• Anonym (rastlös virrpanna)

    ADD/ADHD utredning som vuxen

    Hej.
    Har nyligen startat en utredning ADHD/ADD och fått remiss vidare. Skulle vara skönt att hitta andra här, vanliga tjejer, som du och jag, som har fått/eller på väg att få utredning av samma.


    Jag har nog alltid så länge jag kan minnas känt mig annorlunda och fel. Som att det är en konstant tankeverksamhet i min hjärna, det är aldrig tyst. Som sladdar som kopplas och felkopplas. Tankar flyger hit och dit, som ett ormbo av sladdar. Rastlös. Mina sinnen vilar liksom aldrig.


    Har alltid haft svårt med koncentration och att ta till mig muntlig information. Tycker inte jag egentligen lärt mig någonting under hela skoltiden. Glömdes bort och syntes liksom inte. Förstod inte matematiken, den var värst. Eller svårt att läsa till proven, det gick inte in. Som att hjärnan liksom inte ville. Förstår inte än idag siffror, kan inte se tal i huvudet och räkna ut.  Har hela livet känt mig korkad. Samtidigt kan jag gå all in när något intresserar mig och då kan jag lära mig rubbet och detaljer och minnas allt. Minns jag ofta då och än i dag satt och skruvade på mig, stäcker på fötterna, händerna?så svårt att sitta still och lyssna. Som att det svider i mina ögon och kryper i min kropp. Haft ett stökigt liv och självskadebeteende som ung.

    Varför jag nu tagit tag i att önska en utredning är för jag lever som varannavecka mamma och har två barn och det är virrigt, jobbigt och jag fixar inte vardagen med min hjärna och mina barn. Har ingen ork. Behöver få veta om det finns förklaring till allt som skett hela mitt liv.


    Finns det fler som jag?


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2016-09-26 15:32
    Är 43 år glömde jag säga :)
  • Svar på tråden ADD/ADHD utredning som vuxen
  • Anonym (rastlös virrpanna)
    Anonym (rastlös virrpanna) skrev 2016-10-17 12:20:51 följande:

    Var på mitt andra besök på utredningen idag, lämnade urinprov och svarade på lite mer frågor. Hon sa att detta möte tar kort tid för jag hade svarat så bra på de digitala frågorna och att det ger dem en fingervisning på vilka som gör det och vilka som inte gör det. Direkt så känner jag mig så bedömd och som att "vad gör du här, du har ju ingen diagnos, du fixar ju att fylla i formulär". Det är verkligen uttömmande att vara i en utredning och inte veta vad som innebär vad.


    Jag satt och kämpade med dessa frågor och grät och ville bara kasta ut datorn genom fönstret samtidigt som jag gillar att svara på frågor.


    Känner inte igen mig i andras symtom när det gäller att inte få jobb, inte fixa min ekonomi, inte klä på mig. Men jag fixar inte tal och dotterns matte, jag fixar inte att inte bli så jäkla arg ibland, jag fixar inte att inte bli så attans uttråkad av tråkiga saker och människor som pratar detaljerat. Jag fixar inte att följa ett recept, blir så stressad och irriterad. Jag har konstant rastlöshet i kroppen och ofta att jag har lösningen och ideer i mitt huvud långt för andras. Jag avslutar folks meningar hela tiden och långsamma kollegor stör mig ngt så fruktansvärt att jag ibland måste sätta mig på mina händer för att inte ta över deras dator.


    jag jobbar på en it-enhet och löser problem hela dagen och felsöker och klurar och är så jäkla bra på det, men hatar om jag ska starta ett diffust projekt eller ha åsikter i något jag inte finner ointressant! Skjuter upp allt till sista stund. Måste gå tillbaka in 2-3 ggr jämt för jag glömt saker. Glömmer att jag handlat och måste gå tillbaka till bilen och hämta kassen.


    Glömmer vad ngn nyss sagt till mig och jag blir så uttråkad när de pratar. Men tycker det är grymt kul att rensa it-skräp och skruva isär datorer.

