Gjorde magnetröntgen på mitt hjärta idag och fick något så jag inte får amma på 24 timmar. Hade pumpat mjölk i förebyggande syfte och förut när vi skulle mata honom så blev han tokig. Ville inte ha flaskan utan letade bara efter bröst på både mig och sambon. De första dagarna efter förlossningen så fick jag heller inte amma och då åt han från flaska men har typ glömt hur man gör eller nått. Tycker så synd om honom!
Hazel kan du inte ge honom via mugg? :) fick det som råd!
Kan du testa med en sån medicinspruta kanske? Då blir det ju lite mer kontrollerat oavsett hur mycket sprallande bebis håller på med :)
Jo men det börjar om liksom, när
Man tror man är klar med besöken så ska farmor eller mormor osv träffas igen för nu har de inte träffat bebisen på nån dag. Gaaah!!! Hur ofta hälsar era föräldrar/ svärföräldrar på?
Har varit så kaosigt i 2 dagar nu bebis är såå gnällig/skrikig. Enda gången han inte skriker är när han äter sen det skrik, om
Vi inte går ut med vagnen och han somnar. Var till BB och de sa att han kanske är mer hungrig?
Jag vet inte heller hur jag ska säga ifrån till svärföräldrarna om att hålla och trösta. När vi är där så är jag enbart matbank. Så fort han är färdigäten ska dom rapa och gosa.
Ang försäkring så har vi också Folksam, har alla andra försäkringar där så vi får också mängdrabatt. Tror dom är ganska lika överallt eller?
Min sambo och hans föräldrar pratar spanska med våran kille men än så länge har jag inte märkt att han reagerar annorlunda gentemot när jag pratar svenska med honom. Han är iofs bara fyra veckor drygt. Men jag tror bebisar förstår att det är olika språk, de lär sig nog med tiden liksom. Min systerson är två år och pratar bara italienska med sin pappa.
Är det någon som kan rekommendera en babysitter? Eller varna för någon? Det finns ju några rätt billiga och andra svindyra. Är dom bättre eller vad är skillnaden? Vad ska man tänka på?
Tack för babysitter tipsen! Kanske kan hitta någon fräsch på blocket då. Babybjörn verkar ju vinnande trots pris :)
Lite så är det här också, fast hade det varit min mamma hade jag kunnat säga till på annat vis, man har ju inte den relationen med svärföräldrarna. Och de har även svårt med svenskan så det blir ofta kommunikationsproblem. Som nyss, hon står och säger att han är hungrig och när han gråter ska hon ändå trösta, så jag sa bara men jag tar honom för han måste äta.Exakt så känner jag också, när vi träffas är jag bara mat. Får knappt se min egen bebis och vi ska vara här en hel helg. Det frågas liksom inte heller "får jag hålla?" utan det är "Har han ätit? Då ska jag ha honom"
Men din sambo pratar spanska med er son? Då är han nog van vid det, för det gör inte min sambo, han pratar svenska med honom. Iallafall än så länge, så han är inte van vid det och han är liksom inte den bebisen som han är när han hör svenska. Det kommer väl, reagerade bara på att han inte visade glädje på de viset, som han brukar. Kan du spanska om man får fråga?
Jag förstår inte riktigt hur någon kan tro att man vill lämna bort sitt barn så snart efter födseln. En har gått och väntat och längtat i nio månader, jag vill vara med min bebis dygnet runt ett bra tag framöver. Trots att det kan bli jobbigt ibland, det är knappast en överraskning. Tycker inte att man erbjuder sig att vara barnvakt innan åtminstone några månader eller då det finns någon typ av rutin.
Jag saknar lite att vara gravid, min mage var ganska nätt och fin tyckte jag. Blev ju snittad också så sen hade jag gärna velat gå igenom en vanlig förlossning med värkar och allt. Hoppas jag kan göra det nästa gång (om det blir en nästa gång)
Håller med. Jag har ju inte ens hunnit ledsna haha.en sak om man söger jag kan ställa upp om det behövs och sen tjatar man inte mer men när man sägerr flera ggr och varje gång
Vi ses då blir man bra trött. Då känner jag i alla fall att det blir tvärtom effekt, då vill jag aldrig
Lämna honom till henne.
Nmg, seriöst!? Du får säga ifrån nu. Vänligt men bestämt få henne att förstå att du faktiskt är trött på alla som vill umgås och vill vara för dig själv med bebisen. Du har noterat att hon är villig att umgås och vara barnvakt och du säger till om det behövs. Du måste få lite andrum! Förstår att du inte vill bråka med din sambo om det, men ni måste prata om det. Lugnt och sakligt liksom. Du har bjudit på dig själv och bebis hela tiden, nu måste ni få lite egentid.
Mina svärföräldrar bor fem minuter bort och vi ses minst en gång i veckan men aldrig att jag skulle umgås med dom själv. När bonus är här varannan vecka går dom dit varje dag men jag brukar vara hemma. Det har dom aldrig brytt sig om tidigare men nu undrar dom varför jag aldrig följer med. Hade jag inte ammat så hade dom tvingat min sambo att ta med bara lillen. Det som också stör mig är att när vi berättade om graviditeten så blev svärfar sur och gjorde klart för mig att han minsann inte tänkte vara barnvakt eller något. Bitter för att det är så mycket barn där som det är. Svärmor blev glad men var också tydlig med att hon tyckte att det räckte med barnbarn. Och nu tar dom varje chans dom får att pilla och ta hand om honom.
Blir tokig snart. "Sov när bebisen sover" jo det är ju lätt när han kräver att bli buren för att sova. Lägger jag ner honom är det kört. Har blivit en riktig gnällbebis senaste dagarna som äter i en minut för att sen börja gny och korva sig. Ser ut på honom som att han känner sig tvungen att äta eller att han tycker mjölken är skitäcklig. Försöker rapa och massera magen om det är det men inget hjälper. Åh det är så svårt att förstå vad han vill :( stackars liten.