Ljuga för chefen

Men du verkar tro att det är märkvärdigt? Vi har inga teamleaders på mitt jobb. Det är en av världens största bolag. Vi är alla i stort sett självmanagerande och chefen bestämmer enbart löneförhöjning och godkänner mina utlägg. Jag har antagligen mer ansvar än du någonsin kommer ha iom att jag har fullt ansvar över mitt eget arbete; tider, semester, uppdrag etc.

Jag förstår att din värld är annorlunda. Jag försöker bara förklara att dina åsikter är omoderna och onormala. Och att du har lite för höga tankar om dig själv.

Säkerligen om alla är 50+. De får ju knappast ett välbetalt jobb var som helst och kör sista rycket innan pensionen.

En av nackdelarna med att ha lite för höga tankar om sig själv är att man ofta är mindre ödmjuk och har mindre självinsikt, tyvärr. Men har får en stor bonus ;)

De får jobba hur länge de vill men jag har träffat flera som går på gravidpenning så fort de får ett plus.

Dina spekulationer får du stå för själv. Du vet såklart inte hur fel du har!
Den åldersgruppen är det inget fel på och något sista ryck är det inte tal om, de har minst 15 år kvar i arbetslivet. Misstänker att du är rätt ung och därför inte ser potentialen hos 50+.

Så du kan behålla dina "förklaringar", jag är faktiskt inte det minsta intresserad.
Jag skulle kunna förklara saker och ting för dig också men vet du, jag struntar i det.

Jo där ser man, som att det skulle vara en sjukdom att vara gravid?

Vad synd man kan lära av andra, du vet att yngre generationen lär den äldre på många sätt likaså tvärtom? Men fortsätt att anställa endast 50+ och inte för vem som skulle klara jobbet bäst, låter som ett bra resonemang. Skulle gärna vilja höra vad din chef säger om att du inte letar efter de bästa för jobbet utan en sifrra. Tror tyvärr du endast ser världen i vitt eller svart så ja kan nog inte ändra dig där, absolut!

Var sa jag att man inte kan lära av varandra? Jag vill bara inte ha småbarnsföräldrar i företaget med all frånvaro som det innebär.
Det spelar ingen roll hur duktig du är om du inte är på jobbet.

Mina anställda har alla utomordentlig kunskap, och mycket hög närvaro.

Att vara gravid är ingen sjukdom däremot kan man få sjukdom under en graviditet.. När ska folk lära sig detta?! Enkel fråga är du man eller kvinna och om svaret kvinna, har du någonsin varit gravid? Jag är glad att jag ännu inte fått några större bekymmer under (märk ordet under inte pgr av) min graviditet.. Många får foglossning osv. Min sambos syster jobbar i en butik där de står upp hela dagarna utan chans att vila och hon fick dessvärre foglossning så hon inte kunde stå upp. Hon gick hem 30 dagar innan BF på sjukskrivning och med all rätt enligt mig!

När du skrev att du inte var intresserad av mina åsikter?

Tror du bör fokusera mer på individ inte på att generalisera olika grupper, kan säga att på mitt företag har vi gott om 50+ som är borta flera gånger i månaden pgr av sjukskrivning så som knäskada osv och likaså har vi många småbarnsföräldrar som aldrig är borta. Alla är olika.

Oavsett så innebär det frånvaro. Jag anställer för att företaget behöver personal som är på plats.

Ja fast det finns ju ingen person som inte är gravid som har varit sjukskriven i en månad? Och är över 50+? Alla gravida är inte sjukskriven under sin graviditet likaså att alla som är 50+ inte är på jobbet varje dag. Människor är olika.

Synd att vi lever 2017 och inte i Tyskland på 1940-talet?! Är ju fruktansvärt om folk föder barn och blir sjuka.