    Oj vad långt...sorry ;) jag vet ju att hälften av er inte kommer orka läsa ;)


     


     


     


     


     


    åsikter i något jag inte finner intressant menade jag ju :)
  • Anonym (rastlös virrpanna)

    Vad är era svårigheter?

  • Fiiee
    Anonym (rastlös virrpanna) skrev 2016-10-17 12:24:30 följande:

    Vad är era svårigheter?


    Mina svårigheter är (lär ju glömma en del )

    Kan inte för mitt liv räkna matte. Ser ingen som helst logik i det hela.

    Har alltid bråttom. Har hela mitt liv fått höra att jag har bråttom. Alltså väldigt impulsiv. Vill jag flytta till Sthlm så gör jag det, och då gör jag det helst IGÅR. Stackars mina föräldrar att hänga med i mina svängar när jag bodde hemma.

    Är fortfarande väldigt impulsiv.

    Pratar först och tänker sedan.

    Vimsig.

    Springer alltid runt och letar efter mobilen och vet inte vart jag lagt den, trots att jag höll i den för 2 sekunder sedan.

    Har alltid stoooora planer. Börjar på dom. Avslutar sällan.

    Om jag finner något tråkigt så kan jag nästan börja grina, så trött och depprimerad blir jag.

    Om det är mer än en person i ett rum som pratar så hör jag vad alla säger. Kan liksom inte sålla ut ljud. Utan allt går direkt in till hjärnan känns det som.

    Svårt att somna. Somnar jag så sover jag dåligt.

    Jobbigt att köra bil längre än 45 minuter. Blir grymt okoncentrerad och måste stanna och pausa.

    Arg på bilister som inte "kör som jag" Dvs.. asfort.

    Kan inte strukturera upp min dag.

    Kämpar som fan med att strukturera upp dagarna så att det funkar för mina barn iaf. (Dom är 9 och 13)

    Oj. Detta blev långt. Hoppas ni orkar läsa
  • Fiiee

    Och just det ja! Byter jobb hela tiden eftersom jag tröttnar så fort. Och har jag tröttnat. Så är det i princip omöjligt att jobba.

    Jag vill ha ett fritidsintresse!! Men! Jag har liksom provat allt.. och tröttnat. Vad gör man då??

  • Flisan79
    Anonym (rastlös virrpanna) skrev 2016-10-17 12:24:30 följande:

    Vad är era svårigheter?


    Kanske kan vara intressant att berätta om mina svårigheter då jag har add och drag av Asperger.

    Otroligt svårt att komma upp på morgonen

    Svårt att somna på kvällen (tankar snurrar)

    Otroligt svårt att komma igång med saker och när jag väl gör det så har jag svårt att avsluta. Väldigt mycket blir bara halvfärdigt.

    Skjuter upp allt till sista sekund
    Är därför alltid stressad

    Kommer ofta för sent alt i tid men då hade jag planerat att vara tidig.
    Inget tidsbegrepp

    Dåligt selektivt minne, kan inte komma ihåg fler siffror än fyra, minna inte namn eller årtal så historia i skolan gick ju jättebra...inte.
    Spenderar halva mitt liv med att leta efter saker jag just hållit i handen.

    Glömmer ofta det jag eg skulle åka och handla men kommer hem med en massa annat.

    Inte impulsiv, tvärt om extrem beslutsångest och det kan ta ett halvår för mig att få upp en lampa för att jag inte vet exakt var den ska hänga. Detta efter ett halvårs jagande efter den perfekta lampan.

    Har jättesvårt att ha flera saker på gång samtidigt (inte multitasking för det är jag bra på) som tex fixa födelsedagskalas, hålla reda på föräldramöten, gympapåsar, jobb osv under samma period.

    Skjuter på allt som kräver tankeenergi eller är tråkigt samtidigt som jag inte vet exakt hur man gör. Jag har tex aldrig frostat av min frys eller djuprengjort ugnen. Det fixar min mamma om jag ber snällt.

    Kan inte hålla växter vid liv eftersom att jag glömmer bort dem.

