Anonym (C) skrev 2015-11-05 16:32:45 följande:
TS ska förmodligen inte bidra med någonting till barnets försörjning. Om man orkar läsa Föräldrabalken så står det att föräldrarna ska bidra till barnets försörjning utifrån sin ekonomiska förmåga. Det innebär att man ska titta på föräldrarnas överskott och barnets kostnader och sedan fördela procentuellt.
Av de 3600 som ts tror att hennes barn kostar (med 2400kr för mediciner per år och glasögon på 7000kr vartannat år så är bara det 500kr per månad, har man sedan tex glutenintolerans så blir det några hundralappar till) så går det bort 1050 i bb. Kvar är då 2500kr för föräldrarna att fördela. Säg att ts har 1000kr kvar efter hyra och schablonavdrag och att pappan med riktigt hög boendekostnad samt schablonavdrag har 35000kr kvar. Då ska pappan betala (35000-1000)/35000= 97% av barnets kostnader dvs 2425kr. Och ts 3% innebär att hon ska betala 75kr.
Hur tänkte du nu? Tjänar man 1 mille per år får man ut ca 46 k per månad. Tjänar man 100 k per månad får man ut 52 k. De högavlönade arbetena kräver ofta att man finns tillgänglig, kastar sig iväg på snabba uppdrag, går på middagar mm och är representativ för företaget så att man skulle fixa att få ut 46-52 k och klara boendekostnad, arbetskostnader och personliga kostnader för mellan 11- 17 k finns inte på tapeten men du kan gärna tro det.
Du måste beräkna att Ts kommer att få en inkomst. Man dömer inte enbart på dagens situation när man vet att inkomsten kommer att förändras. I Ts fall kommer det att bli stor skillnad i inkomst från studerande till arbetande.
Mediciner för grundbeloppet är medräknat i dagens 1573 kr/månad. Glasögon för 7 k vartannat år låter som galenskap.
Jag vill bara du ska ha så mycket som möjligt klart för dig innan så du kan väga för- och nackdelar mot varandra så bra som möjligt. Risken är ju alltid att du inte får något alls utom räkning till advokaten.