BF Januari 2017
För alla oss som har BF i januari 2017!
-
-
Svar på tråden BF Januari 2017
-
Tack tjejer! Det såg faktiskt bra ut på RUL igår, så nu har vi vågat inhandla en mössa till bebisen.
Sambon vill inte veta kön och jag avlider av nyfikenhet här hemma, men visst ser det liiite ut som en tjej?!
-
Vissa känner ju absolut ingenting trots att bebisen fullkomligt lever rövare där inne, så tror inte du behöver oroa dig, speciellt inte när du känt fladder! Kan ju också vara så att denna bebis är en latkorv helt enkelt, våran dotter låg mest och slappade i magen när jag var gravid med henne.fernandasmamma skrev 2016-08-19 10:44:56 följande:Åh vad bra att allt såg bra ut på rul
Jag har rul den 29/8, känns som en evighet, och går och oroar mig då jag inte känt direkt några rörelser mest lite fladder, men flera som frågat om jag är gravid senaste dagarna så magen borde ju växt iallafall
Är så orolig att den inte ska leva när vi går på rul..
Har du känt mycket rörelser innan rul?
-
Hej Kmora och alla andra som just gjort eller snart ska göra RUL! Kul att läsa om alla. Mitt gick jättebra, jag var så lättad så jag höll på att börja gråta. Visserligen hade vi bestämt att vi skulle slappna av efter lyckat NIPT, men eftersom jag fick mitt förra missfall i vecka 17 så var det väldigt svårt ändå att räkna med att det skulle gå bra - nu låg han i alla fall där och sprattlade, precis lagom stor för sin ålder, 136 BPM i hjärtfrekvens och allting där det skulle vara. UL-morskan var jääättenoga och talade t.o.m om när hon mätte avståndet mellan fingrarna, att det var "normalt avstånd" - det trodde jag inte de kollade! Kanske gjorde så för att vi redan gjort NIPT, hon visste ju att vi är oroligare än genomsnittet.Kmora skrev 2016-08-17 10:06:39 följande:Uppdatera oss med hur det går på RUL! :)
Trots att jag väntar mitt andra barn så var symptomen innan RUL typ endast foglossning i en fog och en mage, större än första gången. Hade inte känt någon tydlig rörelse alls. Och magen kändes mer som uppsvälld än gravid (men så var det ju inte).
Med första barnet är ju magen mindre :) har två vänner som kunnat ha sina vanliga kläder fram tills de födde med första barnet. Helt bisarrt hehe. Denna gång fick jag använda gravidbyxor redan i typ v8 haha.
Jag blev beräknad till 14 januari, vilket var ungefär samma som innan.
Det jag verkligen behöver nytt av i klädväg är bh-ar! Annars klär jag mig mest i trikåklänningar och tajts, så de kan jag nog ha kvar länge till. Sen i vinter tänkte jag kanske köra lager på lager och öppen kappa så jag slipper köpa nytt. Det är inte så värst kallt i Skåne på vintern ändå.
En kompis skickade precis ett jättegulligt paket med hennes barns urvuxna kläder, det var precis sånt som vi tycker är fint - lite gammaldags i dämpade färger. Svärmor sitter redan och syr ihop virkrutor till en gallerfilt, och nu råkar svärmor ha lite tveksam smak men filten är faktiskt gullig (kanske för att det är gammelfarmor som virkat. host host..) och det är rart att hon bryr sig så mycket. Hon vill sy ett babynest också, vilket jag är mer tveksam till, men OK då.
Svärmors reaktion på ultraljud var ungefär "IIIIIIH! Skicka bilder!" och sen garanterat visa aaaaalla hon känner första bilderna på hennes sonson...
Mammas reaktion var exakt motsatta - "Såg man nåt överhuvudtaget? Jaha. Men hur såg DU ut inuti då?"
Jag: "Hur menar du nu.."
"Ja, alltså, var du frisk?"
"Ehh.. alltså hurdå? Menar du liksom cancer, njursten, missbildningar? De tittar inte efter sånt, mamma."
"Nähä."
"Nä, alltså, om du behöver ett ultraljud av njurarna eller nån annanstans så får man remiss till en specialist på DET området. De gör liksom inte en fullständig genomgång av organen utan anledning."
