Bf juni 2018
Hej ????
Hittade ingen tråd för bf juni 2018. Är nog ute ganska tidigt oxå :)
Jag plussade i onsdags på bim -4 så har Bim på söndag:)
Har iaf Bf beräknat till 3 juni nu.
Finns de fler där ute får ni gärna hänga här :)
Hej ????
Hittade ingen tråd för bf juni 2018. Är nog ute ganska tidigt oxå :)
Jag plussade i onsdags på bim -4 så har Bim på söndag:)
Har iaf Bf beräknat till 3 juni nu.
Finns de fler där ute får ni gärna hänga här :)
Jag vaknade inatt (som vanligt vid 03.00) och hade sådan mensvärk. Blev jätteorolig att något var på gång då sambon kommer hem först måndag. Så tillskillnad från er första andra vill jag inte att det ska dra igång, iaf inte innan måndag :) men nu är det lugnt igen så förhoppningsvis var det bara falsklarm. Men har varit dålig i magen några dagar så blir lite orolig. Värmen går förvånansvärt bra så känner inte att det är värre nu som gravid än annars, peppar peppar.
Idag är här lite svalare tack o lov, vill inte klaga på värmen men som höggravid är det lite svårt att njuta fullt ut.
Mina ungar har en riktigt bra dag idag, inte så mycket bus och bråk. De små (snart 4 och 6 år gamla) leker fint ihop i trädgården och hoppar studsmatta, de stora är iväg hos kompisar. Jag och mannen planerar utbyggnaden av altanen. Min mage blev plötsligt riktigt risig igen och jag har mycket mensvärk, snälla låt det dra igång någon gång!
Skönt :) vissa dagar är ju bättre än andra :) min man håller på för fullt med altanen här hemma så han hoppas inte att bebis kommer tidigt , han vill hinna klart med den :) medan jag i smyg hoppas hon kommer ett par veckor tidigt :p
håller tummarna att de drar igång snart :) när hade du BF? Jag är lite senil tror jag :p
BM i torsdags 24/5
V 37+0
Hjärtljud 130
SF 33 (fortfarande liten..)
Blodtryck 120/80
Vikt + 12kg
Bebis huvudet ner men ruckbar :) fick åka in igår fredag och kolla på ultraljud då bm var lite osäker om bebis hade spetsig rumpa vid revbenen eller om det var huvudet. Haha :) Men huvudet var ner så det är skönt!
Hade en sån olustig och rastlös känsla i kroppen igårkväll och vid något tillfälle drog det till i ryggen och jag fick mer eller mindre ihållande förvärkar som kändes rejält. Gick och la mig och det kändes först helt omöjligt att somna men när jag sen vaknade ett par timmar senare var allt som bortblåst och hade ersatts av en fruktansvärd huvudvärk istället.
Kände även att brösten blivit lite tyngre häromdan och har fått ökade flytningar. Vi får väl se vad som händer framöver.
16 dagar kvar.
Här har pojken tittat ut redan!! :D Han bestämde sig att nu var det dags helt enkelt.
Kl. 5 på lördagen knäppte det till i underlivet och jag anade direkt att det är fostervattnet som är på väg ut. Direkt när jag ställde mig upp så forsade vattnet och jag stod i en stor pöl och gapar på maken att jag är inte redo!! Maken ser skapligt förvirrad ut och stirrar på mig. Haha.
Kom in till förlossningen halv 6 och direkt började värkarna mola på. Dom sa att värkarbetet var mycket effektivt och bra. Men när jag kände att ryggsmärtan blev för mycket att hantera så ville jag ha epidural och den sattes kl. 10. Jätte bra narkosläkare och jag kände inte när nålen sattes. Sen blev det nå otroligt skönt att få ta värkarna i lugn och ro och ryggen kändes helt okej. Satt och studsade på en boll och vandrade med gåbordet för att underlätta processen och runt 13-14 (?) var jag öppen 10 cm. Trodde att det skulle gå undan efter det, men nää ingeting hände. Mådde hur bra som helst, men fick inga krystvärkar så då fick dom stänga av epiduralen.. jag fick ångest och var livrädd för smärtan som skulle dyka upp igen. Och ja, ont fick man, men det gick bra ändå.
Dom berömda krystvärkarna fick jag aldrig. Så varje gång jag fick en vanlig värk så fick jag träna på att krysta ändå. Höll på hur länge som helst (osäker på tiden, men runt 2 timmar?). Till slut fick jag bajsnödighetskänslan och det var tydligen bra! Efter många olika förlossningsställningar och precis innan sugklockan skulle komma till användning så kom han ut. :D Hua vilken känsla!! Och personalen var så söta och sa hela tiden hur otroligt duktig jag var och att jag orkade kämpa!
Vi blir kvar minst en vecka på avd 69 för att se hur han utvecklas. Just nu mår han otroligt bra! Känns så overkligt att få vara förälder till en sån guldklimp! Vilken resa. <3
Här har pojken tittat ut redan!! :D Han bestämde sig att nu var det dags helt enkelt.
Kl. 5 på lördagen knäppte det till i underlivet och jag anade direkt att det är fostervattnet som är på väg ut. Direkt när jag ställde mig upp så forsade vattnet och jag stod i en stor pöl och gapar på maken att jag är inte redo!! Maken ser skapligt förvirrad ut och stirrar på mig. Haha.
