Anonym (Fattar ej)

Äldre 31 Jul 18:25

117 svar

Snälla förklara för jag förstår inte!!!

Överallt läser jag om styvföräldrar som har svårt med sin relation till bonus. En sak som återkommer är "det är väl hans barn så varför ska jag hämta på förskola/fritids?". Seriöst?? Förklara för jag fattar inte??? Bor man med en man/kvinna som har barn sen innan och man VALT att LEVA ett liv tillsammans, under samma tak då är man en FAMILJ. Vad jag vet så hjälps man åt i en familj! Där finns inget "ditt och mitt" utan VÅRT. Jag förstår att man inte kan älska sin bonus som man älskar sina egna barn men du får väl för helsike RESPEKTERA bonusens existens och behandla hen som den familjemedlem som hen faktiskt är!!!
För gör du inte det så förstår jag verkligen varför du är skild från första början och kan lova att det nya förhållandet kommer inte hålla för att inte tala om den skadan du gör mot det stackars bonusbarnet som redan har det jobbigt! Skärp er!

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-08-02 20:24
Tack samtliga som svarat. Efter att ha läst ALLT i tråden, kan jag med gott samvete ta tillbaka vissa av mina uttalanden. Jag håller med om vissa saker som några av er nämnt, har faktiskt till och med förstått lite/ lärt mig lite mer (och det tackar jag för!). Sen finns det ff saker som jag inte håller med om, men så kommer det att alltid vara, som sagt så är vi olika. Jag önskar alla en fortsatt bra helg och tack för att ni medverkat i tråden. Adjö!

My Little Man

Äldre 1 Aug 16:52

#71

Anonym (pappa) skrev 2015-08-01 16:23:31 följande:

Jag har läst TS och bara TS, och jag vet att text tolkas olika av olika personer. Jag tolkar TS som att hon, precis som jag, reagerar mot styvföräldrar som önskar barnet/n försvunnet, som suckar och stönar när barnet är i närheten, som vägrar ta i barnet med tång och absolut inte kan tänka sig att "sitta barnvakt" i 20 minuter när andra föräldern åker till affären, som blir sur för att föräldern behöver ta hand om barnet ibland, som kort och gott inte kan respektera barnet barnets existens. Det är vad jag tror att TS handlar om. Och det är ett liv som är så långt ifrån mig och mina värderingar man bara kan komma. Som TS skriv: En familj. Där hjälps man åt. Sen kan det absolut vara olika grad av "hjälpas åt", och jag vet absolut att steget mellan att respektera barnet och föräldern och deras relation, och att ha det som vi har det är gigantiskt, och det är många steg emellan, men att bli ihop med någon som har ett eller flera barn är ett paketköp och man blir en familj och man kan inte låtsas som att barnen inte finns bara för att det är hans eller hennes barn.

Det MÅSTE finnas ett eller flera mellanting mellan att ignorera, klaga på allt ett barn gör/att barnet existerar och "tandborstning och rumpetorkning". Som sagt, som TS skrev, det minsta man kan göra är att respektera att barnet existerar och är en familjemedlem. DÄR har vi miniminivån. Annars kan man vara särbo eller kk eller något.

Jo, då, det finns gott om människor som säger att vi gör fel. Även här på FL, men kanske inte i just den här diskussionen.

Ja man kan verkligen tolka en text olika.

Det som gör att jag tolkar som jag gör är det väldigt bastanta sättet ts uttrycker dig på. Hen verkar ha åsikten att alla som inte gör en massa vardagssaker med partnerns barn är en som vägrar och klagar och tycker barnen är i vägen. För så tror jag inte det är i majoriteten av fallen. Och det enda exemplet ts drar upp är att hämta/lämna på skolan och det tycker inte jag är en självklarhet att msn gör. Det innebär även mycket kontakt med skolan och andra förälder. Barnet frågar om den kan bli med den eller den efter skolan och barnet i fråga och dens förälder väntar på ett svar. Det är kanske inte sånna situationer en icke-förälder vill hamna i. Man kanske bara vill att föräldrarna tar den biten. Man vill kanska inte heller vill ha ensamt ansvar för barnet i en till...flera timmar (?) innan föräldern kommer hem. Det tycker jag är helt normalt att känna även fast man valt en man med barn.

Och det är inte alla som ser det som att man per automatik har blivit en familj när man flyttar ihop. Om man känner sig som en familj efter ett tag beror på en mängd olika saker. Ibland kan det även vara ett ex (barnens mor/far) som inte vill att barnen ska sin styvmor/far och styvsyskon som familj, och det kan förstöra rätt mycket faktiskt.

