Bf augusti 2017

Spännande :D Min mor är helt säker på att jag kommer föda den 12/8. Hon har en känsla tydligen XD

Jaha! jag hade ingen aning om det faktiskt :) Tänk vad man lär sig!

Hej alla!

2 augusti 10.44 fick vi en liten dotter!

Däremot har jag haft problem efteråt med att koagulerat blod i form av klumpar har fortsatt kommit, trots att flera barnmorskor och gynläkaren tryckt på magen som galningar och konstaterat att livmodern har dragit ihop sig.

Grattis till din fina dotter!

Jag fick också stora blodklumpar (vissa stora som en handflata!) efter andra förlossningen. Verkligen en pina när de tryckte på magen. Tror jag råkade slå till både en och annan barnmorska trots att de höll fast mig. Hoppas att det blir bättre för dig snart.

Haha jaså? Så sjukt om hon har rätt!

Förra gången var jag beräknad 11/9, och både min svägerska och sambo var övertygade om att jag skulle föda den 15/9. Jag blev så himla pepp på det datumet att jag bröt ihop alldeles när inget hände! Sen kom han den 26/9... Den här gången har jag mycket strängt förbjudit alla att gissa på några datum :)

Igår kväll skulle jag kolla om det hade kommit igång nån råmjölk. Klämde alltså lite på bröstvårtorna. Fick så ruskigt starka sammandragningar! Sen klämde jag lite till på bröstvårtorna och hade därefter starka men smärtfria sammandragningar heeela natten. Idag får jag onda sammandragningar varje gång jag går några steg. Alltså jag vet ju att man kan ha förvärkar länge innan nåt händer men såklart börjar jag hoppas. Ska klämma mig lite på tuttarna ikväll igen. Verkar effektivt.

Hej alla!

2 augusti 10.44 fick vi en liten dotter! Känner mig lyckligt lottad som äntligen gick i mål, hann gå 6 dagar över ( hade bf 27/7) och höll på att bli galen, så jag tänker på alla er nu!

Hade ju förvärkar (ganska onda) redan 2 veckor före men det gjorde ju bara att man slutade bry sig när det kom en värk liksom.. och i måndags var vi på koll hos barnmorskan som gjorde en hinnsvepning. Så i tisdags kväll 23.00 när vi kollade serier så blev de mycket värre och vi började klocka dem. Hade allt mellan 9 min och 3 min mellan värkarna, så svärmor fick ta taxi över då sonen låg och sov, och vi kom in 13.30 till sjukhuset. Sen gick det fort om man jämför från min förra förlosssning som tog 38 timmar.

Inga komplikationer under själva förlossningen. Badade, körde lustgas och underbara eda, sen lyckades jag använda dykmetoden när trycket nedåt började, och kände mig riktigt stark när jag bad mannen hålla sig undan och lägga sig i sjukhussoffan, bad barnmorskan att släcka ned och så låg jag från 6 - 10.30 och bara andades och fick in i mig själv så pass att jag nästan sov mig igenom värkarna. Självklart spårade jag många gånger under förlossningen men till det stora hela är jag lite impad av mig själv :)

Hade krystvärkar i en kvart och dem ska vi inte tala om helt enkelt! :)

Varning, otrevlig läsning ahead!

Däremot har jag haft problem efteråt med att koagulerat blod i form av klumpar har fortsatt kommit, trots att flera barnmorskor och gynläkaren tryckt på magen som galningar och konstaterat att livmodern har dragit ihop sig. Det har setts som mycket oroväckande på BB och igår gav de mig cytotec för att tvinga ihop livmodern - och det var ett helvete! Ingen förvarnade mig på att jag skulle uppleva en andra förlossning!! I slutändan fanns det ingen poäng med det då livmodern ju redan hade dragit ihop sig!? Däremot kom jag själv på att jag hade glömt att be om lavemang under förlossningen, och teorin (av BB) nu är därför att en förstoppning förhindrat livmodern från att helt gå tillbaka.. men de är fortfarande osäkra. Släppte hem mig igår då inget mer koagulerat hade kommit. Men så inatt fortsatte det! Har ringt BB och de vet inte riktigt vad de ska göra..

Men jag blöder väldigt lite när det kommer till "den vanliga blödningen, alltså den som håller i dig några veckor, så kanske det "naturliga blodet" levrar sig helt enkelt då jag är stilla och vilar mycket..

Men vi kom hem igår iaf på kvällen till en nyfiken son, men ganska snart höll han för öronen och gick iväg när hon började gråta :) Dottern är väldigt taggad på bröstet heela tiden, hade glömt hur ont det gör med amningen i början!

Jag är så himla nyfiken nu på hur det kommer att gå för alls!

Heja så länge!

Hej alla!

2 augusti 10.44 fick vi en liten dotter! Känner mig lyckligt lottad som äntligen gick i mål, hann gå 6 dagar över ( hade bf 27/7) och höll på att bli galen, så jag tänker på alla er nu!

Hade ju förvärkar (ganska onda) redan 2 veckor före men det gjorde ju bara att man slutade bry sig när det kom en värk liksom.. och i måndags var vi på koll hos barnmorskan som gjorde en hinnsvepning. Så i tisdags kväll 23.00 när vi kollade serier så blev de mycket värre och vi började klocka dem. Hade allt mellan 9 min och 3 min mellan värkarna, så svärmor fick ta taxi över då sonen låg och sov, och vi kom in 13.30 till sjukhuset. Sen gick det fort om man jämför från min förra förlosssning som tog 38 timmar.

Inga komplikationer under själva förlossningen. Badade, körde lustgas och underbara eda, sen lyckades jag använda dykmetoden när trycket nedåt började, och kände mig riktigt stark när jag bad mannen hålla sig undan och lägga sig i sjukhussoffan, bad barnmorskan att släcka ned och så låg jag från 6 - 10.30 och bara andades och fick in i mig själv så pass att jag nästan sov mig igenom värkarna. Självklart spårade jag många gånger under förlossningen men till det stora hela är jag lite impad av mig själv :)

Hade krystvärkar i en kvart och dem ska vi inte tala om helt enkelt! :)

Varning, otrevlig läsning ahead!

Däremot har jag haft problem efteråt med att koagulerat blod i form av klumpar har fortsatt kommit, trots att flera barnmorskor och gynläkaren tryckt på magen som galningar och konstaterat att livmodern har dragit ihop sig. Det har setts som mycket oroväckande på BB och igår gav de mig cytotec för att tvinga ihop livmodern - och det var ett helvete! Ingen förvarnade mig på att jag skulle uppleva en andra förlossning!! I slutändan fanns det ingen poäng med det då livmodern ju redan hade dragit ihop sig!? Däremot kom jag själv på att jag hade glömt att be om lavemang under förlossningen, och teorin (av BB) nu är därför att en förstoppning förhindrat livmodern från att helt gå tillbaka.. men de är fortfarande osäkra. Släppte hem mig igår då inget mer koagulerat hade kommit. Men så inatt fortsatte det! Har ringt BB och de vet inte riktigt vad de ska göra..

Men jag blöder väldigt lite när det kommer till "den vanliga blödningen, alltså den som håller i dig några veckor, så kanske det "naturliga blodet" levrar sig helt enkelt då jag är stilla och vilar mycket..

Men vi kom hem igår iaf på kvällen till en nyfiken son, men ganska snart höll han för öronen och gick iväg när hon började gråta :) Dottern är väldigt taggad på bröstet heela tiden, hade glömt hur ont det gör med amningen i början!

Jag är så himla nyfiken nu på hur det kommer att gå för alls!

Heja så länge!