En sak som du kanske inte tänkt på är att folk 50+ löper större risk för hjärtinfarkt, stroke, hjärnblödning och benbrott. En kollega till mig dog för ett år sedan en vecka efter han fyllt 50. Vad gör du då? Dessutom är inlärningskurvan längre destu äldre man är så din nyanställde 50-nånting har inte samma tempo även om de dyker upp varje dag. Kvantitet istället för kvalitet. Om inte McDonalds så är det väl Lidl du spenderar dina dagar på.

Tack men jag kommer fortsätta på mitt spår då det fungerar så bra.

Tycker du det det? Jaha.
Du får fortsätta spekulera, som sagt kommer jag inte berätta var jag jobbar.

Jag struntar fullkomligt i vart du jobbar. Försökte förklara en poäng. Men det var naivt av mig att tro att du skulle koppla det.

Det jag menade med gravidpenning är att mitt yrke räknas som ett riskyrke. Man måste inte gå hem direkt vid befruktningen, men man får. Tyvärr.
Kan säga att jag är världens jävla mes och hade inte jobbat med något farligt. Jag är inte ett dugg orolig för nånting. Så det är bara vansinnigt dumt att man får gå hem direkt.

Inte läst alla inlägg i tråden men var i en liknande situation. Satt på ett 3 årigt vikariat och blev lovad från början att när en heltidstjänst dök upp skulle jag få ta över den tjänsten. Det dök upp flera under tiden.

Min föredetta chef höll dock inte sitt ord trots att jag fick höra annat hela tiden och blev gång på gång sviken.

När det var mindre än ett år kvar på mitt vikariat fick vi en ny chef och där fick jag hela tiden höra att vi får se mot slutet pga olika anledningar som hände inom företaget.

Mitt vikariat går ut i slutet av januari detta år.

Så när jag blev gravid i augusti förra året inföll sig paniken direkt.

Hur ska min chef ta det här. Kommer jag få fast nu etc.

Först valde jag och hålla inne informationen då det hade gått sån kort tid. Ville ju inte berätta utifall jag får missfall. Tycker inte ngn kvinna ljuger pga den anledningen men hade sjukt dåligt samvete. Just för att jag blivit gravid innan jag visste om jag får fast anställning eller ej (detta barn är dock väldigt önskat så abort kom aldrig upp på kritan) sen för att det faktiskt kändes som jag gick bakom ryggen på min arbetsgivare.

Men efter 7 veckor in på graviditeten fick jag stora problem med illamående å kräkningar. Till den grad att jag blev sängliggandes och fick åka in och ut på sjukhus för dropp.

Blev borta 2,5 månad från jobbet, sjukskrivning och fick i samma veva självklart berätta för min chef som faktiskt tog det bättre än jag trodde. När jag kom tillbaka i december var jag naturligtvis orolig för detta med anställning men fick efter samtal med chefen veta att jag får fast efter januari.

Nu vet jag att det finns skräckhistorier där många chefer inte är så snälla men tror i slutändan att ärlighet lönar sig. Nu hamnade jag i en situation där jag inte hade annat val än berätta men tror mitt samvete inte hade klarar mer än 7 veckor ändå.

Men förstår dig ts men försök vara så ärlig du kan och känner är ok. Arbetsgivare ska ju inte få sparka pga graviditet men vet att det finns fall där det händer.

Men prata med din chef och fråga rakt ut hur ser det ut med din fasta anställning. Kommer jag få en och när isf. Nu vet jag att du skrev att ni hade pratat redan lite svagt runt det men ställ lite krav eller iallafall be om ett slutdatum. Säg att det känns oherhört osäkert och gå runt med ett vikariat och att det gynnar dig bättre i privatlivet vid tex kontraktskrivningar etc. Sen kan du ju välja och berätta om din graviditet eller hålla på det lite längre. Men tror i slutändan att din chef uppskattar din ärlighet.

Jag ska uttrycka mig enkelt nu.

Jag är inte intresserad av dina poänger, är heller inte intresserad av dina spekulationer. Jag har stor erfarenhet och har lärt av mina misstag.
Så, ska vi avsluta vårt lilla samtal nu kanske?

Absolut. ????