Tänkte skapa en tråd för oss kämpare som äntligen plussat så vi kan följas åt under graviditeten. Första barnet eller syskon.
Har ett barn med hjälp av IVF och är äntligen gravid efter många försök. BF maj 2015.
Välkomna!
Okej! Men alltså hur fungerar det. När måste man fylla i hur många dagar man vill ta ut? Jag förstår det som att man kan ändra sig, men hur ofta kan man göra det? Får man hem varenda månad typ hur många dagar man vill ta ut och så lämnar man in och så kommer ersättningen?
Jag har läst på lite och kikat lite nu så börjar förstå liiiite mer.
När jag var föräldraledig förra gången kunde man ändra sig varje månad. Jag valde att förkorta min ledighet från planerade åtta månader till sex pga nytt jobb och det var aldrig något bekymmer vad jag minns. Den här gången ska jag vara hemma längre tror jag, sju eller åtta månader. Maken lika länge. Vi är ju för alla "pappamånader" så vi får ju leva som vi lär ;)
Vi ska försöka vara hemma så långt det är möjligt, vill inte sätta in vårt barn på förskola innan han är två år. Jobbar själv på förskola och enligt min personliga åsikt är ett års ålder i regel alldeles för tidigt för att skola in barn.
Jag tänkte ta ut cirka 3 dagar i veckan i ett år, sen är det gubbens tur. Kommer inte ihåg uträkningen vi gjorde på fk, men det skulle gå att överleva på det i alla fall.
Vad skönt för det gör inte jag alls!!
Vi ska försöka vara hemma så långt det är möjligt, vill inte sätta in vårt barn på förskola innan han är två år. Jobbar själv på förskola och enligt min personliga åsikt är ett års ålder i regel alldeles för tidigt för att skola in barn.
Jag tänkte ta ut cirka 3 dagar i veckan i ett år, sen är det gubbens tur. Kommer inte ihåg uträkningen vi gjorde på fk, men det skulle gå att överleva på det i alla fall.
När jag var föräldraledig förra gången kunde man ändra sig varje månad. Jag valde att förkorta min ledighet från planerade åtta månader till sex pga nytt jobb och det var aldrig något bekymmer vad jag minns. Den här gången ska jag vara hemma längre tror jag, sju eller åtta månader. Maken lika länge. Vi är ju för alla "pappamånader" så vi får ju leva som vi lär ;)
Men det ska inte vara något tvång* ska det stå ovan.
Jag vill vara hemma så länge det bara går! Men på de få dagarna man får så kommer man inte långt har jag upptäckt.
Har jobbat ett fåtal dagar på förskola direkt efter student och fick uppfattningen om att det var rätt många barn som precis fyllt 1 år som gick där. De kunde inte gå och de kändes otrygga på något vis så de grinade och ville bli buren hela tiden. Ingen av de lite äldre barnen gjorde så (1 1/2-2 åringar).