BF September 2018

Nu är vi alla ungefär halvvägs av graviditeten. Är ni fortfarande oroliga? Jag börjar slappna av och njuter mer och mer av graviditeten. Längtar till RUL som är nästa fredag. Först och främst så jag får se bebisen men sen ska jag börja shoppa! Kliar i fingrarna när jag ser allt :)

Ska vi skriva en lista över bf och kön (dom som har kollat) ??

Tack Sabina! :)

Jag hörde ryktas om en FB-grupp med BF i september. Ruvar du möjligen på någon information gällande det?

Tack igen!

Idag har vi varit på rul och fått sett en frisk liten pojke. Känns som jag börjar förstå att vi troligtvis kommer att få bli föräldrar igen. Efter missfall så har denna graviditet mest handlat om att räkna veckor. Nu hoppas och tror jag att jo kan njuta mer av vår och sommaren och ta tillvara på tiden då vi kan fokusera vara på storebror. Bf var samma som enligt sista mens 12 september <3

Hej alla,

Jag har nyfiket följt tråden men inte skrivit förrän nu. Har tre missfall i bagaget (2 MA och ett MF) och inga barn. Var på RUL igår och fick se en frisk pojke så nu slappnar jag av, njuter och har bestämt att allt kommer gå bra! :)

Vilken pojktråd detta är, verkar som alla väntar pojkar. Kul! BF 12 sept.

@Smka, jag känner igen ditt alias, var du med i BF feb 2018 tråden i somras? Där var jag också fram till v10 då jag fick konstaterat MA (fick göra tidigt UL pga tidigare MA som stannat i v8 men upptäckets för på KUB i v13).

Kul att vi har samma bf nu och att det går bra för oss båda! Kram

Ja men det stämmer känner igen ditt namn. Vi var många som fick mf där kändes det som. Skönt att som sagt att det går bättre den här gången. Nu får vi längtar efter bära septemberbebisar. Skönt att du också börjat kunna njuta lite =)

Jag tror det finns info om Facebook grupper i början av tråden. Jag har själv inte Facebook så jag har inte lagt det riktigt på minnet tyvärr. :)

Hej allihop! Min skamliga besvikelse över att den där inne inte är en flicka, och att jag således aldrig kommer få en dotter, börjar nu lägga sig lite och jag vänjer mig vid en familjebild med tre söner. Tre underbara pojkar., även om besvikelsen ändå finns kvar som ett litet stygn fortfarande. Jag är sååå glad för den här lille killen och älskar den redan så galet mycket, vilket jag gjort från start och det har inte ändrats bara för att han visade sig vara en han. Är det någon av er andra som hoppats på ett annat kön och kan förstå min känsla lite?

Kan inte säga att jag blev besviken, har hela tiden trott på att det är en pojke i magen. Även nojjat lite för att dem ska ha hittat något fel på bebisen så mest väldigt tacksam att allt såg bra ut. Men innan jag fick barn har jag alltid sett mig som en flickmamma. Jag har sett hur jag ska uppfostra mina döttrar till starka kvinnor. Nu kommer jag ju istället bli en pojk amma med två söner. Har en helt underbar son som verkligen lärt mig mycket om livet och att kön faktiskt inte spelar så stor roll men visst hoppades jag lite i hemlighet att det ändå skulle vara en flicka. Vet egentligen inte varför. Det här är troligtvis mitt sista barn, känner att två är perfekt men från att vara helt säker på att fabriken är stängt efter denna graviditet tänker jag nu att kanske en till i framtiden. Känns ju iof ganska troligt att även trean skulle bli en pojke.

Men som sagt är väldigt tacksam att min lille gosse i magen mår bra. Ser fram emot att få förmånen att se mina söner växa upp tillsammans. Nu är det ju pojkar jag har och känns fel att önska att de hade ett annat kön. Ska göra allt jag kan för att de blir fina män i framtiden.

Var på RUL i onsdags. Kan säga att jag var sjukt nervös trodde nästan att det inte skulle vara ett tickande hjärta där i pga att jag, trotts i vecka 20, inte känt någon spark eller knappt rörelse alls. De flesta känner långt innan. Men på RUL sa barnmorskan iaf att det är för att min moderkaka låg i framvägg, inte det vanligaste men men.. det är tydligen ingen fara bara att jag kommer känna sparkare senare än andra.. lite trist. Det blev iallafall en flicka! :)