Kom in till förlossningen halv 6 och direkt började värkarna mola på. Dom sa att värkarbetet var mycket effektivt och bra. Men när jag kände att ryggsmärtan blev för mycket att hantera så ville jag ha epidural och den sattes kl. 10. Jätte bra narkosläkare och jag kände inte när nålen sattes. Sen blev det nå otroligt skönt att få ta värkarna i lugn och ro och ryggen kändes helt okej. Satt och studsade på en boll och vandrade med gåbordet för att underlätta processen och runt 13-14 (?) var jag öppen 10 cm. Trodde att det skulle gå undan efter det, men nää ingeting hände. Mådde hur bra som helst, men fick inga krystvärkar så då fick dom stänga av epiduralen.. jag fick ångest och var livrädd för smärtan som skulle dyka upp igen. Och ja, ont fick man, men det gick bra ändå.
Dom berömda krystvärkarna fick jag aldrig. Så varje gång jag fick en vanlig värk så fick jag träna på att krysta ändå. Höll på hur länge som helst (osäker på tiden, men runt 2 timmar?). Till slut fick jag bajsnödighetskänslan och det var tydligen bra! Efter många olika förlossningsställningar och precis innan sugklockan skulle komma till användning så kom han ut. :D Hua vilken känsla!! Och personalen var så söta och sa hela tiden hur otroligt duktig jag var och att jag orkade kämpa!
Vi blir kvar minst en vecka på avd 69 för att se hur han utvecklas. Just nu mår han otroligt bra! Känns så overkligt att få vara förälder till en sån guldklimp! Vilken resa. <3
Här har pojken tittat ut redan!! :D Han bestämde sig att nu var det dags helt enkelt.
Kl. 5 på lördagen knäppte det till i underlivet och jag anade direkt att det är fostervattnet som är på väg ut. Direkt när jag ställde mig upp så forsade vattnet och jag stod i en stor pöl och gapar på maken att jag är inte redo!! Maken ser skapligt förvirrad ut och stirrar på mig. Haha.
Kom in till förlossningen halv 6 och direkt började värkarna mola på. Dom sa att värkarbetet var mycket effektivt och bra. Men när jag kände att ryggsmärtan blev för mycket att hantera så ville jag ha epidural och den sattes kl. 10. Jätte bra narkosläkare och jag kände inte när nålen sattes. Sen blev det nå otroligt skönt att få ta värkarna i lugn och ro och ryggen kändes helt okej. Satt och studsade på en boll och vandrade med gåbordet för att underlätta processen och runt 13-14 (?) var jag öppen 10 cm. Trodde att det skulle gå undan efter det, men nää ingeting hände. Mådde hur bra som helst, men fick inga krystvärkar så då fick dom stänga av epiduralen.. jag fick ångest och var livrädd för smärtan som skulle dyka upp igen. Och ja, ont fick man, men det gick bra ändå.
Dom berömda krystvärkarna fick jag aldrig. Så varje gång jag fick en vanlig värk så fick jag träna på att krysta ändå. Höll på hur länge som helst (osäker på tiden, men runt 2 timmar?). Till slut fick jag bajsnödighetskänslan och det var tydligen bra! Efter många olika förlossningsställningar och precis innan sugklockan skulle komma till användning så kom han ut. :D Hua vilken känsla!! Och personalen var så söta och sa hela tiden hur otroligt duktig jag var och att jag orkade kämpa!
Vi blir kvar minst en vecka på avd 69 för att se hur han utvecklas. Just nu mår han otroligt bra! Känns så overkligt att få vara förälder till en sån guldklimp! Vilken resa. <3
Grattis! Så underbart att höra att allt har gått bra
Här har pojken tittat ut redan!! :D Han bestämde sig att nu var det dags helt enkelt.
Kl. 5 på lördagen knäppte det till i underlivet och jag anade direkt att det är fostervattnet som är på väg ut. Direkt när jag ställde mig upp så forsade vattnet och jag stod i en stor pöl och gapar på maken att jag är inte redo!! Maken ser skapligt förvirrad ut och stirrar på mig. Haha.
Kom in till förlossningen halv 6 och direkt började värkarna mola på. Dom sa att värkarbetet var mycket effektivt och bra. Men när jag kände att ryggsmärtan blev för mycket att hantera så ville jag ha epidural och den sattes kl. 10. Jätte bra narkosläkare och jag kände inte när nålen sattes. Sen blev det nå otroligt skönt att få ta värkarna i lugn och ro och ryggen kändes helt okej. Satt och studsade på en boll och vandrade med gåbordet för att underlätta processen och runt 13-14 (?) var jag öppen 10 cm. Trodde att det skulle gå undan efter det, men nää ingeting hände. Mådde hur bra som helst, men fick inga krystvärkar så då fick dom stänga av epiduralen.. jag fick ångest och var livrädd för smärtan som skulle dyka upp igen. Och ja, ont fick man, men det gick bra ändå.
Dom berömda krystvärkarna fick jag aldrig. Så varje gång jag fick en vanlig värk så fick jag träna på att krysta ändå. Höll på hur länge som helst (osäker på tiden, men runt 2 timmar?). Till slut fick jag bajsnödighetskänslan och det var tydligen bra! Efter många olika förlossningsställningar och precis innan sugklockan skulle komma till användning så kom han ut. :D Hua vilken känsla!! Och personalen var så söta och sa hela tiden hur otroligt duktig jag var och att jag orkade kämpa!
Vi blir kvar minst en vecka på avd 69 för att se hur han utvecklas. Just nu mår han otroligt bra! Känns så overkligt att få vara förälder till en sån guldklimp! Vilken resa. <3