BF januari - 17

Du har verkligen inte haft någon tur alls, vad jobbigt. När fick du reda på att du hade diabetes? Visst hade barnmorskan misstänkt det även fast ditt socker var bra i början? Undrar hur de vet det. Jag har ju varit orolig att min barnmorska ska vara på mig gällande diabetes och havandeskapsförgiftning då jag hade 30 i BMI vid inskrivning. Men konstigt nog så har hon inte sagt något och nu vid senaste besöket uppmanade hon mig till och med att äta mer! Jag har gått ner i kroppen känner jag medans barnet suger upp allt, har snart ingen rumpa kvar och min kära dubbelhaka är borta. Magen börjar också bli rejält randig nu, trodde att jag skulle tycka att det var hemskt men nu blir jag nästan glad när jag ser fler hudbristningar för då vet jag att bebisen har växt <3 Vill dock inte väga mig! Bm tog vikten vid senaste besöket och jag tittade bort, känns bara hemskt, jag kan ju räkna ut att jag väger över 100 nu och jag behöver inte veta hur mycket över.

Men skönt ändå att njurarna var vattenfria nu på bebisen! Jag hoppas att du får ditt kejsarsnitt om du vill ha det, du kanske har din bebis fortare än du tror! :)

Jag längtar också så himla mycket. Det ska bli så mysigt att äntligen få träffa bebisen. Min mjölk har ju runnit till ordentligt och klämmer jag på brösten kommer det lätt ut en tesked mjölk. Amning som för en månad sedan kändes som en absurd tanke känns nu plötsligt som något jag ser så mycket fram emot! 

Ja. Har väl lyckats råka ut för det mesta. Vilket känns så jäkla tråkigt. Över 100kg var jag innan jag blev gravid och nu de senaste 2,5 månaderna har jag bara gått upp 2-3kg så känner att vikten verkligen har stannat av. Jag är säker på att både viktuppgången (som totalt är 22-25kg någonstans) och diabetesen beror på sköldkörtelsjukdomen jag har, märke att blodsockret inte hänger med när jag inte tar min medicin. Jo. Är man överviktig måste man göra sockerbelastning här och tror det var i v 31 jag gjorde nu andra gången och då hade jag förhöjt, men glömt ta min medicin på morgonen så är säker på att det är därför! Eftersom jag gått upp så mycket där i början så var hon säker på att jag hade det, men i början hade jag ju inte det och kan känna att jag har väldigt mild variant nu också för det är inte ofta mitt blodsocker är över vad det ska vara! Ett första steg är att ta tabletter och hjälper inte det tar man insulin. Som mest tar man 6 tabletter om dagen och jag ska ta en, så väldigt mild form tror jag.

Jag har mest fått bristningar på mina armar, magen har jag ju iofs bristningar på sen innan men verkar inte uppkommit några nya röda streck! Däremot känner jag nu bara senaste veckan att magen blivit rejält mycket större, nu börjar tom naveln att bukta ut lite i kanterna och det finns ju ingen tvivel på att det är en gravidmage. ????

Har testat klämma på mina bröst och vid något tillfälle kommer det någon droppe, men verkligen inte alltid så en tesked är ju imponerande! Det är jag mest rädd för vid ev kejsarsnitt, att mjölkproduktionen inte ska komma igång ordentligt. Men får väl ha lite is i magen!

Har ni börjat packa era förlossningsväskor och skriva förlossningsbrev än?

Funderar på att fixa allt i nästa vecka och lägga ut i bilen tillsammans med babyskyddet. Känns ju som att det är bra om det finns där när vi ska till Skåne över jul ifall att det händer något när vi är nere. Tråkigt om man inte har något alls när man faktiskt egentligen är förberedd!

Jag började skriva mitt förlossningsbrev i augusti haha, har ändrat det 100 gånger! Men nu är jag nöjd och ska inte ändra mer. Blev precis 1 sida långt, mer än så orkar de väl inte läsa ;)

Vilken bra idé att sätta ut babyskyddet i bilen! Har jag inte tänkt på. Jag väntar nog tills efter nyår och packar förlossningsväska osv. Blir ju fullgången 10/1 så känns inte som att det är någon panik innan dess. 

Nu har jag även börjat smörja in mellangården med olivolja varje kväll inför förlossningen. Jag vet inte om det har någon stor effekt mot bristningar men vi får väl se! Har blivit helt enorm skillnad i hur mycket det stramar på bara 3 dagar i alla fall så jag känner mig försiktigt positiv. 

jag tänkte ta allt när jag är ledig vid Jul..ska jobba lite nån vecka I januari tror det blir 9-14/1 o sen tar jag ledig en vecka innan BF...så ska passa på och packa väskan, tvätta allt och skriva brevet också..

vi har studiebesök på BB nästa vecka så det blir kanske lättare att veta vad jag ska tänka på. Gick in I v34 nu så var hos BM, barnet ligger med huvudet neråt och hon trodde att han kommer att fixeras snart..som att jag inte kissar tillräckligt ofta:))

babyskyddet får vi första veckan I januari så vi tänkte lämna in bilen och städa den ordentligt och sedan sätta in skyddet också - lika bra att bli lite van med det...