"Nähä, okej. Tycker de kunde kolla sånt när de ändå håller på. Men hur mår du då?"
"Jag mår bara bra, tack. Jag har lite foglossning, men det visste du ju. Fostret mår också bra, och allt ser normalt ut."
"Ja det var ju bra."
Alltså. Ibland kan hon messa mig bara för att tala om att hon "inte vill hålla på och GILLA saker på facebook" men att vi "vet att vi har hennes stöd ändå". VET VI? Om man inte säger nåt och inte gör nåt, hur visar man egentligen sitt stöd då? Jaja, hon är rätt speciell, det visste jag ju redan innan. Pappa är jättelycklig, på sitt sätt, men han är ju man i en viss ålder så han visar inte känslor hur som helst. -
Vad kul med din RUL! Vi har 12 dagar kvar jag längtar men är så rädd också!tuuli skrev 2016-08-19 12:10:48 följande:Hej Kmora och alla andra som just gjort eller snart ska göra RUL! Kul att läsa om alla. Mitt gick jättebra, jag var så lättad så jag höll på att börja gråta. Visserligen hade vi bestämt att vi skulle slappna av efter lyckat NIPT, men eftersom jag fick mitt förra missfall i vecka 17 så var det väldigt svårt ändå att räkna med att det skulle gå bra - nu låg han i alla fall där och sprattlade, precis lagom stor för sin ålder, 136 BPM i hjärtfrekvens och allting där det skulle vara. UL-morskan var jääättenoga och talade t.o.m om när hon mätte avståndet mellan fingrarna, att det var "normalt avstånd" - det trodde jag inte de kollade! Kanske gjorde så för att vi redan gjort NIPT, hon visste ju att vi är oroligare än genomsnittet.
Jag blev beräknad till 14 januari, vilket var ungefär samma som innan.
Det jag verkligen behöver nytt av i klädväg är bh-ar! Annars klär jag mig mest i trikåklänningar och tajts, så de kan jag nog ha kvar länge till. Sen i vinter tänkte jag kanske köra lager på lager och öppen kappa så jag slipper köpa nytt. Det är inte så värst kallt i Skåne på vintern ändå.
En kompis skickade precis ett jättegulligt paket med hennes barns urvuxna kläder, det var precis sånt som vi tycker är fint - lite gammaldags i dämpade färger. Svärmor sitter redan och syr ihop virkrutor till en gallerfilt, och nu råkar svärmor ha lite tveksam smak men filten är faktiskt gullig (kanske för att det är gammelfarmor som virkat. host host..) och det är rart att hon bryr sig så mycket. Hon vill sy ett babynest också, vilket jag är mer tveksam till, men OK då.
Svärmors reaktion på ultraljud var ungefär "IIIIIIH! Skicka bilder!" och sen garanterat visa aaaaalla hon känner första bilderna på hennes sonson...
Mammas reaktion var exakt motsatta - "Såg man nåt överhuvudtaget? Jaha. Men hur såg DU ut inuti då?"
Jag: "Hur menar du nu.."
"Ja, alltså, var du frisk?"
"Ehh.. alltså hurdå? Menar du liksom cancer, njursten, missbildningar? De tittar inte efter sånt, mamma."
"Nähä."
"Nä, alltså, om du behöver ett ultraljud av njurarna eller nån annanstans så får man remiss till en specialist på DET området. De gör liksom inte en fullständig genomgång av organen utan anledning."
"Nähä, okej. Tycker de kunde kolla sånt när de ändå håller på. Men hur mår du då?"
"Jag mår bara bra, tack. Jag har lite foglossning, men det visste du ju. Fostret mår också bra, och allt ser normalt ut."
"Ja det var ju bra."
