BF Oktober 2016

Plussade 2-3 v enligt digital grav test men enligt app så är ja i vecka 5+2. Hur kände ni er ? Kan man känna växtvärk så tidigt ? Något skumt ibland med magen & försök några år med mannen & fick ett missfall förra året o så blev ja gravid nu strax innan vi Skulle få hjälp av läkaren

Jag ska på KUB imorgon ( 12+4 idag)och är så nervös att jag tror jag ska gå sönder. Är så orolig att jag ska komma dit och fostret inte lever. Vet inte hur jag ska lugna ner mig själv och tänka positivt eller hur jag ska lyckas arbeta imorgon ända fram till testet ska vara.. gahh, hur kände ni inför de första ultraljudet ?

Vill bara inflika att alla dessa "konstiga" frågor man får gällande sitt liv och sin livsstil är till för undersökningar. Dom är helt anonyma men informationen skickas vidare till annat ställe där man kan sammanställa alla svar. Det är helt frivilligt, man behöver absolut inte svara. Självklart är det bra att nämna om man tex har nån sjukdom lr liknande som kan innebära en risk för dig själv lr barnet men inte ens de är man skyldig att nämna. Allt hos MVC är frivilligt. :) Så har man bråttom lr tycker det är jobbigt så kan man säga de. Med de sagt är det ju ändå bra om så många som möjligt ställer upp och svarar på frågorna iaf, varesig det är hur hög utbildning du har eller hur många partners du haft. :) Allt har ju ett syfte.. Puss på er!

Jag har tänkt inför varje ul typ att det får gå som det går... kanske inte så lugnande,men för mig har det ändå fungerat

Hej!

Finns det plats för en till här?

Jag är gravid i v 10 (9+1) BF 30/10.

29 år och bor i Uppsala, detta blir första barnet om allt går som det ska. Har haft ett MA förut så är livrädd att något ska hända.

Har inskrivning hos BM den 7/4.

Förutom bröst som ömmar och lite molande i livmodern så mår jag vansinnigt illa och har gjort några veckor. Åkte och köpte Seaband igår som faktiskt verkar hjälpa en del.

Nu ska jag försöka läsa ikapp lite i tråden :)

Hej alla,

Behöver pepp idag, sorgens dag för oss. Är i vecka 13 och skulle göra moderkaksprov idag. Sambon krånglade med parkering och drog ut på tiden utanför SöS och för en gångs skull blev jag uppropad i tid för besöket. Läkaren visade in mig på rummet och för att vänta in sambon till moderkaksprovet började hon med ultraljud. Nu skulle jag äntligen få träffa mitt barn i magen! Har burit på mycket oro efter missfall i vecka 11 före denna graviditet och var jättenervös när hon smetade in magen med gelén och ultraljudsbilden på skärmen tog fart. Jag reagerade på att det var mycket svart och mitt hjärta slog snabbare och snabbare - var är mitt barn...??!!! Hon rörde runt ett tag och jag kunde inte urskilja en liten kropp från det andra. Hon sade, gå och kissa så jag kan se tydligare. Visst, jag gick iväg, hjärtat höll på att stanna av oro. Väl tillbaka var hon inte där, när hon kom sa jag att vi kan fortsätta men hon ville att vi skulle vänta på sambon. Ok. Tillslut kom han och när vi satte oss ner berättade hon att något var inte stämde och bad mig lägga mig på ultraljudsbritsen igen. En liten kropp syntes denna gång. Så liten och perfekt. Den rör sig inte sade min sambo. Nej, jag ser tyvärr inga hjärtslag...svarade läkaren. Jag trodde jag skulle bryta ihop totalt. Det som inte fick hända hade precis hänt. Hur ska jag orka en gång till, föda ett död familjemedlem i toaletten...herre gud hur ska jag klara detta...Läkaren var väldigt stöttande på alla sätt och vi fick ett rum för oss själva där allt bara släppte och jag grät och grät.

Behöver all pepp och hopp jag kan få, har ni lite av den varan - bring it on??

Nu ska jag besluta om skrapning eller låta kroppen ta hand om det själv eller med medicin och inget av det känns som ett alternativ????

Har någon här inne varit med om att de sett fel på ultraljud? Har läst om andra men det har varit tidigare veckor, då man sagt att det var missfall men ändå levde fostret och föddes fullt frisk.

Finns det flera här inne som är över 40 och fått flera missfall?

Kram på er och all lycka med era små i magen????

Vad mycket frågetecken det blev i ovan inlägg från mig, var symboler från början. Bara så ni vet

Så oerhört ledsen för din skull, vilken smärta och sorg och dessutom få gå genom detta en till gång. Stor kram till dig, önskade att jag kunde hjälpa. <3 Jag har flera vänner som råkat ut för upprepade missfall. I deras fall har det varit så att pg av tidigare skrapningar så har de fått för mkt fula ärrbildningar i livmodern som sen försvårat för dem att kunna behålla en graviditet. De har upptäckt detta via Hysteroskopi i Sverige eller via IVF klinik i utlandet (Aten) där det är mer specialiserade på fertilitetsproblem än här i Sverige.Jag har själv tillslut fått hjälp med min svåra endometrios och äntligen lyckats bli gravid  operationer och ivf behandlingar via Aten(kliniken heter Serum). Bara att fråga om du undrar över något, kan jag hjälpa så gör jag det gärna. kram

Happ.. Fick just bekräftat MA.. Fått tabletter och ska hem och blöda ut allt ikväll.. Ledsamt och tråkigt men var förberedd på det då jag småblödit i en vecka nu.. Vi får ta i med nya tag.. Önskar er andra lycka till!

Kan du inte få be om att stanna kvar på sjukhuset när du tar tabletter?

Vet inte vad ja ska skriva, finns ju inga peppande eller uppmuntrande ord att ge dig/er.

Jag hade nog spontant velat ha hjälp med att få ut fostret ur kroppen, antingen med medicin el skrapning.

Stor kram