ADD.. hur berätta för mitt barn?

Vad skönt att ni pratat och att det gick bra. Jag tänker också att de måste få ta ett steg i taget och vänja sid tanken på utredning osv.

Vårt barn har också själv haft funderingar kring ADD innan vi tog upp det, de är ju så pass gamla att de många gånger tänker och vet mer än vi tror.

Hoppas att det fortsätter gå bra för er och att ert barn tycker det känns ok med utredning osv. Känns ju väldigt viktigt att det första mötet på BUP blir bra.

Har ni fått tiden på BUP än, eller vet du hur lång väntetiden är? Vi ska till VC nästa vecka, sen lär det väl tyvärr dröja innan vi får tid på BUP. Men det är väldigt skönt att ha en dialog med barnet iaf och känna att något är på gång, för situationen känns ohållbar för framtiden.

Vad skönt att det inte verkar vara så lång väntan till BUP. Hoppas på samma här då!

Vårt barn gjorde s.k. pedagogisk utredning i skolan i början på mellanstadiet. Då fick vi höra att vi inte behövde vara oroliga, att hen bara hade väldigt mycket energi och lite svårt med koncentrationen. Men problemen är betydligt större idag än då, även om det har funnits funderingar sedan hen var ganska liten. Nu i höstas när både vi och skolan plötslig insåg hur långt efter hen var i allt skolarbete drogs det igång nya planer med specialpedagogen i skolan och olika extrainsatser. Som delvis har fungerat. Men ingen från skolan tog upp något om detta. Först häromveckan fick jag samtal från mentorn då hon berättade att hon var orolig för vårt barn och undrade hur vi upplevde att hen mår. Då hade vi redan själva bokat tiden på VC och berättade det, vilket hon tyckte lät bra. Men nog är jag lite fundersam över att de inte har ifrågasatt detta tidigare. När jag läser på om symtomen på ADD så har hen verkligen ALLA RÄTT om du förstår vad jag menar.

Jag hoppas verkligen att det ska gå smidigt framöver och att vårt barn fortsätter se det positivt. Men jag misstänker att just hela BUP-grejen kan kännas väldigt jobbig för dem, som du säger just oron att bli stämplad.

Du vet om att det är ärftligt?

Med tanke på att du skriver att ni inte kan diskutera.

Driv det ensam och berätta för psykologen när ingen annan hör, att pappan är helt inne på att detta är fel och att han som vanligt bara kan se sin egen syn på saken, att han inte kan ändra sig utan är fast i sina hjulspår.

Sen har ADD ingen med intelligens att göra. Vet en med skyhög IQ som har ADD (finns inte som diagnos längre utan det räknas som att man har ADHD). Ger problem i vissa situationer tex när man ska tolka mellan raderna eller sätta sig in i andras situationer, men personen klarar sina A och B i betyg ändå.

Kämpa på!

Lycka till.

Upplever du att ditt barn ljuger/skyller ifrån sig mycket också?

Mitt barn ljuger eller skyller ifrån sig väldigt ofta, och det verkar vara situationer där h*n inte klarat av det som förväntats. Jobbar h*n inte på en lektion så är det lärarens fel. Om h*n lämnar en lektion så är det också lärarens eller någon annans fel.. osv.

Enligt pedagogen kan lögnerna ha att göra med det autismspektrumtillstånd de även misstänker. Det kan göra att man inte uppfattar instruktioner rätt, och vrider till fakta och ljuger ibland. Men jag skulle också kunna tänka mig att det är en slags försvarsmekanism hos mitt barn.