Autism-utredning

Så har yngsta fått diagnosen autism. Nästa vecka ska vi träffa skolan. Han behöver ju stöd! Funkar inte bra för honom i förskoleklassen...

Vilken grad på autism det blir är extremt godtyckligt. Jag har diagnosen Aspergers, men jag har grav autism säger en läkare. 

Båda lärarna i lilla gruppen slutade och de fick inga sökande alls till de tjänsterna så därför fick de lägga ner gruppen.

Oj då... Fanns det någon anledning till att de slutade?

Skönt att ha en diagnos. Hoppas ni får hjälp snabbare nu.

Oj du är uppe sent och skriver du

Den yngre av dem skulle börja på en skola närmare stan där han bor och den andra var en äldre kvinna som ville testa något nytt innan det är dags för pension tror jag.

Ja, det borde ju göra skillnad tycker jag. Tyvärr händer det mycket i skolan med konflikter och så. Är ett annat barn som har liknande svårigheter som flera gånger puttat, bitit och slagit min son.

Men stora utmaningen kommer ju bli när han ska börja ettan. Han kommer behöva väldigt mycket stöd då han har svårt att förstå instruktioner och veta vad han ska göra. Vi får väl se om han ska gå upp i ettan nästa år eller gå förskoleklassen en gång till. Han är ju på två år lägre nivå språkligt som också ställer till det för honom förutom hans autism.

Ja, det borde ju göra skillnad tycker jag. Tyvärr händer det mycket i skolan med konflikter och så. Är ett annat barn som har liknande svårigheter som flera gånger puttat, bitit och slagit min son.

Men stora utmaningen kommer ju bli när han ska börja ettan. Han kommer behöva väldigt mycket stöd då han har svårt att förstå instruktioner och veta vad han ska göra. Vi får väl se om han ska gå upp i ettan nästa år eller gå förskoleklassen en gång till. Han är ju på två år lägre nivå språkligt som också ställer till det för honom förutom hans autism.

Oj, det var ju inte bra! Särskilt om han bits.. Har ni tagit stelkrampssprura efteråt? Jag fick höra att när man är 25 år, så är någon med autism 17 eller 18 år i sättet. Stämmer nog ganska bra, sonen är 10,5 år men känns mer jämnårig med sin syster som är 5,5 år.

Han hade som tur var täckjacka på så det blev bara märke, inte hål. Misstänker att det barnet också har någon diagnos...

Ja, sonen är ju inte på samma nivå som jämnåriga. Språkligt är han ju på fyraårings nivå och han är ju minst ett år efter på det mesta. Sluta med blöjor, klä sig själv, räkna till tio, har han varit mer än ett år senare än våra andra barn. Stänga en jacka med dragkedja själv lärde han sig i höstas.

Hur går det att gå i fyran när din son är så mkt efter då?

Det går jättebra för honom i skolan, det är väl gympan som han inte är så bra på på grund av sin koordination. Men han vill gärna leka barnsliga lekar, så det är på det sättet som han är efter. Han vill ha med sina gosedjur överallt, leker mamma, pappa, barn och så.

Okej. Tur det går bra ändå. Det är jag ju orolig att min son ska ha svårt lära sig läsa och skriva och med allt annat i skolan. Han lär sig långsamt...

Måste ju vara svårt med kompisar då han vill leka såna lekar. Kan tänka mig glappet blir större med tiden.

Ja, det blir ju att kompisarna går med på det för hans skull.. Inte för att de vill. Om han har kompisar här, leker de antingen ute, eller så spelar de spel. Igår lekte han och två andra i den enas hem. Han hade fått godis och de hade gjort något på deras mobiler. Jag vet inte om han fick göra något eller bara titta på. Han har ingen egen mobil.

Vi har sagt att ingen får ta kort på honom. När han gick i 3:an hade någon tagit kort på honom, gjort en figur (??) av honom och sedan så hade kompisen låtsas vara min son och det hade slutat med att några var arga på min son för något han inte hade gjort. Han är så himla dålig på att berätta saker, så detta fick vi veta långt efteråt. Man skulle behöva vara en liten fluga på hans axel varje dag för att veta vad som händer när han inte är hemma

Okej. Jobbigt det verkar. Är ju sånt jag är rädd för med min yngsta också. Men han säger iaf till oss om någon varit dum. Det gjorde han inte så mkt förra året.

Vi har sagt upp fritids för äldsta då det funkar så dåligt och de inte förstår äldsta alls. Enligt sonen så skäller ena fritidspedagogen bara på honom. De har knappt några styrda aktiviteter och oengagerade pedagoger. Vi har varit på rektor och försökt få till ändring men inget händer. Sonen har iaf varit mkt lugnare på skolan när han inte behövt vara så mkt på fritids. Efter november har han ingen fritidsplats alls.

Går din son på fritids?

Hej! Här var det länge sedan någon av oss skrev.. Hur är det med er alla vuxna och barn?

Hej.

Vi vuxna är rätt slitna. Här får vi slåss hela tiden, och inte hjälper det.

Det är en ständig kamp mot skolan.

De fattar verkligen inte att sonen behöver stöd. Han har liksom både autism och språkstörning som ställer till det en hel del för honom på skolan.

Tidigare har han varit en del utsatt av andra barn.

Nu har det tydligen blivit så han håller på och provocerar andra barn. Värst på måndagar.

Vi har ju hela tiden sagt att han behöver vuxennärvaro för att få hjälp att tyda sociala koder och att det inte blir missförstånd och konflikter.

Känns bara så trist.

Är ju lite så hemma också. Han blir väldigt lätt arg och missförstår sina syskon hela tiden. Hinner ju hända saker även om man är med ibland. Är som bäst när man är ensam med honom. Där utvecklas han och lär sig nya saker hela tiden. Vi pratar mycket och tränar på att återberätta det han hört när vi läser.

Har sagt att vi vill ha en handlingsplan för hur han ska få rätt stöd till hösten när han börjar ettan.

Vi tänke iaf satsa i sommar på att träna mycket på bokstäver så att han lättare kan lära sig läsa.

Oj, vad sent svar det blev...

Känner igen det du skriver.. Här hemma sägs det dumheter till lillasyster på 6 år som blir både rädd och ledsen. Vem vill höra att brorsan vill att hon ska dö?! Jag tycker så synd om henne, men samtidigt tycker jag synd om honom också.. Han har ju så mycket känslor och tankar som vill ut. Det är svårt det där. Men vi säger ofta till henne att hon ska strunta i det där, att hon är världens bästa tjej - för det är hon verkligen! Snäll och omtänksam, man blir så glad när man ser henne och det är det många som säger, även de vi inte känner. En riktig glädjespridare. Kanske brorsan känner av det och blir svartsjuk?

Inte kommer det bli lättare nu när han kommit in i puberteten.. Inte psykiskt, eller rösten.. men kroppsligt. Hjälp! Han är bara 11 år och jag är inte beredd på detta, ha ha!

Hur har er sommar varit? Har den funkar någorlunda?