    Har lidit av dermatillomani (pillar på sår/finnar) men har tack vare lösnaglar och pilla med mobilen is kunnat skuta. Är tydligen vanligt vid add och är ist för tex de med adhd som rycker med benet.

    Social fobi

    Ångest

    Tycker det är sjukt jobbigt att baka/laga mat som kräver tid/tålamod och att följa ett recept.

    Växlar mycket i humör. Är allmänt melankolisk men inte deprimerad.

    Blir otroligt trött av att tex ha gäster. Har barnen kompisar över blir jag helt slut även om jag inte ens pratar med dem.

    Har en miljon idéer och planer men lyckas aldrig få dem förverkligade.

    Har svårt för förändringar. Har med åren lärt mig att ha plan b och c ifall det inte blir som jag tänkt mig.

    Vill veta vad som kommer hända och har svårt med spontanitet.
  • Anonym (rastlös virrpanna)

    skjuter upp det mesta in i sista stunden.

    glömmer vad man nyss muntligt beskrivit till mig

    Förstår inte matte och ser inte logiken i det.

    Mycket svårt med olika ljudintryck, tv, radio, barn som samtidigt pratar. kan inte fokusera och blir irriterad.

    irriterad på sniglar i tunnelbanan framför mig eller segisar i trafiken. kör alltid för fort.

    Avslutar nästan alltid folks meningar.

    upplevs stressad på jobbet.. men jag är bara snabb och har fart i korridorerna. kan inte gå långsamt.

    har ingen ro att kolla film utan att konstant sträcka på fötter och ben. Ändrar ställning hela tiden

    Svårt att sitta för länge i möten och fika raster tråkar ut mig.

    letar ständigt efter mobil, nycklar, och div saker som jag ej minns var jag lagt dem. Om jag ibland skriver upp vad som ska handlas eller mått inför ett möbelköp ligger alltid lappen kvar på bordet hemma :)

    Virrig disträ

    alltid mentalt på väg någonstans.

    kan bli totalt off och på gränsen till deprimerad om jag är uttråkad.

    Kommer ofta  inte igång med alla ideer.

    kan ha lång belsutsångest inför ett val, det finns så mycket i mina tankar jag vill göra, kommer ofta inte till skott.


    men kan utan problem anmäla mig till klätterläger utan att känna en kotte.

    byter jobb och totat inriktning var 2-3 år.

    ger alltid min barn för många valmöjligheter på tex mat eller helgaktivitet för jag tycker allt låter bra och kan inte välja

    möblerar om när lusten sätter in, allt mellan kl 05 p morgon till 12 på natten.

    svårt att organisera vardagen med mina barn.


    humörsvängningar.


    svårt att känna empati när tex någon slår sig.


     


     

  • Anonym (rastlös virrpanna)
    Fiiee skrev 2016-10-17 13:30:10 följande:

    Och just det ja! Byter jobb hela tiden eftersom jag tröttnar så fort. Och har jag tröttnat. Så är det i princip omöjligt att jobba.

    Jag vill ha ett fritidsintresse!! Men! Jag har liksom provat allt.. och tröttnat. Vad gör man då??


    jag tröttnade på allt tills nu när jag istället blivit manisk över klättring. Det blir äntligen tyst i min hjärna då.
  • Anonym (en till)
    Anonym (rastlös virrpanna) skrev 2016-10-13 18:37:16 följande:

    Vad glad jag blir att läsa det är fler som haft det som jag. Skönt att några av er tagit tag i det tidigare än jag gjort..jag är ju 43 år. Men samtidigt är det rätt tid nu, ingen har tidigare någonsin ens andats ev adhd/add. Jag har bara känt saker hela livet och när jag tex läst om någon som liksom erkänt sin adhd så har jag alltid känt viss samhörighet med vad de berättar.