Ja, vi borde också städa bilen... En känsla dock att det inte kommer bli av. Tyvärr kan jag ibland bli lite besviken på min man. Visst. Jag är sjukskriven och han har sin praktik och är trött och gör jättemycket för mig. Men han väntar liksom på att jag ska ställa iordning allt hemma, och det är inte så lätt när man har foglossningar och inte får lov att lyfta tungt, inte orkar böja sig osv. Vi ska ha gäster på lördag och här är verkligen kaos i lägenheten. Jag har försökt och försökt men orkar inte och han tycker väl att jag kan göra lite mer liksom.

Har haft Berg- och dalbana med kejsarsnittsbesked men var hos bm idag och hon lugnade mig lite. Var på ett samtal för förlossningsskräck och fattar inte, hennes taktik var att försöka skrämmas mer vilket bara gjorde mig ledsen, orolig och så att jag fick ångest. Stängde liksom av.

Positivt är att han redan är färdigfixerad, om det nu spelar någon roll vid kejsarsnitt.

Tittar förresten på what to expect, har inte sett den innan. Känns kul att se nu.. Man känner igen sig ganska bra faktiskt! :)

vad tråkight men förstår precis.. vi har flyttat in nytt hus  - 2 veckor sedan och jag fick reda på att vi väntade en bebis 2 veckor innan huset skulle komma och när vi planerat jobba som mest med allt annat.. så jag har kännt lite så där okej vi bygger bara o städar och nu flyttar då och sånt...vår tid som vi skulle ha bara för oss själva har försvunnit och snart kommer bebis.. har lite panik att vi liksom kommer glömma bort oss själva för det har vi gjort nu ...sen som du säger man orkar inte och min man jobbar verkligen mycket men ändå tjatar man om det som man själv tycker är viktigt så jag förstår!

min mamma kommer imorgon och hon ska verkligen inte kunna hitta något hon kan börja hålla på med som grejer som inte har sin plats än... och det är kaos hemma och jag börjar bli sjuk också så är lite på väg att börja grina snart:D

hur känns det nu när han är fixerad? Känns det annorlunda I magen?

Angående babyskyddet så är ett tipsa att testa att fästa det och sedan lägga det med Isofix-basen i bagaget. Vi hade vårt fastsatt förra gången, men deg tag bara en minut när man gjort det en gång tidigare. Denna gång ska vi inte fästa det, eftersom jag sannolikt kommer att vilja ligga i baksätet de 5-10 minuterna till sjukhuset. Satt upp med bälte fram förra gången och det var OHYGGLIGT. De värsta minuterna på hela förlossningen, enligt många födande. Så denna gång ska barnstolarna ut. Den minimala risk det innebär att vara obältad vägs upp 100 gånger av hur hemskt det var för mig att sitta. Hade sannolikt inte tagit någon Eda när jag kom in om jag inte haft det så jobbigt i bilen. Allt innan och efter var en fantastisk upplevelse.

Woho! Måste dela med mig. Var hos läkaren nu. Det har varit många turer fram och tillbaka, jag har suttit och gråtit och idag tog jag med mig mannen för att jag inte orkade en "föreläsning" till om hur farligt kejsarsnitt är. Men ingenting. "Jaha, det står här att vi kommit överens om kejsarsnitt så vill bara bekräfta att ni får det". Så var det över. Nu kan jag äntligen slappna av och bara ta det lugnt! Jag får kejsarsnitt. Dock blir min januaribebis en decemberbebis men det är det värt! :)

Vad skönt för dig! Har du fått någon datum? Åh så spännande! Jag var på UL i tisdags, ingen föreliggande moderkaka, bebis såg fin ut och det fanns gott om fostervatten. Så jag blev lika glad som du fast över att få beskedet att jag får försöka föda vaginalt, haha!

Nej. Bara att det ska Ske i v 39. Tänker mig 28-29 där. Har sådana förvärkar nu så längtar extra mycket! ???? Vad skönt för dig! Alla är vi olika och har olika föreställningar om vad som är bäst, och också olika förutsättningar för hur kroppen funkar. Med mina foglossningar borde mitt bäcken iofs vara ganska flexibelt men ändå. Väldigt skönt för mitt psyke också att veta när han kommer, jag har ju lätt för ångest och oro då tror det är bra för bebis att mamma är lugn psykiskt. :)