Alltså. Ibland kan hon messa mig bara för att tala om att hon "inte vill hålla på och GILLA saker på facebook" men att vi "vet att vi har hennes stöd ändå". VET VI? Om man inte säger nåt och inte gör nåt, hur visar man egentligen sitt stöd då? Jaja, hon är rätt speciell, det visste jag ju redan innan. Pappa är jättelycklig, på sitt sätt, men han är ju man i en viss ålder så han visar inte känslor hur som helst.
din mamma och pappa låter som mina föräldrar haha jag skällde ut dom faktist för att dom har inte frågat mig på 4 månader hur jag mådde inte ens skrev ett sms och dom visste att jag hade typ allt man kunde från ligga I sängen och spy, feber, ont.. mycket bättre nu med dom när man satill! Men man tar det lite så Aja dom är så där hah -
Men vad härligt att allt såg bra ut, stort grattis!tuuli skrev 2016-08-19 12:10:48 följande:
Hej Kmora och alla andra som just gjort eller snart ska göra RUL! Kul att läsa om alla. Mitt gick jättebra, jag var så lättad så jag höll på att börja gråta. Visserligen hade vi bestämt att vi skulle slappna av efter lyckat NIPT, men eftersom jag fick mitt förra missfall i vecka 17 så var det väldigt svårt ändå att räkna med att det skulle gå bra - nu låg han i alla fall där och sprattlade, precis lagom stor för sin ålder, 136 BPM i hjärtfrekvens och allting där det skulle vara. UL-morskan var jääättenoga och talade t.o.m om när hon mätte avståndet mellan fingrarna, att det var "normalt avstånd" - det trodde jag inte de kollade! Kanske gjorde så för att vi redan gjort NIPT, hon visste ju att vi är oroligare än genomsnittet.
Jag blev beräknad till 14 januari, vilket var ungefär samma som innan.
Det jag verkligen behöver nytt av i klädväg är bh-ar! Annars klär jag mig mest i trikåklänningar och tajts, så de kan jag nog ha kvar länge till. Sen i vinter tänkte jag kanske köra lager på lager och öppen kappa så jag slipper köpa nytt. Det är inte så värst kallt i Skåne på vintern ändå.
En kompis skickade precis ett jättegulligt paket med hennes barns urvuxna kläder, det var precis sånt som vi tycker är fint - lite gammaldags i dämpade färger. Svärmor sitter redan och syr ihop virkrutor till en gallerfilt, och nu råkar svärmor ha lite tveksam smak men filten är faktiskt gullig (kanske för att det är gammelfarmor som virkat. host host..) och det är rart att hon bryr sig så mycket. Hon vill sy ett babynest också, vilket jag är mer tveksam till, men OK då.
Svärmors reaktion på ultraljud var ungefär "IIIIIIH! Skicka bilder!" och sen garanterat visa aaaaalla hon känner första bilderna på hennes sonson...
Mammas reaktion var exakt motsatta - "Såg man nåt överhuvudtaget? Jaha. Men hur såg DU ut inuti då?"
Jag: "Hur menar du nu.."
"Ja, alltså, var du frisk?"
"Ehh.. alltså hurdå? Menar du liksom cancer, njursten, missbildningar? De tittar inte efter sånt, mamma."
"Nähä."
"Nä, alltså, om du behöver ett ultraljud av njurarna eller nån annanstans så får man remiss till en specialist på DET området. De gör liksom inte en fullständig genomgång av organen utan anledning."
"Nähä, okej. Tycker de kunde kolla sånt när de ändå håller på. Men hur mår du då?"
"Jag mår bara bra, tack. Jag har lite foglossning, men det visste du ju. Fostret mår också bra, och allt ser normalt ut."
"Ja det var ju bra."
Alltså. Ibland kan hon messa mig bara för att tala om att hon "inte vill hålla på och GILLA saker på facebook" men att vi "vet att vi har hennes stöd ändå". VET VI? Om man inte säger nåt och inte gör nåt, hur visar man egentligen sitt stöd då? Jaja, hon är rätt speciell, det visste jag ju redan innan. Pappa är jättelycklig, på sitt sätt, men han är ju man i en viss ålder så han visar inte känslor hur som helst.
