Han älskar mig inte längre.....

Steffqw

Äldre 13 May 19:16
843 svar

Visa endast Anmäl

Han älskar mig inte längre.....

Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Vill skriva av mig här och få alla tips och råd som bara finns att få. Jag och mitt ja ex....har varit tillsammans i 1 år och 8 månader. Känt varandra i 2 år. Sedan dag ett vi träffades har vi alltid pratat med varandra.

Nu i fredags ville han ses för en promenad. På promenaden sa han att han inte känner glöden mellan oss, han känner att det är mer vänskap mellan oss. Han sa att han känt så här i en månad. Jag kollade in i hans ögon och sa är du inte kär i mig längre han sa ja.... Jag blev förkrossad....:( :( :(

Detta kom från ingenstans helt utan förvarning. Jag har inte märkt av några tecken och signaler från hans sida. Vi har sagt tidigare att vi ska försöka träffas oftare, mer än en gång i veckan. Men det har blivit lite att ingen har tagit intiativ till det. Men ändå vi har träffast 1-2 gånger i veckan, vi bor inte ihop.

Han sa att ingen har tagit intiativ och att han inte ser någon framtid med mig. Han sa att han gått och tänkt på detta i en månad. Men han har inte sagt något till mig?!!!

Han hade kunnat sagt något till mig tidigare så vi kunde jobba på detta. Jag försökte säga det till honom men han sa a bara nej...Jag förstår inte hur han inte vill jobba på detta, vi har verkligen något fint.....Hur kan känslorna bara försvinna? Sen också utan att säga något till mig när han tydligen gått och funderat på detta länge!!!!!!!!!!!!!??????????

Jag mår förjävligt just nu. Jag vill bara hålla om honom och prata med honom. Ringa honom, höra hans röst. Men ändå vet jag vad han kommer att säga till mig....Vad ska jag ta mig till???!! Orkar inte andas....:( :(
- «
- ‹
- Sida 38 av 84
- 32
- 33
- 34
- 35
- 36
- 37
- 38
- 39
- 40
- 41
- 42
- 43
- 44
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Han älskar mig inte längre.....
Steffqw

Äldre 8 Jun 12:29
#371

Visa endast Anmäl

Voltaire skrev 2018-06-08 12:23:19 följande:
En fråga, hur lyckades du överleva hela livet fram till att du träffade honom?
Trivs du med att DU låter honom styra hela din existens?

Det är bara du som kan bryta det här skyttegravskriget och komma vidare. Skit i om han funderar eller inte funderar, om ni kommer vara vänner eller inte. Strunta i honom och fokusera på dig själv. För som läget är nu så finns han inte överhuvudtaget. Att du ältar o ältar o ältar o ältar och hoppas kommer inte göra någon som helst skillnad. Det är slut, punkt.
Jag ska försöka sluta älta och sluta tönka på honom mindre och mindre
Skuggan1

Äldre 8 Jun 12:41
#372

Visa endast Anmäl

Är i en nästan identisk situation, dock är mitt uppbrott lite färskare. Har två barn sedan tidigare så jag måste bita ihop när jag har dem. Kan genuint uppskatta lyckan/kärlek jag kände tillsammans med henne, är bara så jävla ledsen.
Voltaire

Äldre 8 Jun 12:48
#373

Visa endast Anmäl

Steffqw skrev 2018-06-08 12:29:19 följande:
Jag ska försöka sluta älta och sluta tönka på honom mindre och mindre
Jag vet att det är lättare sagt än gjort när man är mitt uppe i den känslomässiga bergochdalbanan, men någonstans måste man tänka rationellt, använda hjärnan istället för hjärtat. Fokus måste ligga på att må bra och komma vidare, inte på att försöka vinna över någon som inte längre har känslor för en.
Steffqw

Äldre 8 Jun 14:01
#374

Visa endast Anmäl

Skuggan1 skrev 2018-06-08 12:41:55 följande:
Är i en nästan identisk situation, dock är mitt uppbrott lite färskare. Har två barn sedan tidigare så jag måste bita ihop när jag har dem. Kan genuint uppskatta lyckan/kärlek jag kände tillsammans med henne, är bara så jävla ledsen.

