att jag kommer sakna bulan, min mage är som en spärrballong som står rakt ut och är SÅ ivägen. Men jag kan ju ha fel.. )
  • Elenic
    Smilla80 skrev 2016-03-26 09:44:13 följande:

    Mammave hur funkar det för dig, "tajmar" amningarna/sovstunderna med när du behöver iväg o lämna/hämta så att det fungerar, eller hur får du ihop det?

    Jag har liksom du Elenic och Reflexen den stora fördelen att ha en förälder nära, så vi ska få lite hjälp med lämningar på morgonen några ggr i veckan fram till sommarlovet (till att börja med), så det ordnar sig nog ändå! Skönt att veta!

    Det här med samsovning, hur får ni till det bebismammor (och även ni som har erfarenhet av bebislivet sedan tidigare såklart)? Dottern somnar gärna vid bröstet på natten, och själv är man ju sjukt trött där mitt i natten. När jag försöker lägga ner henne i babynestet vaknar hon gärna, och man får börja om igen med amningen... Nån gång har jag somnat själv vid amning så har hon sovit vidare i min famn (jag halvsitter typ). Det är "livsfarligt" eller, att de sover i famnen? Man vill ju gärna att vi båda får sova lite. Några nätter har hon sovit flera timmar i sträck men det är väldigt oregelbundet än så länge.

    Glad påsk på er alla!


    Åh så skönt med lämningshjälp! Låter helt underbart.

    Ang. nattamning och samsovning så är min starka rekommendation att träna på att liggamma. Nu vet jag inte hur din byst ser ut, men mina bröst har varit tillräckligt långa/stora (vad galet det låter...) att amma bebisen liggande i babynestet. Jag har liksom skuffat mig upp och brevid bebisen och hystat fram bröstet (alternativt dragit ner nestet) och sen legat kvar och ammat. När bebisen sen somnat igen kan man då skjuta upp nestet till huvudhöjd igen, alternativt hasa ner själv en bit. Och, OM man somnar så är det inte hela världen, så länge man inte lagt sitt täcke över bebisen. (När jag nattammar är jag så varm att jag sällan har täcke över överkroppen alls..)

    Om du måste sitta/halvsitta och amma så vore det bra om du isf kanske kunde hålla henne i nestet? Så är det bara att lägga ner det sen? Det går ju inte att säga att det är "livsfarligt" att somna med bebisen i famnen, men det är inte heller "säker samsovning". Faktum är att när de nya riktlinjerna för sömn kom, och färre samsov, så ökade fallen av PSD just för att mammorna istället för att samsova och liggamma somnade med barnen sittandes i fotölj eller soffa, och då är riskerna större... Fast risken är allra störst om man är så rädd för allt det här kring säker sovning och PSD att man SLUTAR amma för att man är rädd för att somna när man ammar, amningen i sig är ett skydd.

    Men som sagt, kan du jobba på liggamning så är det nog det allra säkraste. Man kan också lägga över lite ansvar på pappan och väcka honom och säga, nu ska jag amma men är så trött så jag tror att jag kommer somna, kan du se till att bebisen hamnar på en trygg plats efteråt? Bara för att det är mamman som har brösten ska hon inte ha 100% ansvar nattetid tycker jag...
  • Frida Li
    Elenic skrev 2016-03-26 10:59:58 följande:
    Åh, tack för lite pepp - det behövdes idag! Börjar tycka att det är sjuuuukt tungt nu. Har supersvullna händer och fötter, nästan inga kläder som passar, trött som tusan och känner mig tung och on top - alla som frågar "ingen bebis än???". Nä, nu har jag fått nog av det här... (Och har svårt att jag kommer sakna bulan, min mage är som en spärrballong som står rakt ut och är SÅ ivägen. Men jag kan ju ha fel.. )
    Jag känner samma som du! Noll lust till att göra något! Mannen o dottern åkte iväg på påskgalej i stan bredvid med kompisar. Jippi! Jag ska åka o köpa en bellybandier, är rädd att min mage inte kommer Se lika fin ut som förra gången :(
  • Madski
    Smilla80 skrev 2016-03-26 09:32:20 följande:

    Förstår att många av er har det kämpigt så här på slutet, och jag känner med er. Men försök njuta av sparkarna/rörelserna så mkt ni kan, för de saknar jag nu! detta skådespel på kvällarna, när magen böljar o dansar, så mysigt. Det får jag nog aldrig uppleva igen. Saknar min lilla bula också. Det är ju sjukt hur kroppen funkar ändå och hur hud o vävnad kan dra ihop sig, jag har knappt ingen mage kvar på bara några dagar. Känns nästan snopet - från den ena dan till den andra är det över... Men jag vill ju givetvis hellre ha min bebis här än inne i magen, vill ju inte byta tillbaka även om jag saknar att vara gravid också! Kämpa på nu ladies det sista - snart är det över och ni har ert hjärta i famnen!


    Tack för peppen, bf+2 idag.. Har tänkt samma sak att jag borde njuta av graviditeten/magen/sparkarna iom att det troligen är vår sista graviditet, men man ska aldrig säga aldrig ;)

    Har haft en mysig morgon hemma med påskfrukost och äggjakt för dottern, succé! I ägget låg bland annat en basketboll så nu är vi ute och spelar basket. Jag jag dock bara studsat bollen lite och njuter av solen nu istället medan dottern och sambon spelar.

    Glad påsk på er!
  • Frida Li

    Idag känns det verkligen som om jag har ett bowlingklot uppkört i snippan! Kan ju knappt gå o vaggade mer än vanligt i affären! Träffade såklart två bekanta, det e så jobbigt att höra "men är du gravid än!" :( Jag ska tänka mig för sen, o aldrig säga så till någon!

Svar på tråden Marsbebis 2016