• Steffqw

    Han älskar mig inte längre.....

    Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Vill skriva av mig här och få alla tips och råd som bara finns att få. Jag och mitt ja ex....har varit tillsammans i 1 år och 8 månader. Känt varandra i 2 år. Sedan dag ett vi träffades har vi alltid pratat med varandra.

    Nu i fredags ville han ses för en promenad. På promenaden sa han att han inte känner glöden mellan oss, han känner att det är mer vänskap mellan oss. Han sa att han känt så här i en månad. Jag kollade in i hans ögon och sa är du inte kär i mig längre han sa ja.... Jag blev förkrossad....:( :( :(

    Detta kom från ingenstans helt utan förvarning. Jag har inte märkt av några tecken och signaler från hans sida. Vi har sagt tidigare att vi ska försöka träffas oftare, mer än en gång i veckan. Men det har blivit lite att ingen har tagit intiativ till det. Men ändå vi har träffast 1-2 gånger i veckan, vi bor inte ihop.

    Han sa att ingen har tagit intiativ och att han inte ser någon framtid med mig. Han sa att han gått och tänkt på detta i en månad. Men han har inte sagt något till mig?!!!

    Han hade kunnat sagt något till mig tidigare så vi kunde jobba på detta. Jag försökte säga det till honom men han sa a bara nej...Jag förstår inte hur han inte vill jobba på detta, vi har verkligen något fint.....Hur kan känslorna bara försvinna? Sen också utan att säga något till mig när han tydligen gått och funderat på detta länge!!!!!!!!!!!!!??????????

    Jag mår förjävligt just nu. Jag vill bara hålla om honom och prata med honom. Ringa honom, höra hans röst. Men ändå vet jag vad han kommer att säga till mig....Vad ska jag ta mig till???!! Orkar inte andas....:( :(

  • Svar på tråden Han älskar mig inte längre.....
  • Steffqw
    molly50 skrev 2018-06-11 20:22:30 följande:
    Jag tror att du kommer att veta när du är redo för att se svaret.
    Du kommer att känna det.
    Jag tror du gör klokt i att vänta med att se hans svar. Om han svarar.
    Om du vet med dig att du inte är redo så finns risken att du blir ledsen igen.
    Så jag tror att du tänker rätt nu.
    Ja som jag känner nu skulle jag bara bli ledsen åter igen på ny(vilket jag är just nu men inte lika mycket som jag var för en vecka sedan).

    Jag har kämpat nu i 4 veckor. 4 hela veckor och jag klarade mig igenom dom. Dom värsta och hemskaste fyra veckorna i mitt liv. Jag känner mig starkare, jag gör verkligen det.

    Jag tror att jag skulle åka ner nästan till botten igen om jag valde att skicka iväg smset och läsa svaret här och nu ikväll eller imorgon.

    Jag måste nog vara mer redo.

    Som du säger Molly, jag känner nog i kroppen när jag verkligen är redo att skicka iväg smset och läsa svaret. 
  • molly50
    Steffqw skrev 2018-06-11 21:53:03 följande:
    Ja som jag känner nu skulle jag bara bli ledsen åter igen på ny(vilket jag är just nu men inte lika mycket som jag var för en vecka sedan).

    Jag har kämpat nu i 4 veckor. 4 hela veckor och jag klarade mig igenom dom. Dom värsta och hemskaste fyra veckorna i mitt liv. Jag känner mig starkare, jag gör verkligen det.

    Jag tror att jag skulle åka ner nästan till botten igen om jag valde att skicka iväg smset och läsa svaret här och nu ikväll eller imorgon.

    Jag måste nog vara mer redo.

    Som du säger Molly, jag känner nog i kroppen när jag verkligen är redo att skicka iväg smset och läsa svaret. 
    Det låter som att du har kommit igenom den värsta chockfasen.
    Googla och läs gärna om sorgens olika faser.
    En sorg behöver inte innebära att en anhörig har dött. Det kan också innebära att ha blivit lämnad i ett förhållande. T ex.

    Ja,jag tror att du behöver vara mer redo om du inte ska gå tillbaka till ruta ett igen.
    Så vänta tills du känner dig redo. Det tycker jag är klokt tänkt.
    Carpe Diem
  • Steffqw
    molly50 skrev 2018-06-12 09:35:33 följande:
    Det låter som att du har kommit igenom den värsta chockfasen.
    Googla och läs gärna om sorgens olika faser.
    En sorg behöver inte innebära att en anhörig har dött. Det kan också innebära att ha blivit lämnad i ett förhållande. T ex.

    Ja,jag tror att du behöver vara mer redo om du inte ska gå tillbaka till ruta ett igen.
    Så vänta tills du känner dig redo. Det tycker jag är klokt tänkt.
    Det fanns faktiskt en kort, kort stund idag som jag kände mig inte nedstämd, det kändes bra i min kroppen jag hade en bra känsla. Men den varade bara i några sekunder men det kändes så jävla bra!

