Varför öppen planlösning?

Jag förstår heller inte tjusningen med öppen planlösning där man sitter och tittar på högar med disk från tv-soffan.

Jag gillar att umgås i köket och skulle gärna ha ett rejält kök med plats för kökssoffa och stort matbord så att man kan hänga där under tiden man lagar mat och äter. Men sedan vill jag helst kunna gå ur köket och släppa den delen.

Vi löste det med ett separata TV-rum. Istället för att stänga om köket så stänger vi om TV-rummet.

Besökte släkt i huvudstaden, de bor flott och dyrt i en designad lägenhet med storslagen utsikt.
De är jättetrevliga, men deras hem är en mardröm. Alla innerdörrar är av glas. ALLA, även badrumsdörren och sovrumsdörren. Inte så att man ser toastolen genom dörren, men man kunde lika gärna plocka ner dörren helt, man känner sig verkligen utsatt när man använder badrummet/toan.
Funkar säkert om man bara är ensam eller med partner och inte har behov av avskildhet. Men med gäster är det.....
Inte trivsamt.

Nästa gång vi åkte ner bodde vi på hotell.

Jag gillar verkligen öppen planlösning.

* Socialt, man behöver inte gömma sig i köket varken vid fest eller vardag utan kan vara med även om man står vid spisen/disken/arbetsbänken.
* Man kan stå och laga mat i köket och samtidigt känna att man på något plan umgås med barnen som leker i vardagsrummet.
* Man håller köket snyggare eftersom att man inte vill sitta och glo på gammal disk som står framme (fast det är bara en bonusgrej, man kan ju lika gärna tycka det är jobbigt att alltid behöva plocka undan direkt)
* Vardagsrummet blir en social yta för att umgås och inte ett TV-rum.

Noterar att det som de flesta klagar på är att man blir störd av TV:n i köket och av köket i TV-tittandet. Där blir det ju helt annorlunda om man har ett separat TV-rum för TV-tittande och istället ser vardagsrummet som en plats för umgänge. Om vi hade vardagrummet som renodlat TV-rum skulle inte jag heller vilja ha en öppen planlösning.

Men det är ju tur att inte alla tycker lika så att det blir variation på husen som byggs

För 5-6 år sedan sålde en väninna med familj sitt 70-talshus och köpte ett nybyggt hus med öppen planlösning (kök +matrum + vardagsrum) på över 70 kvadrat i bottenplanet samt takhöjd på 7-8 meter över halva den öppna delen och med ett gigantiskt glasparti. Jodå, snyggt på bild, men det ekade även med mattor och textilier, takhöjden kändes ödslig, fönsterna gick inte att tvätta utan köpt hjälp och det var extremt svårmöblerat. Inte trivsamt helt enkelt.Familjen vantrivdes efter bara några månader, men det satt hårt åt att erkänna. I somras flyttade familjen igen, denna gång till ett renoverat funkishus med klar rumsindelning. De stortrivs.
Jag är glad att mitt hus, byggt -78, har stort kök på 45 kvm men för övrigt rum där man kan stänga dörren om sig.

Öppen planlösning är säkert billigare att bygga men inte trivsamt alls.

Älskar öppna planlösningar. Skulle gärna ha det men tyvärr blir det inte så just nu. Kommer nog att fixa så vi får det senare i livet och då riva en vägg. Men kommer ha stort kök på 35 kvadratmeter ist. Får duga så länge.

Den dagen vi får öppen planlösning kommer ingen tv in i det vardagsrummet. Däremot en kamin. Kommer skilja på tv rum och vardagsrum.

Det sämsta med öppen planlösning är detta med matos tänker jag......men spisfläktarna nu för tiden kanske är superbra? Kanske är det de här amerikanska sitcom-serierna som inspirerar till att ha soffan i köket och liksom alla funktioner samlade (en miljö där ens underbara vänner kan komma och säga lustiga one-liners hela dagarna?)

Vi bygger nytt och har tagit många beslut vilket gör att matos och ljud inte är problem. Extremt tyst diskmaskin effektiv fläkt men vars motor sitter på taket och inte i fläkten. Då hörs den knappt.

Nu rör inte tråden planlösningar generellt men jag vill ändå inflika en sak. OFTA har jag funderat på vilka "stolpskott" det är som ritat planlösningar i vanliga lägenheter genom åren. T EX kan jag inte begripa hur man i en fyra där det rimligtvis ska bo en barnfamilj gör sovrummen jättestora och köket så litet så man knappt får plats att sitta en familj runt ett bord. I en sådan BR-fyra bodde vi på 80-talet och den var nybyggd. Vårt "master-bedroom" var så stort så det måste möbleras rejält medan köket var som en skrubb! och det var alltså NYBYGGT och "modernt". Ursäkta OT.