    Jag var ju som sagt på mitt första besök idag, bor i sthlm och blev så förvånad över hur snabbt jag fick komma. Från remiss var skickad till nu är det bara 3 v. Fick träffa trevlig sköterska och svara på frågor om hur mitt liv ser ut idag, jobb barn, familj etc och vad jag upplever inte funkar i min vardag och varför jag känner jag vill denna utredning. Är så rädd jag missar att berätta något om hur jag känner och tänker. Pratade hur mycket som helst, fast samtidigt känner jag att jag missade massor. Har ett till besök inbokat med henne och sen två med läkare inom 1-2 v. sen blir det tydligen psykolog och det är lite längre väntetid.


    Fått massa formulär att fylla i om mig och uppväxt och jag är helt slut mentalt av att försöka minnas barndom. speciellt för 12 års ålder.


    Hur var ni före 12 år? Jag var inget stökigt adhd barn som sprang hos rektor och störde hela tiden. Men jag börjar minnas mer och mer saker att jag ifrågasatte ofta det jag skulle göra för jag inte förstod eller såg någon mening med sättet att göra det på tex.Jag passade inte in i mallen för skolans inlärningssätt.


    I morgon kommer mina barn och det är mysigt men samtidigt har jag alltid ångest inför barnveckor pga av allt stök och kraft det tar av mig.


     


     


     


     


    Började du med att gå till VC ? 
    Jag behöver tips på vart jag ska börja ? 
    Känner igen mig i allt du skriver. 
  • Anonym (rastlös virrpanna)
    Anonym (en till) skrev 2016-10-17 15:12:44 följande:
    Började du med att gå till VC ? 
    Jag behöver tips på vart jag ska börja ? 
    Känner igen mig i allt du skriver. 

    Hej "en till" :)


    Ja jag tog detta i min mun första gången innan sommaren, orkade inte och vågade inte ringa och begära utredning. Men sen i aug efter sommaren orkade jag inte längre. Bokade en tid hos VC och sa jag vill ha remiss för en ev Adhd/add utredning. Hade tagit reda på massor och vart jag troligtvis tillhörde.


    Hos läkaren bröt jag ihop när han frågade varför jag ville detta och jag svamlade massa. Fick sen ett besök hos en psykolog och att fylla i ett självskattningsformulär för de måste tydligen sålla som han sa. Jag bifogade också ett brev till honom där jag sakligt och tydligt beskrev hur jag är och varför jag tycker jag behövde detta. Jag är mycket bättre på att uttrycka mig i skrift när jag får lite mer tid att tänka vad jag vill få fram.


    jag tror att det räckte för att han skulle ge mig remiss vidare. Och sen 3 v senare är jag på adhd kliniken i Alvik i sthlm.

  • Anonym (En till!)

    Hej!

    Intressant tråd. Har iofs ingen diagnos och är osäker på om jag kommer att söka för det heller. Jag känner igen mig i mycket av det ni skriver, har ända sedan jag var mycket liten alltid stojat, pratat, grejat, satt igång lekar, projekt mm mm. Störde de andra klasskamraterna i och med att jag alltid haft svårt att sitta still. Jag har alltid haft lätt för att lära mig saker åtminstone det jag är intresserad av och jobbar sjukt fort och intensivt. Tröttnar dock fort. Har inga problem med att komma ihåg saker och strukturera upp min vardag men har alltid ett brus i huvudet. Ständigt måste jag vidare från det jag är i just nu- nytt jobb, nya utbildningar tex. Ältar saker och väger saker fram och tillbaka hela tiden. Älskar kickar, älskar att starta igång projekt och är helt outtröttlig i de faserna. Men sen platt fall. Orkar inget. Igångsättningssvårigheter så fort det är något jag inte har lust med. Kan alltid slå åt två håll- antingen röjer jag ut hela garderoben och typ maniskt rensar upp eller blir liggandes i soffan i timmar när jag eg måste städa. Har alltid haft mycket folk runt omkring mig genom åren då jag av många uppfattas som en karismatisk, energifylld och rolig person som också har lätt att bekräfta och lyssna på andra. Men ofta känner jag mig själv väldigt tom, utan riktning och rätt osäker på vem jag egentligen är. Har också barn och lever i en relation och det är verkligen inte alltid enkelt...

Svar på tråden ADD/ADHD utredning som vuxen