Olämplig relation mor och son?

Det är svårt att veta vad min son egentligen tycker, för han präglas mycket av sin mamma (hon är liksom bossen i familjen). Han gör det hon vill att han ska göra, och jag har inte sett tecken på att han skäms för att visa sig naken för oss, när det handlar om dusch eller ombyte.

Min fru visar sig ju förstås inte naken annat än vid dusch och ombyte heller, så det verkar som sonen också är bekväm med det. Men det kan ju vara för att han duschat med henne sen han var liten, som en vana alltså.

Känner att jag måste få hoppa in här och skriva av mig. Har en bekant som är ensam med sin tioårige son och jag känner igen mig mycket i TS.

Den här pojken har visserligen ADHD och MILDA symtom inom autismspektrat, typ att han inte förstår sociala sammanhang i stora grupper. I övrigt är han bara jävlig ohyfsad mot andra barn och vuxna, svär och förstör i lekar, kallar andra för jävla tjockis, jävla skitgubbe osv. Mamman skrattar bort detta, för han förståååååår ju inte konsekvenser. Bara det att pojken förstår jättebra, när inte mamma är med och hönsar och daltar som vore han 2-3 år. Blir så trött.

Nu har ju hennes lilla hjärta blivit stor, och det klarar hon inte riktigt av. Hon går in till honom i duschen och "kollar så att han kan klara av det" och han får köra ut henne: "sluta mamma du är pinsam". Hon tar med honom in i damernas omklädningsrum. Han är tio år!!!! Han KAN som sagt själv när hon inte är med. Det går lite långsammare, men det kan det väl få göra. Hon gör honom mer "funktionshindrad" än vad han är och det är så sorgligt att se. Häromdagen ringde hon runt till folk, postade på Facebook osv osv att han hade brett en macka själv. Det kan man även om man har adhd... Påtalar man detta för henne lite fint så är man elak, missunnsam, oförstående, hatar hennes pojke osv osv. Försöker att inte låta det ta energi, men det kommer ju gå åt helvete för pojken

Jag tycker väl att om han är bekväm med nakenhet vid dusch o ombyte så borde du låta honom fortsätta vara det. Jag vet att många INTE är bekväma, och det skulle aldrig falla mig in i att påtvinga ngn att de måste vara det. Jag själv var nog mer obekväm än de flesta under min uppväxt... Bland annat för att mina föräldrar aldrig visade sig utan att skyla sig - jag lärde mig att nakenhet var ngt fult. Ngt att dölja.

Och det är EN av anledningarna till att jag är mer öppen med nakenhet som vuxen. Jag vill under inga omständigheter riskera att överföra den känslan till mina barn.

Men om man ÄR bekväm med det - är det ngt fel då? Även om det kommer för att han är van vid det bara?

Som sagt. Tvättandet känns inte normalt.. Jag hjälper min femåring med rygg o hår men de privata delarna tar han själv.

Däremot att ta en dusch ibland OM DET ÄR PÅ BARNETS VILLKOR ser jag inget större fel med. OM barnet är bekväm med det och det är "en vana".

Som vår bastu tex. Vi har bastat o därigenom även duschat med barnen sen de var ngn månad gamla. För oss hade det varit onaturligt att SLUTA basta bara för att de blev äldre. Om de däremot själva väljer att inte vara med o basta så gör de inte det. Precis som min bonusdotter gjorde under en period.

Duscha ihop med en son på elva år, hmm ja det beror på exakt vad som menas. Är det så att de är nakna i samma badrum och bara går in i duschen efter varann så är det helt ok för mig. Även om sonen kanske har långt trassligt hår för jag har flera vänner där mammorna kan hjälpa döttrar i den åldern tvätta håret. MEN, innebär duscha ihop att hon står och hjälper honom som man gör med en femåring, tvålar in sonen, även i intima området så har denna mamma gått långt över gränsen för lämpligt beteende. Vill hon själv inte inse det efter att du tar upp det med henne ts så be henne ringa någon väninna, BRIS, 1177 eller liknande där någon utomstående kan ge synpunkter.

Kan även tillägga att när vi var på badhotell (stor dusch i vår lägenhet med två duschar på varsin vägg) då duschade hela familjen tillsammans (2 vuxna, två barn) och sonen tio år då brydde sig inte alls om att han var naken med oss. Han tog en dusch när den var ledig, likadant som vi vuxna. Vi kunde tvåla in hans rygg om han bad om det, han kunde tvåla in sin pappas rygg. Tror han skulle göra likadant idag om inte lillasyster vore så fruktansvärt stirrande och nyfiken på honom.

Varför nämner du att pojken är adopterad. Det har väl inget med saken att göra,?

Sedan kan inte alla barn i den åldern skrubba sig ordentligt. Din fru behöver ju inte duscha samtidigt som hon hjälper honom men vill dom göra så, låt det vara tycker jag.

Har han inte lärt sig sköta sin hygien själv vid det här laget (eller eg för för flera år sedan) är han antingen nedsatt i funktionen på något sätt och borde utredas eller så har ni hämmat hans utveckling genom att hjälpa honom istället för att lära honom.
Nakenhet och bad inom familjen kan dock var naturligt hela livet, det har inte nödvändigtvis någon gräns även om det kan vara känsligare för barnen när de kommer i puberteten.

Ja min fru tycker han behöver duscha varje morgon (efter en dag blir man smutsig säger hon) och tycker det är praktiskt att göra det samtidigt som hon gör det (sparar tid och vatten). Jag vet inte om hon tvättar de intimare delarna nu längre, inte vad jag sett, men jag brukar inte stå och kolla heller. Främst är det håret skulle jag tro. Hon låter honom tvätta sig själv delvis, så det är ju bra, så medan hon tvättar sig så tvättar han sig också, men hon håller ett öga på att han gör det ordentligt.

Sonen tvättar intima delen själv och mor skrubbar resten av kroppen om pojken inte gjort det ordentligt. Så måste han träna på att tvätta sig själv men mor ska ju se att det görs rätt innan hon lämnar honom själv

Ja barnen blir smutsiga när dom leker ute.

Äsch låt dom vara inget konstigt hon håller på att lära honom att göra det ordentligt. Dom flesta barn tvättar sig dåligt själv sp du har en bra fru som lär erat barn

11 är faktiskt för gammalt att duscha med sin mor. Det borde man klara av själv vid 8-9.. tycker du ska prata med din fru.