Så att säga att "självklart är man en familj" och "man tar hela paketet" är inte rätt. Man måste inte se det sånn. Det viktigaste är oavsett att föräldern och dens nya partner är överens om den nyas roll. Sen kan man organisera som familj eller hemmadituation precis hur som helst så länge ingen blir behandlad respektlöst.

whitestar

Äldre 1 Aug 16:54

#72

Jag har ett bonusbarn o har inget emot att hämta o lämna på förskola/ skola. Problemet har dock varit att maken antagit att ja kan lämna/ hämta men inte kollat med mig först. Ibland kan jag hunnit planera in annat, men han har haft svårt att förstå att han måste kommunicera med mig innan han bestämmer nåt!

Anonym (Fattar ej) Trådstartaren

Äldre 1 Aug 17:06

#73

Anonym (pappa) skrev 2015-08-01 16:23:31 följande:

Jag har läst TS och bara TS, och jag vet att text tolkas olika av olika personer. Jag tolkar TS som att hon, precis som jag, reagerar mot styvföräldrar som önskar barnet/n försvunnet, som suckar och stönar när barnet är i närheten, som vägrar ta i barnet med tång och absolut inte kan tänka sig att "sitta barnvakt" i 20 minuter när andra föräldern åker till affären, som blir sur för att föräldern behöver ta hand om barnet ibland, som kort och gott inte kan respektera barnet barnets existens. Det är vad jag tror att TS handlar om. Och det är ett liv som är så långt ifrån mig och mina värderingar man bara kan komma. Som TS skriv: En familj. Där hjälps man åt. Sen kan det absolut vara olika grad av "hjälpas åt", och jag vet absolut att steget mellan att respektera barnet och föräldern och deras relation, och att ha det som vi har det är gigantiskt, och det är många steg emellan, men att bli ihop med någon som har ett eller flera barn är ett paketköp och man blir en familj och man kan inte låtsas som att barnen inte finns bara för att det är hans eller hennes barn.

Det MÅSTE finnas ett eller flera mellanting mellan att ignorera, klaga på allt ett barn gör/att barnet existerar och "tandborstning och rumpetorkning". Som sagt, som TS skrev, det minsta man kan göra är att respektera att barnet existerar och är en familjemedlem. DÄR har vi miniminivån. Annars kan man vara särbo eller kk eller något.

Jo, då, det finns gott om människor som säger att vi gör fel. Även här på FL, men kanske inte i just den här diskussionen.

Oh tack! Äntligen någon som har tolkat min text helt rätt! :)

Fanny b

Äldre 1 Aug 17:09

#74

Anonym (Vem är du?) skrev 2015-08-01 15:23:31 följande:

Barnet SKA inte alls gå efter föräldrarnas tider. Om nya partners har möjlighet, och vill, lämna och hämta så går det utmärkt.

Det går lika utmärkt att bonusbarnen går efter bioförälderns tider. Det är självklart så att om bonusföräldern vill hämta/lämna så är det inget problem heller, men det som är viktigt är att bonusföräldern vill detta och att detta inte tas för givet, så om denne inte kan/vill hämta ska detta accepteras.

Sedan handlar det också om vad bonusföräldern gör på sin fritid. Om man tex har en aktiv fritid och ofta gör något på fritiden kanske det inte alls passar att hämta bonusbarnet och sedan passa det kanske i flera timmar innan sambon kommer hem.

Anonym (Fattar ej) Trådstartaren

Äldre 1 Aug 17:19

#75

Jag blir fortfarande förvånad över hur ni använder ordet "passar", "jag passar sambons barn" till exempel. Jag förstår att har du en aktiv fritid efter jobebt att du då inte hämtar bonus från skolan, men att du sen ser det som att man "passar" barnet så fort bioföräldern inte är där tycker jag låter märkligt. Och att man inte kan borsta bonus tänder om bion sitter i telefon eller ngt är oxå märkligt i mina öron. Det känns som att man itne har accepterat "hela paketet". Då kan man lika gärna vara sambos varannan vecka! Det hade varit ngt! :D

AnooYoo

Äldre 1 Aug 17:28

#76

Anonym (Fattar ej) skrev 2015-08-01 17:19:08 följande:

Jag blir fortfarande förvånad över hur ni använder ordet "passar", "jag passar sambons barn" till exempel. Jag förstår att har du en aktiv fritid efter jobebt att du då inte hämtar bonus från skolan, men att du sen ser det som att man "passar" barnet så fort bioföräldern inte är där tycker jag låter märkligt. Och att man inte kan borsta bonus tänder om bion sitter i telefon eller ngt är oxå märkligt i mina öron. Det känns som att man itne har accepterat "hela paketet". Då kan man lika gärna vara sambos varannan vecka! Det hade varit ngt! :D

Vad tycker du att det heter? Jag är hemma med mina barn?

Man måste inte acceptera hela paketet. Det gör man aldrig, det går inte att delta i alla aspekter av partnerns liv (varför skulle någon vilja det?), man är del av det man vill vara del av.

För mig är det märkligt att barn inte kan antingen borsta sina egna tänder eller vänta tills de får hjälp med det.

