När krisade ni som värst efter otrohet

Nej, personen har blivit bedragen av sin fru för 15-17 år sedan. Den hon bedrog honom med var hans bästa kompis.
Nu har det tydligen hänt igen med hennes chef och dom ligger i skilsmässa.
Vet inte om det är schysst att outa denna tråden. Du kan säkert hitta den själv. Uppdateringen är bara ett par veckor gammal.

Jag har varit den andra kvinnan/älskarinnan. Vid flera tillfällen. Både ofrivilligt och omedvetet, men även vetat om relationen.

Det har varit passionerat, spännande, sexigt, tryggt, äventyrligt, kärleksfullt, längtansfullt och hela tiden en parallell relation.

Eftersom jag vet vad som pågått har jag svårt att förstå hur en partner till en otrogen kan förhålla sig stabil, förlåtande eller icke-krisande - om man faktiskt VET vad som hänt. När någon under en längre period lägger ner tid, energi, bryr sig om, visar ömhet, hör av sig, fantiserar om, har sex med någon annan än den man är ihop och kanske t.om gör upp planer med den andra så har han eller hon ju i princip försakat all tillit, förtroende, trygghet och ?enhetlighet? som finns i parrelationen. Tänk då när det dessutom är känslor inblandade.

Att smälta det felsteget eller misstaget gör man inte i en handvändning.

Problemet är väl att den bedragna sällan eller aldrig får höra hela historien, får de riktiga skälen till otrohetsaffären och får veta omfattningen av den på riktigt. Alla de där känslorna, lustarna och tankarna eller träffarna kommer ju inte förmedlas till partnern. Det kommer vara jättecensurerade och utvalda delar som presenteras. Visste man allt hade man nog krisat rejält. Den som är otrogen kommer hellre ljuga, förneka, förminska det som hänt än att öppenhjärtligt beskriva händelseförloppet.

Jag hade lagt benen på ryggen direkt om jag fått veta att min partner bedragit mig på samma sätt som killar jag träffat bedragit sin partner på. Min poäng är att det är underligt om man inte krisar efter att otrohet uppdagats eller om man kommer över det direkt. Då vet man nog inte vad som pågått, tränger undan det hela för att man inte orkar ta i det eller är väldigt naiv.

Ok, vi är inte gifta så det gäller inte oss denna tråden.

Ja är också killen i förhållandet som den mannen.

Känns som att vi killar är mer förlåtande o vill få det o funka än vad kvinnorna är. Kanske har ja fel. Läser man här på familjeliv så ser det ut så.

Hur och varför hon erkänt otroheten efter så många år så är det bara hon som vet egentliga svaret. Men har kommit fram nya saker efter det som ja inte så gärna skriver här av olika anledningar.

Svårt att föra ett samtal när du inte kan tala öppet. Missförstå mig inte, jag förstår att du inte vill outa dig här.

Jag tror också att vi killar...kanske inte är mer förlåtande, men mera rädda att förlora tryggheten i att vara en familj och ha en, kalla det en soal mate, som vi kan vara oss själva tillsammans med... känslosamma, utan skal.
Vi män har ju sällan den förmågan att vara öppna och tala om våra problem till skillnad från kvinnorna. Kvinnor har oftast även ett mycket större nätverk medans vi män oftast blir väldigt ensamma med våra tankar, åtminstånde när man kommer upp i medelåldern.
Visst vi kan ut och ta en öl med kompisar, men vi talar inte gärna om tunga saker.

Får jag fråga...Har ni barn tillsammans? Det är enligt min åsikt ännu en sak som kvinnor har en fördel av. Oftast...säger inte alltid...står barnen mamman närmare än pappan. Kanske av naturliga orsaker, och säkert inget fel i det, men pappan har oftast en brantare uppförsbacke i relationen till barnen än mamman.

Du har alltså vetat om din frus eskapader för 14 år sedan i ett år, men det verkar inte som ni haft ett riktigt snack om detta, utan det har kommit fram nya saker...
Det ligger mycket i det (Älskarinna 08) ovan skriver.

Ja du, vi har barn.

Ja kan prata känslor med mina riktiga vänner och det har jag gjort efter detta som hänt.

Alla jag pratat med har sagt dumpa henne. Hon är inte värd dig. Kan man dölja en sån sak så länge ja vad mer finns?

Ja vet inte oavsett vad mer finns så skulle ja inte dumpa henne pga av otrohet även om det skulle hända imorgon. Sex är en sak o kärlek något helt annat.

Vi har har pratat ut en hel om allt som hänt men inte riktigt helt om du förstår hur jag menar.

Det som gör mest ont är att hon dolt det så länge o erkänner det sen. Hade heller velat vara utan den sanningen. Är nog rädd att det ska komma mer o att detta är en lätt version på vad som komma skall.

Tror vi killar tänker på förhållande på ett helt annat sätt än tjejer gör faktiskt. Alla är inte likadan men så känns det för mig och efter alla ihop med min tjej så skulle ja som sagt inte dumpa henne pga av otrohet.

Men skulle hon säga ja älskar dig inte mer då har man förlorat henne för alltid kännslor är en sak som sagt o sex är en annan sak.

Skickat meddelande.

Min erfarenhet (själv och genom andra) är att du får max reda på toppen av ett isberg...

Tjejjer skryter också mer sällan om sex än vad killar gör. Lägg sen till att sexet var genom otrohet så kan du nog gånga det hon säger med 10...

Starkt av dig att vilja fortsätta kämpa!

Ja jag misstänker samma sak. Det är mycket mer hon döljer. Som sex sms hon fick efter att ha avslöjat otroheten. Att den var inte till henne måste varit fel skick, haha säger jag. Vilken slump att hon avslöjar otrohet som hänt för 14 årsen o så råkar ett sex sms komma bara så där. Och klart hon Anklaga mig för att ja ska ha skickat den. Sen när ja sitter jämte henne o skickar ett svar så får hon svar oj va hon inte var förvånad utan säger va ja trodde det var du vem annars skulle det var? För att sen ignorara allt när. Det gäller det sex smset. Typ fel skick bla bla men aldrig innan har hon fått fel skick. Varför just då?

Man kommer aldrig komma över det eller glömma.

Min personliga åsikt är att man ska länna någon som valt att bedra en och gå bakom ens rygg.

*lämna