Jaså? Jag beklagar, vet smärtan som du går igenom just nu. Den är hemsk! Vill du berätta vad som händer varför det tog slut?
Steffqw

Äldre 8 Jun 14:03
#375

Visa endast Anmäl

Voltaire skrev 2018-06-08 12:48:50 följande:
Jag vet att det är lättare sagt än gjort när man är mitt uppe i den känslomässiga bergochdalbanan, men någonstans måste man tänka rationellt, använda hjärnan istället för hjärtat. Fokus måste ligga på att må bra och komma vidare, inte på att försöka vinna över någon som inte längre har känslor för en.
Jag jag hittar ingen balans med mina känslor. Ena stunden känns det OK. Jag accepterar att det är slut mellan oss, Jag accepterar att han inte vill ha mig. Medan helt plötsligt nästa stund vill jag bara ringa honom!

Så jag är än så länge inte stabil någonstans med mina känslor men hoppas på att allt ska lätta mer och mer och att jag till slut kan sluta tänka på honom så jävla mycket.

Varje dag känner jag mig också så jävla nedstämd. Men det hör väl till när man gjort slut. Att känna sig sorgsen och nedstämd. Undrar bara hur länge man ska behöva känna denna smärta så stark...
Skuggan1

Äldre 8 Jun 14:44
#376

Visa endast Anmäl

Steffqw skrev 2018-06-08 14:01:01 följande:
Jaså? Jag beklagar, vet smärtan som du går igenom just nu. Den är hemsk! Vill du berätta vad som händer varför det tog slut?

Hennes skäl hade att göra med negativa känslor hon fick av ett bråk vi hade. Det hade tydligen gett henne starka påminnelser om tidigare destruktiva förhållanden. Vi gick från set bästa förhållande jag någonsin kunde föreställa mig till att två dagar senare så var det helt slut. Jag blev oerhört chockad och när den värsta chocken laggt sig så blev jag väldigt ledsen och är det fortfarande.

Jag hade aldrig dumpat henne utan att försöka lösa det tillsammans först, där resonerade tydligen olika. Efter två dagar ringde jag henne för att få en sista bekräftelse på att det var slut och att hon inte ville lösa det tillsammans. Jag blev ännu mer ledsen av samtalet men efteråt så försöker jag ta det som det slutgiltiga avslutet.

Saknaden är så jobbig och jag blir påmind om henne många gånger om dagen och har svårt att tänka mig ett liv utan henne.

Jag har pratat med ett par nära vänner som gett mig goda råd som jag försöker följa.

Om sorgeperioden är kortare än förhållandet så går jag ?plus?, för vi hade det fantastisk från dag ett.

Vill bara sluta vara så ledsen för resten är jag inte orolig över, det får bli vad det blir.
Steffqw

Äldre 8 Jun 15:12
#377

Visa endast Anmäl

Skuggan1 skrev 2018-06-08 14:44:30 följande:
Hennes skäl hade att göra med negativa känslor hon fick av ett bråk vi hade. Det hade tydligen gett henne starka påminnelser om tidigare destruktiva förhållanden. Vi gick från set bästa förhållande jag någonsin kunde föreställa mig till att två dagar senare så var det helt slut. Jag blev oerhört chockad och när den värsta chocken laggt sig så blev jag väldigt ledsen och är det fortfarande.

Jag hade aldrig dumpat henne utan att försöka lösa det tillsammans först, där resonerade tydligen olika. Efter två dagar ringde jag henne för att få en sista bekräftelse på att det var slut och att hon inte ville lösa det tillsammans. Jag blev ännu mer ledsen av samtalet men efteråt så försöker jag ta det som det slutgiltiga avslutet.

Saknaden är så jobbig och jag blir påmind om henne många gånger om dagen och har svårt att tänka mig ett liv utan henne.

Jag har pratat med ett par nära vänner som gett mig goda råd som jag försöker följa.

Om sorgeperioden är kortare än förhållandet så går jag ?plus?, för vi hade det fantastisk från dag ett.

Vill bara sluta vara så ledsen för resten är jag inte orolig över, det får bli vad det blir.
Stackars dig! Vet exakt hur du känner just nu! Hur länge sen var det tog helt slut mellan er?

Ja saknaden är värst. Jag blir påmind om honom varje liten grej jag gör. Det är tufft men bara att härda ut. Jag har iaf märkt att jag tänker på honom mindre än vad jag gjorde när vi nyss gjort slut. Så det är något positivt.

