Anonym (Starlet) skrev 2018-02-18 12:11:47 följande:
Tar upp tråden då jag är i samma sits. Försöker alltså komma över någon jag jobbar med varenda dag. Det är vidrigt svårt! Det här gått många månader nu och jag lyckas inte. Mycket för att han inte släpper mig helt och försöker vara "vän". ställer upp i alla möjliga situationer (har det jobbigt på ett personligt plan just nu av olika anledningar) och han har hjälpt mig både praktiskt och ekonomiskt och känslomässigt i en situation där jag står helt ensam vilket gjort det svårt för mig att vara stark och bara klippa. Har försökt intala mig att jag klarar av att vara vänner och ska börja dejta andra så fort min situation är annorlunda. Här alltså inte rört kollegan på flera månader. Men på alla hjärtans dag åkte han tio mil för att hänga tre röda rosor på min dörr innan jag kom hem och det var som att trilla ner i ett svart hål. Jag blev både lycklig och ledsen på samma gång. Jag kan inte ha det så här. Vill bara träffa någon som är fri att vara med mig på riktigt och sluta älska min kollega.
Måste påpeka för er i tråden som vägrar förstå trådskaparen och tjatat på om era värderingar att ni inte heller sitter på hela sanningen. Tråkig utveckling i denna tråd då många liknande trådar lett till bra och konstruktiva diskussioner.
Sen är det nog få älskarinnor som tror att de är bättre än frun eller extra speciella. De flesta vill inte bräda någon och har nog jävligt dåligt samvete över det dem gör men kärlek händer. Man kan dessutom älska någon och vara kär/förälskad i någon annan. Det är bara att läsa otaliga trådar i ämnet här på FL för att få bevis på det. Alla som hamnar i en otrohets situation är inte korkade och naiva. Möjligtvis ett tecken på låg självkänsla om man inte lyckas avsluta något man vet inte kommer sluta lyckligt och ett tecken på svaghet om man agerar på känslor man vet att man borde motstå.
Och innan ni dömer, jag har också blivit utsatt för otrohet och det var vidrigt, men det var HAN som svek mig, inte hon som jag inte hade någon som helst relation med.
Hörrudu du får nog läsa igenom tråden för dom älskarinnor vi snackar om är dom som skrivit i tråden och som faktiskt har skrivit att dom tycker att dom är bättre än fruarna och har noll empati med dom.
Jag skulle vilja gå lite längre än hur du skrivit att det bara var din partner som svikit dig.
Jag vet inte hur många upptagna män (även kvinnor!) som stött på mig varav vissa jag känt mig attraherad av själv. Jag har tom varit KÄR i några av dom men jag har ÄNDÅ avvisat just för att dom varit upptagna.
För det ÄR faktiskt ett moraliskt val att inte hjälpa någon skada sin partner! Jag har då alltid känt ett ansvar mot kvinnan i relationen och det har känts HEMSKT med bara tanken på att delta bakom någons rygg. Förstår inte hur man kan ha så låg empati att man intalar sig att man inte har ansvar för sina egna handlingar. Jag kan inte hjälpa om min kollega är otrogen mot sin flickvän men jag kan fan hjälpa om han skulle vara det med MIG. Jag har aldrig klarat av sånt.
Förutom att jag HATAR när folk sviker andra och vägrar delta (jag hade inte hjälpt en mördare med alibi heller eller hållt utkik medans en inbrottstjuv plundrar ett hem)
Så har jag aldrig nånsin kunnat inbilla mig att det hade varit gott nog för mig med en man eller kvinna som redan är i en relation och försöker vara otrogen med mig.
Man MÅSTE vara lite självgod för att tro att det kan bli nåt annat än vad det är (svek och otrohet)
Som sagt, kärlek händer, det har hänt mig att jag blivit förälskad i någon som är upptagen också MEN även fast dom då försökt med mig har jag sagt nej. Otrohet händer inte, det är ett aKtivt VAL.
