BF Augusti 2016

Jag har gått upp nästan 10kg nu. Helt galet, i stort sett allt har lagts på senaste dryga månaden. Känns det som iaf :)

Min svärmor bor också nära, knappt tio minuters promenad. Men hon är aldrig här. Vi är där väldigt ofta däremot. Vet inte om det kommer ändras nu när vi får bebis men hoppas inte det. När vi har bonus varannan vecka så hälsar sambon och bonus på där nästan varje dag (jag följer med ibland men inte jämt) så jag tänker att det kommer fortsätta så. Sambons föräldrar är jättetrevliga och så men ganska framfusiga, vi träffas jätteofta som det är så det får räcka :)

Min lillkille har legat med huvudet neråt de senaste två eller tre besöken hos bm så jag hoppas han ligger kvar så och tänker dyka upp i tid <3

Välkommen! :) Det är bara hoppa in i snacket eller bolla dina tankar. Här får alla vara med!

Min kollega sa häromdagen att hon tyckte att min mage hade sjunkit. Jag är bara i v 33 så jag vet inte men om jag jämför med bilder från tidigare veckor så kanske lite grann :)

Moen, fy va jobbigt! Hoppas du orkar bita ihop. Eller så utnyttjar du att hormonerna flödar och säger precis det du känner. Har skyllt alla mina dåliga stunder på det senaste tiden haha!

Misszandra, jag fattar inte hur man kan spekulera på det viset. Vad har dom för anledning att tro det? Så respektlöst mot dig, det är ju första gången för dig! Blir ju ännu mer nervöst. Så lätt att säga men bry dig inte om dom. Är ni dessutom inte långa eller stora själva som varför skulle ni får en stor bebis? Makes no sense.. Så länge barnet mår bra. Din sambo borde lyssna på dig och säga något till dom. När du är gravid ska han göra allt du ber om. Särskilt när det gäller hans släkt och sånt du tar åt dig av.

Nu känns det att förändringar sker. Igår lämnade vi över vår hund till ett superfint par som kommer ha mer tid och bättre förutsättningar för honom. Trodde inte jag skulle bli så påverkad av det men fanken va tomt det är utan honom. Och imorgon ska vi sälja gamla bilen och hämta ut en ny. Ska bara jobba två dagar till den här veckan och sen får det vara bra. Sjukskrivning nästa hoppas vi.

Jag har heller ingen aptit! Jag äter enbart för att jag måste. Jag har visserligen inte haft så mycket hunger eller sug under hela tiden. Varm mat och riktiga måltider är ingen hit. Undantaget nu på senaste har varit mannagrynsgröt, det är löjligt gott. Har ätit sjukt mycket nektariner också, inte för att jag har cravings utan mest för att det är säsong tror jag. Småäter verkligen grovt.

Grattis mikamon! Härligt att allt gick så bra, kul att höra :)

Och lycka till imorgon nefermiw, skriv ner allt du kommer på så glömmer du inget. Ofta täcker dom ju upp det man undrar mest över (brukar jag tycka iaf) kommer gå så bra!

Wow! Det är verkligen nära för många nu! Här är 44 dagar kvar. Önskar så att tiden går fort nu.

Idag har jag äntligen släpat iväg mig till vårdcentralen iaf för en sjukskrivning. Nu hoppas vi bara att fk godtar den!

Lovegbg, välkommen! Jag bor också i gbg och är beräknad nästan samtidigt som du, 28/8 :) har fått för mig att jag får en septemberbebis så jag har inte reggat mig på fb-sidan som Curlingmorsan föreslog, men dom är väldigt duktiga på att träffas vad jag förstått :) var någon i min föräldragrupp som var med tror jag.

Snuttispluttis, du är INTE värdelös! Förstår att det känns motigt och jobbigt men det kommer lösa sig. Man får faktiskt ha dåliga dagar då allt känns pissigt. Ibland kommer allt på en gång och det suger verkligen. När ni minst anar det så kommer det dyka upp något. Så länge du kämpar och försöker så kan du inte göra så mycket mer. Kan lova dig att du INTE är värdelös. Hoppas ni reder ut bråket <3

Nmg, det där har jag också funderat på ifall att amning inte skulle funka för mig. Jag vill inte låta andra mata honom förrän han blir större. Skulle bli helt förstörd om han blir lugnare eller äter bättre i någon annans famn än min (eller sambons)

Jag säger ofta till min kille hur jag vill tackla helt random och hypotetiska situationer. Till exempel sånt där :p han kan ifrågasätta vissa grejer men huvudsaken är att han vet om hur jag tänker och vill ha det.

Mina föräldrar har nu flera barnbarn och jag har inte märkt att dom tar sig friheter eller lägger sig i något, så där känner jag mig bekväm. Min sambos föräldrar är dock väldiga förståsigpåare och vill gärna hålla, uppfostra och hjälpa. Jag vet att det kommer från en god tanke men dom blir lätt för mycket för mitt tycke. Dom är ofta barnvakt åt sina andra barnbarn och så vill inte jag ha det. Hälsar gärna på dock. Så engagemang finns det från båda håll, bara lite intensivare från ena.

Jag är övertygad om att svärföräldrarna kommer komma och hälsa på redan på bb. Det gjorde dom med sambons brorsdotter förra året. Om inte så kommer dom definitivt komma inom de första timmarna hemma, dom bor liksom tio minuters promenad bort och kommer inte kunna hålla sig borta. Men så länge dom inte dröjer kvar för länge så får jag acceptera det och bara få det gjort. Mina föräldrar bor längre bort men kommer nog komma på besök över dagen inom första veckan iaf. Men man är väl generellt lite bekvämare med sina egna föräldrar så det känns okej. Dom är lugnare och inte så "påträngande".

Jag är lite rädd att svärmor kommer komma hit och diska, städa och laga mat. Hur välmenande och snällt det än är så vill jag inte det. Dom är aldrig här annars, vi kommer alltid dit. Vill fortsätta ha det så. Men förhoppningsvis så kan vi flytta snart och kanske komma bort en liiiten bit iaf. Behöver verkligen något större nu.