Jag har också hört att man sorgeperioden är kortare än förhållandet, typ halva tiden...men jag vet inte..
Skuggan1

Äldre 8 Jun 15:23
#378

Visa endast Anmäl

Steffqw skrev 2018-06-08 15:12:19 följande:
Stackars dig! Vet exakt hur du känner just nu! Hur länge sen var det tog helt slut mellan er?

Ja saknaden är värst. Jag blir påmind om honom varje liten grej jag gör. Det är tufft men bara att härda ut. Jag har iaf märkt att jag tänker på honom mindre än vad jag gjorde när vi nyss gjort slut. Så det är något positivt.

Jag har också hört att man sorgeperioden är kortare än förhållandet, typ halva tiden...men jag vet inte..

Det har gått sex dagar så jag ältar det fortfarande i mitt huvud så fort jag blir påmind. En liten tröst är att hon (antagligen) inte hade lika stark känslor för mig och därför finns det ingen realistisk möjlighet att hitta tillbaka till varandra. Jag var helt övertygad om att vi skulle vara tillsammans resten av våra liv. När jag tänker på henne så tycker jag fortfarande att hon är den perfekta flickvännen, jag försöker se det positiva i att ha träffat henne och inte det negativa i att förlorat henne.
Steffqw

Äldre 8 Jun 15:44
#379

Visa endast Anmäl

Skuggan1 skrev 2018-06-08 15:23:34 följande:
Det har gått sex dagar så jag ältar det fortfarande i mitt huvud så fort jag blir påmind. En liten tröst är att hon (antagligen) inte hade lika stark känslor för mig och därför finns det ingen realistisk möjlighet att hitta tillbaka till varandra. Jag var helt övertygad om att vi skulle vara tillsammans resten av våra liv. När jag tänker på henne så tycker jag fortfarande att hon är den perfekta flickvännen, jag försöker se det positiva i att ha träffat henne och inte det negativa i att förlorat henne.
Hur länge var ni tillsammans. Ja 6 dagar är inte så länge sedan. Ändå bra att du tönker i banorna att hon inte vill ha dig och att du inte försöker med något. Jag försäkte i början övertala mitt ex precis när han dumpade mig.

Men efter några dagar orkade jag inte försöka. Det gav mig inget. Istället ältar jag det i mitt lilla huvud, här i forumet och med kompisar. Jag ältar och ältar om att han ska ge mig en chans, jag tror och hoppas att det ska bli vi igen. Men jag vet mycket väl att jag inte längre kan hålla på så här..
powered by
Skuggan1

Äldre 8 Jun 16:04
#380

Visa endast Anmäl

Steffqw skrev 2018-06-08 15:44:40 följande:
Hur länge var ni tillsammans. Ja 6 dagar är inte så länge sedan. Ändå bra att du tönker i banorna att hon inte vill ha dig och att du inte försöker med något. Jag försäkte i början övertala mitt ex precis när han dumpade mig.

Men efter några dagar orkade jag inte försöka. Det gav mig inget. Istället ältar jag det i mitt lilla huvud, här i forumet och med kompisar. Jag ältar och ältar om att han ska ge mig en chans, jag tror och hoppas att det ska bli vi igen. Men jag vet mycket väl att jag inte längre kan hålla på så här..

Förstår den känslan av att tro att man blir tillsammans igen men vet inte hur man ska släppa den även om man innerst inne vet att det inte är troligt.

Två bra tips jag fått är:

1.Inte ringa/kontakta henne. I bästa fall så skulle det innebära att hon tar tillbaka mig utan att vilja det till 100%.

2. Anstränga mig för vara så stabil/stark som möjligt nästa gång vi träffas. Oavsett när det blir eller i vilken situation.

Jag känner verkligen igen mig i så mycket av det du skriver. Kan känna mig stark för att två sekunder vara på väg att bryta ihop. På ett sätt tror jag ibland att jag kan resonera med henne och att hon då skulle förstå varför vi självklart hör ihop. Jag hoppas bara att jag slipper gå igenom det som du fick göra med nya förhoppningar som inte känns genuina. Då tror jag min sorg hade blivit mer åt det hatiska hållet.

«
‹
Sida 38 av 84
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Han älskar mig inte längre.....

Du måste logga in för att svara i en tråd.

Han älskar mig inte längre.....

INNEHÅLL