• Anonym (empatistörd?)

    Bryr mig inte om pojken som drunknade!

    Jag har läst aftonbladet, tittat på nyheterna. Trots att jag förstår att jag borde, så känner jag ingenting när jag ser bilden av det döda barnet. Bryr mig inte om att folk dör på Medelhavet eller svälter i sina byar. Jag försöker tänka att det kunde varit mina barn, men det hjälper inte. På begravningar brukar jag låta bli att blinka för att det ska komma en tår eller två, men jag har aldrig varit ledsen. Inte ens på min pappas begravning. Känner aldrig för någon utanför min familj men blir illa berörd om jag ser ett påkörd djur och kan inte döda en abort om vi metar. Jag har aldrig berättat det här för någon men jag måste få veta om det finns någon annan, eller om jag bör söka vård.

  • Svar på tråden Bryr mig inte om pojken som drunknade!
  • Anonym (Tja)
    Anonym (Samma) skrev 2015-09-05 17:31:03 följande:
    Man behöver inte ha en massa känslor för att göra rätt saker. Det är väl klart att man gör det som krävs i en sån situation.

    Vad är det som får er att tro att man är en sämre människa bara för att man inte är särskilt känslosam?

    Jag arbetar inom vården, jag tar hand om gamla och sjuka, har aldrig fått en avvikelse och brukarna tycker väldigt mycket om mig. Jag engagerar mig hela tiden för att förbättra arbetet och kvalitén på vården. Men tro det eller ej, man behöver inte vara känslomässigt engagerad för att göra ett bra jobb, eller för att vara en bra människa heller för den delen.
    Att ha empati betyder inte att man behöver vara känslomässigt engagerad. Det handlar mest om att man kan sätta sig in i en annan människas situation. Kan man inte det är man helstörd. Är man känslomässigt engagerad i sitt jobb så tror jag inte man kan göra ett bra jobb helt enkelt. Känslor lämnas utanför, men empatin måste finnas där.
  • Anonym (empatistörd?)
    Anonym (Hmm) skrev 2015-09-05 17:24:43 följande:

    Om en person skriker "hjälp mig" på ett panikartat och desperat sätt, och det bara är du som kan hjälpa, så struntar du i den? Du känner ingenting där?


    Om någon håller på att dö skulle jag kunna hjälpa av pliktkänsla, men bara om jag inte riskerar

    att skadas själv. En unge som skriker på stranden för att mamma är försvunnen går jag bara förbi.
  • Anonym (Andante)
    Anonym (empatistörd?) skrev 2015-09-05 18:35:56 följande:

    Om någon håller på att dö skulle jag kunna hjälpa av pliktkänsla, men bara om jag inte riskerar

    att skadas själv. En unge som skriker på stranden för att mamma är försvunnen går jag bara förbi.


    Du låter störd. Du gör mig ledsen och rädd för mänskligheten. Och det är ju för att sådana som du finns som det blir krig, eftersom ni inte bryr er om andra människor.
  • Anonym (Hmm)
    Anonym (Samma) skrev 2015-09-05 17:31:03 följande:

    Man behöver inte ha en massa känslor för att göra rätt saker. Det är väl klart att man gör det som krävs i en sån situation.

    Vad är det som får er att tro att man är en sämre människa bara för att man inte är särskilt känslosam?

    Jag arbetar inom vården, jag tar hand om gamla och sjuka, har aldrig fått en avvikelse och brukarna tycker väldigt mycket om mig. Jag engagerar mig hela tiden för att förbättra arbetet och kvalitén på vården. Men tro det eller ej, man behöver inte vara känslomässigt engagerad för att göra ett bra jobb, eller för att vara en bra människa heller för den delen.


    Hjälper man människor har man empati. Jag tillhör också dem som inte är så blödig.
  • Anonym (Noll sympati)

    Jag vet inte om det är något fel på mig också. Men lider inte med alla flyktingar som flyr, känner totalt noll sympati.

    Dom vägrar ta emot nödhjälp från röda korset för att det anses vara "kristet" med korset.
    Dom hungerstrejkar och kastar iväg mat och vatten för att dom inte får åka vidare till Tyskland. Är man verkligen så nödställd så tar man emot all hjälp man kan få, om någon frågar mig.

  • Anonym (asta)
    Anonym (empatistörd?) skrev 2015-09-05 18:35:56 följande:
    Om någon håller på att dö skulle jag kunna hjälpa av pliktkänsla, men bara om jag inte riskerar

    att skadas själv. En unge som skriker på stranden för att mamma är försvunnen går jag bara förbi.
    Självklart ska man inte riskera sitt eget liv för att rädda ngn annans. Vad är vitsen med det? Om jag t ex skulle simma ut till en nödställd som håller på att drunkna så skulle vi drunkna båda två! Man ringer eller ropar efter hjälp. Ungen som "skriker på stranden" hittar säkert snart sin mamma  och det finns garanterat MÄNGDER av snälla tanter som kommer rusande. MEN ponera att du var ute och gick på en ödslig strand och plötsligt hittade ett skrikande barn och inga andra var i närheten.........då gick du inte förbi det är jag helt säker på? Eller?
  • Anton Chigurh
    Anonym (Noll sympati) skrev 2015-09-05 19:55:55 följande:
    Jag vet inte om det är något fel på mig också. Men lider inte med alla flyktingar som flyr, känner totalt noll sympati.

    Dom vägrar ta emot nödhjälp från röda korset för att det anses vara "kristet" med korset.

    Dom hungerstrejkar och kastar iväg mat och vatten för att dom inte får åka vidare till Tyskland
    .

    Är man verkligen så nödställd så tar man emot all hjälp man kan få, om någon frågar mig.
    Jag påstår inte att du far med osanning, men jag ser gärna en länk på detta för är det ens ett uns av sanning i dessa påstående....så är det rent åt helvete !!!


    Mvh //Anton
    Most people are only alive because it is illegal to shoot them.
  • Anonym (tvång)
    Anonym (Skäms) skrev 2015-09-05 13:50:15 följande:
    Stackars stackars dig som utsätts för en sådan svår prövning! Flytta till en egen isolerad ö så du slipper dessa elaka hemska flyktingar vars enda mål är att leva på dig. De flyr och sprängs i luften och förlorar sina barn bara för att jäklas, så klart.

    Råkar du ut för samma sak en dag, vänta dig ingen hjälp, utan hån, förakt, våld och utfrysning.
    Det är ju knappast mitt fel att det råder krig och således så bör jag inte tvingas att betalas för det. Hjälpa mina närmsta när de är i behov av någon form av hjälp är för mig en självklarhet, men jag känner ingen som helst moralisk skyldighet att hjälpa människor från t.ex. Syrien.

    Nej, det skulle aldrig falla mig in att förvänta mig att människor skulle hjälpa mig i en sådan situation. Förväntar mig aldrig hjälp från någon överhuvudtaget.
    Förakt och hån är väl inget som de utsätts för? Det kan knappast räknas som hån och förakt att man inte vill betala för andra människor? Det är väl heller inte hån och förakt att länder bevakar sina gränser och inte vill släppa in illegala flyktingar? Bevakar man inte sina gränser så är det ingen idé att ha några, men då måste man även slopa allt vad välfärdssystem heter.
  • Anonym (qwerty)

    Bryr mig inte heller om honom.

    Barn dör varje dag. Men nu när dom råkade fota en blir hela journalistkåren och varenda facebook-mamma proffssnyftare.

Svar på tråden Bryr mig inte om pojken som drunknade!