Jadu det är inte alltid lätt med föräldrar/svärföräldrar. Du får försöka att inte lägga allt för mycket energi på hennes oengagemang även om jag förstår att de gör dig ledsen/besviken :( -
Tack så mycket! Jag vet att det är oroligt, men det går säkert jättebra. Du har ju klarat dig så här långt in i graviditeten, det är väldigt ovanligt att det går fel så sent.Ivana1988 skrev 2016-08-19 12:24:39 följande:Vad kul med din RUL! Vi har 12 dagar kvar jag längtar men är så rädd också!
din mamma och pappa låter som mina föräldrar haha jag skällde ut dom faktist för att dom har inte frågat mig på 4 månader hur jag mådde inte ens skrev ett sms och dom visste att jag hade typ allt man kunde från ligga I sängen och spy, feber, ont.. mycket bättre nu med dom när man satill! Men man tar det lite så Aja dom är så där hah
Jag vet hur det känns.. förra graviditeten skällde jag ut mamma för att hon enbart försökte diagnostisera mig med olika sjukdomar, sa att det kunde hon lämna åt utbildad vårdpersonal och själv kunde hon visa sitt stöd istället. Det ledde bara till att hon inte ringde alls, men det var bättre än hennes oönskade oro i alla fall. Pappa orkar jag inte ens be om nåt emotionellt stöd eller att han ringer, för han sysslar inte med sånt. Det är lönlöst. Jag brukar själv ringa honom en gång i månaden och ge en lägesrapport på två minuter. Det är mer än vi hördes förr.
Tack så mycket! Det är jätteskönt. :)Sagan12345 skrev 2016-08-19 12:42:53 följande:Men vad härligt att allt såg bra ut, stort grattis!
Jadu det är inte alltid lätt med föräldrar/svärföräldrar. Du får försöka att inte lägga allt för mycket energi på hennes oengagemang även om jag förstår att de gör dig ledsen/besviken :(
Nej precis, man kan inte lägga för mycket tankekraft på det. Sen tror jag också att vår generation är mycket mer medveten om förändringar vecka för vecka med tanke på ultraljud, tidiga ultraljud, doppler och appar och allt sånt, där det står exakt hur stort fostret är vecka för vecka och exakt hur snabbt hjärtat slår osv, så det finns mer att fråga om. När hon väntade mig så blev man gravid, och sen nio månader senare kom det förhoppningsvis ut en frisk unge, Under tiden läste man kanske en bok om hur förlossningen skulle gå till. Så värst mycket kostråd eller annan uppmärksamhet fick man nog inte.
-
Tack för ditt svar <3mkess skrev 2016-08-19 11:24:15 följande:Vissa känner ju absolut ingenting trots att bebisen fullkomligt lever rövare där inne, så tror inte du behöver oroa dig, speciellt inte när du känt fladder! Kan ju också vara så att denna bebis är en latkorv helt enkelt, våran dotter låg mest och slappade i magen när jag var gravid med henne.
Hehe ja den kanske är en liten latkorv
Jag har ju varit på tidigt ul i vecka 12 och då såg allt bra ut, storleken för den veckan och så stämde men ja nojig blir man ändå.. -
Vad roligt med bf samma datum.. ???? just nu går det bra .. men har mått riktigt dåligt dom 3 första månaderna och inte kunnat äta eller dricka ordentligt. Det enda som gick i va iskallt vatten med citron.. gurka.. tomat och makaroner ???? själv då??Ivana1988 skrev 2016-08-19 07:36:59 följande:
Hej!
Jag har också BF 24 januari och ska på RUL 31/8 :) hur går det med din graviditet?
-
Undrar om det är fler än jag här inne som får livliga rörelser på bebis när jag dricker något kallt? Någon som vet varför det blir så... härligt är det ju att känna den lilla så jag klagar absolut inte ???? detta är mitt andra barn ( har en som som är 10 år) och kände bebis tidigt redan i vecka 14..sägs ju att man oftast känner tidigare som omföderska så det kanske stämmer då
-
Åh så söt, ser precis ut som vår ena tjej, hon var också på väg in med tummen i munnenmkess skrev 2016-08-19 11:13:41 följande:Tack tjejer! Det såg faktiskt bra ut på RUL igår, så nu har vi vågat inhandla en mössa till bebisen.
Sambon vill inte veta kön och jag avlider av nyfikenhet här hemma, men visst ser det liiite ut som en tjej?!
Jag vet inte om jag hade klarat att inte få veta vad det är för kön.. eller, det vore ju mycket mer spännande förstås, men kan man få veta så måste jag hehe.