Fanny b

Äldre 1 Aug 17:52

#77

Anonym (Fattar ej) skrev 2015-08-01 17:19:08 följande:

Jag blir fortfarande förvånad över hur ni använder ordet "passar", "jag passar sambons barn" till exempel. Jag förstår att har du en aktiv fritid efter jobebt att du då inte hämtar bonus från skolan, men att du sen ser det som att man "passar" barnet så fort bioföräldern inte är där tycker jag låter märkligt. Och att man inte kan borsta bonus tänder om bion sitter i telefon eller ngt är oxå märkligt i mina öron. Det känns som att man itne har accepterat "hela paketet". Då kan man lika gärna vara sambos varannan vecka! Det hade varit ngt! :D

Så länge barnen man tar hand om inte är ens egna tycker jag man passar dem, detta i sig behöver inte vara något negativt.
Jag tycker att så länge barn behöver passning så är det upp till bonusföräldrar att bestämma när och om de vill passa dem, så om man inte tex inte vill borsta tänderna på bonusbarnet får detta göras när sambon är närvarande.
Om då sambon är telefon eller gör något annat får det ske när hen är klar, alternativt, sambo får borsta tänderna på barnet före denne ringer eller pratar i telefon.

Varför måste man som bonusförälder ta hela paketet? Jag tror att när bonusföräldern själv får hur mycket ansvar, eller inget alls över bonusbarnet så ökar chanserna att relationerna mellan sambon och bonusbarnet blir bra. För om inga krav finns på att bonusföräldern ska ta hand om bonusbarnet så tror jag bonusföräldern har lättare att leva med bonusbarn, samt kan skapa en bra relation med barnet. Bioföräldern vet då att denne har huvudansvaret och inte kan boka in saker utan barn utan att kolla om bonusföräldern kan passa barnet. Eller om inte denne vill passa barnet alls, ordna md barnvakt., på detta sett blir det inga bråk om att bonusföräldern ska passa barnet,

En annan aspekt är ibland är det så att bioföräldern har en annan syn på uppfostran än bonusföräldern, och bonusföräldern har generellt lite att säga till om. Om det är så och bonusföräldern inte tar ansvar för bonusbarnet så kan bonusföräldern ta distans från detta, om tex inte barnet för bioföräldern behöver plocka undan efter sig får dess förälder göra det,

Anonym (Vem är du?)

Äldre 1 Aug 18:00

#78

AnooYoo skrev 2015-08-01 17:28:38 följande:

Vad tycker du att det heter? Jag är hemma med mina barn?

Man måste inte acceptera hela paketet. Det gör man aldrig, det går inte att delta i alla aspekter av partnerns liv (varför skulle någon vilja det?), man är del av det man vill vara del av.

För mig är det märkligt att barn inte kan antingen borsta sina egna tänder eller vänta tills de får hjälp med det.

Och du bidrar med 50 % av allt vad ert hem kräver på alla sätt och 100 % av vad dina barn behöver eller?

Hur gamla barn menar du?

AnooYoo

Äldre 1 Aug 18:14

#79

Anonym (Vem är du?) skrev 2015-08-01 18:00:51 följande:

Och du bidrar med 50 % av allt vad ert hem kräver på alla sätt och 100 % av vad dina barn behöver eller?

Hur gamla barn menar du?

Jag har inga barn.

Däremot har jag varit bonusförälder. Jag gjorde mer med barnen än han gjorde och betalade hälften av allt. Jag har en bättre relation till hans barn nu än han har.

Jag skulle ändå aldrig mer bo ihop med någon annans barn.

My Little Man

Äldre 1 Aug 19:40

#80

Jag förstår egentligen inte dessa tråder.

Tror de allra flesta är överens om att en styvmor/far som blir sur och tvär bara barnet lyfter en finger på fel tidpunkt, som är elak, fryser ut eller på andra sätt behandlar barnet dåligt, inte är en bra styvförälder/extravuxen.

Men vad är svårt att förstå med att man kan göra olika och fortfarande ha det bra/hyfsad bra hemma? Det finnes inget recept på hur man ska vara som ny vuxen. Det finns inga regler på hur barnen, föräldrarna eller den/de nya ska bete sig utöver att vara respektfull. Så varför bry sig med att klanka ner på folk som väljer att närma sig andra människor (barnen) på ett annat sätt, från en annan vinkel? Att hellre vara en som stödjer barnets förälder utan att krav ställs? En som får ta den tid den behöver för att i egen takt få bygga upp en relation med barnen? En som gör saker baserat på frivillighet?

Inget är rätt eller fel.

Oavsett vilken väg man väljer kan det gå åt helvete.oavsett vilket sätt man väljer kan det bli bra.

Att inte förstå är ok, men respektera att andra hittar sätt som passar bättre för dem.

Snälla förklara för jag förstår inte!!!

INNEHÅLL