Bf juli 2018
Hej!
Jag är gravid och väntar mitt första barn nu.
Plussade imorse och är överlycklig!
Är det någon mer som precis plussat?
Behöver någon att prata lite med :)
Hej!
Jag är gravid och väntar mitt första barn nu.
Plussade imorse och är överlycklig!
Är det någon mer som precis plussat?
Behöver någon att prata lite med :)
Plussade idag med mitt första barn, är 21 år gammal! ????
Ja du ser, väldigt o-statistikt säkerställd - min teori sprack på 5 min! =) Det måste ha varit superjobbigt? Jag tyckte det var jobbigt att han inte tog flaska när jag hade mat men det scenariot hade jag inte ens tänkt på
haha :)
När hon var riktigt liten/ny så matade vi i kopp. Det rådet gick vi från bb och bvc. Sen när hon blev större (dvs kanske 1-2 månad eller något) försökte vi vänja henne med napp och flaska genom att jag ammade henne tills hon mer eller mindre sov, sen försökte vi försiktigt byta ut bröstet mot flaska eller napp (beroende på om hon skulle äta mer eller bara sova). Ibland funkade bytet och ibland blev hon väldigt väldigt besviken på oss.
Eftersom jag ammat båda gångerna så har jag tagit alla nätter med bebisen i början, dvs de första 4-6 månaderna. Ibland har mannen varit vaken och bara hållt mig sällskap/stöttat mig eftersom jag haft problem med massiv smärta i samband med amningen. Men oftast sov han för han jobbade hela dagarna. Men i gengäld så tog han tvååringen om nätterna om hon vaknade och jag och bebisen sov. Efter de första 4-6 månaderna började vi turas om lite mer, förutsatt att det inte var dags för amning förstås. :)
Så bra skrivet, Sopp! Jag tänkte på detta igår faktiskt, att det är synd om hon i magen som inte kommer att få vara ensambarn så länge bara för att mamma och pappa troligtvis vill ha fler barn. Samtidigt har jag tänkt att det är ju fler som har klarat av det, så varför ska inte jag?
Jag tycker det ska bli spännande att se hur jag kommer att känna med alla "måsten". Jag är lite för duktig på att pressa mig själv, samtidigt har vi renoverat olika hus och har bott i byggkaos mer eller mindre sedan 2008.Så jag har redan varit tvungen att ändra inställning på hur städat det kan vara, och på vilken mat man äter. Ibland har det blivit samma mat tre dagar i rad...
Det var intressant att läsa om era sovplaner. Vi har köpt en 120 cm säng som vi ska ha på barnrummet. Så kan vi testa oss fram vilket som blir bäst för oss. Pappan snarkar nämligen något helt enormt, så det är omöjligt att sova i samma rum. (Har kollat upp det med doktorn, men det finns tyvärr inget att göra så länge han inte störs av det själv .)
Planen är att jag tar ju amning och nätterna så mkt det går, men om jag behöver det, tar han en natt då och då och nätterna på helgerna med pumpad mjölk eller ersättning. Men jag har som sagt inte en blekaste aning om hur detta kommer att fungera i praktiken...
Men det är säkert bra att ha olika sängalternativ, så att den som ska sova får göra det.
Så bra skrivet, Sopp! Jag tänkte på detta igår faktiskt, att det är synd om hon i magen som inte kommer att få vara ensambarn så länge bara för att mamma och pappa troligtvis vill ha fler barn. Samtidigt har jag tänkt att det är ju fler som har klarat av det, så varför ska inte jag?
Jag tycker det ska bli spännande att se hur jag kommer att känna med alla "måsten". Jag är lite för duktig på att pressa mig själv, samtidigt har vi renoverat olika hus och har bott i byggkaos mer eller mindre sedan 2008.Så jag har redan varit tvungen att ändra inställning på hur städat det kan vara, och på vilken mat man äter. Ibland har det blivit samma mat tre dagar i rad...
Det var intressant att läsa om era sovplaner. Vi har köpt en 120 cm säng som vi ska ha på barnrummet. Så kan vi testa oss fram vilket som blir bäst för oss. Pappan snarkar nämligen något helt enormt, så det är omöjligt att sova i samma rum. (Har kollat upp det med doktorn, men det finns tyvärr inget att göra så länge han inte störs av det själv .)
Planen är att jag tar ju amning och nätterna så mkt det går, men om jag behöver det, tar han en natt då och då och nätterna på helgerna med pumpad mjölk eller ersättning. Men jag har som sagt inte en blekaste aning om hur detta kommer att fungera i praktiken...
Men det är säkert bra att ha olika sängalternativ, så att den som ska sova får göra det.
Vi gick till apoteket och köpte ett skum han sprayade i munnen och då kunde jag sova
Funkar den alltså? Blir det helt tyst? Vi har testat både näsplåster och nån remsa man sätter i gomen, men ingen av dem ger önskad effekt :/ Jag sover redan dåligt pga graviditeten, de få nätter jag inte gör det slipper jag gärna knuffa på motorsågen.
Den funkade jättebra Numera använder jag öronproppar för han var orolig för vad som händer med kroppen av det medlet varje natt. Jag köper dessa på apotek hjärtat:
Fast SMALL. Jag har små hörselgångar så LARGE stör mig lite men riktigt svåra snarknätter använder jag LARGE. De har högre dämpning.
Tack för tipset, men vi har redan provat både sprayen och plåstren man sätter på näsan. Fungerade inte.
Öronproppar tycker jag skaver, så de vill jag inte använda. Fast jag är supertrött så klarar jag inte att sova i samma rum som han. Hans snarkvolym är av den graden att jag störs ändå trots att han sover i rummet bredvid.
Förlåt om jag låter negativ, men har gett upp detta. Får bara inse att vi troligtvis aldrig kommer att kunna sova tillsammans. Får göra det bästa av det. Barn blir det ändå.
För några år sen var vi på semester hos min moster utomlands. Hon städade bort våra öronproppar så vi fick köpa stenhårda utländska. De skavde! Som att ha ett grönt skol-suddigummi i örat!
Om jag använder L från hjärtat känner jag att de tar emot eller skaver men S sitter perfekt och stör inte alls.
Vi byter öronproppar en gång i veckan efter att han en gång i början använde sina flera veckor och fick problem med öronen och fick ha örondroppar.