    Jag går runt dagligen och känner mig nedstämd. Det är tufft. Men antar det hör till när någon gjort slut med en? Jag känner mig liksom inte lycklig och glad längre som förr. Det är fan jobbigt...

    Idag var jag och klättrade. Något som jag har älskat och göra. Tyckt har varit så kul och verkligen sett en utveckling hos mig själv. Jag började faktiskt klättra med mina kompisar. Det var de som fick mig att börja.

    Sen träffade jag han, mitt ex och han klättrade också. Så det blev typ vår grej, att klättra. 

    Men nu känns det bara så jobbigt att ens ta mig till en klätterhall. Det tar verkligen emot. Jag känner ingen motivation som förr. Jag tycker det är så tråkigt att det kan bli så. Man verkligen gillar något sen bara slutar man...

    Hoppas jag hittar tillbaka till klättringen någon dag....Vad tror ni?
  • Skuggan1
    Steffqw skrev 2018-06-12 21:02:05 följande:

    Det fanns faktiskt en kort, kort stund idag som jag kände mig inte nedstämd, det kändes bra i min kroppen jag hade en bra känsla. Men den varade bara i några sekunder men det kändes så jävla bra!

    Jag går runt dagligen och känner mig nedstämd. Det är tufft. Men antar det hör till när någon gjort slut med en? Jag känner mig liksom inte lycklig och glad längre som förr. Det är fan jobbigt...

    Idag var jag och klättrade. Något som jag har älskat och göra. Tyckt har varit så kul och verkligen sett en utveckling hos mig själv. Jag började faktiskt klättra med mina kompisar. Det var de som fick mig att börja.

    Sen träffade jag han, mitt ex och han klättrade också. Så det blev typ vår grej, att klättra. 

    Men nu känns det bara så jobbigt att ens ta mig till en klätterhall. Det tar verkligen emot. Jag känner ingen motivation som förr. Jag tycker det är så tråkigt att det kan bli så. Man verkligen gillar något sen bara slutar man...

    Hoppas jag hittar tillbaka till klättringen någon dag....Vad tror ni?


    Även om det bara var en kort stund du inte kände dig nedstämd så är det ett bevis på att det blir bättre. Fortsätt stå ut så blir det längre stunder och du kommer känna dig starkare också.

    Det borde vara samma sak med klättringen också, speciellt då du gillat det innan du träffade dit ex. Kan vara en bra idé att prova någon ny hobby. Jag har själv inte haft någon lust att hitta på något när jag e ledig och barnfri. Jag ska försöka aktivera mig på något sätt snart men undviker fortfarande folk och då blir det så lätt att jag bara sitter hemma.

    Men att du hittar på saker trots att du varit så ledsen, tyder på en styrka som kommer hjälpa dig att gå vidare.
  • Steffqw
    Skuggan1 skrev 2018-06-12 23:04:51 följande:
    Även om det bara var en kort stund du inte kände dig nedstämd så är det ett bevis på att det blir bättre. Fortsätt stå ut så blir det längre stunder och du kommer känna dig starkare också.

    Det borde vara samma sak med klättringen också, speciellt då du gillat det innan du träffade dit ex. Kan vara en bra idé att prova någon ny hobby. Jag har själv inte haft någon lust att hitta på något när jag e ledig och barnfri. Jag ska försöka aktivera mig på något sätt snart men undviker fortfarande folk och då blir det så lätt att jag bara sitter hemma.

    Men att du hittar på saker trots att du varit så ledsen, tyder på en styrka som kommer hjälpa dig att gå vidare.
    Vissa stunder tänker jag på honom så det känns som hela hjärtat ska brista medan andra stunder är inte tankarna lika starka.

    Jag undrar hur det känns när dessa känslor börjar avta? Hur det känns när man slutar älskar och slutar vara kär?

    Hur mår du? Hur långt i processen har du gått?
  • molly50
    Steffqw skrev 2018-06-12 21:02:05 följande:
    Det fanns faktiskt en kort, kort stund idag som jag kände mig inte nedstämd, det kändes bra i min kroppen jag hade en bra känsla. Men den varade bara i några sekunder men det kändes så jävla bra!

    Jag går runt dagligen och känner mig nedstämd. Det är tufft. Men antar det hör till när någon gjort slut med en? Jag känner mig liksom inte lycklig och glad längre som förr. Det är fan jobbigt...

    Idag var jag och klättrade. Något som jag har älskat och göra. Tyckt har varit så kul och verkligen sett en utveckling hos mig själv. Jag började faktiskt klättra med mina kompisar. Det var de som fick mig att börja.

    Sen träffade jag han, mitt ex och han klättrade också. Så det blev typ vår grej, att klättra. 

    Men nu känns det bara så jobbigt att ens ta mig till en klätterhall. Det tar verkligen emot. Jag känner ingen motivation som förr. Jag tycker det är så tråkigt att det kan bli så. Man verkligen gillar något sen bara slutar man...

    Hoppas jag hittar tillbaka till klättringen någon dag....Vad tror ni?

    Det låter som att det går åt rätt håll för dig.
    Så tappa inte hoppet för att det bara varade i några sekunder.
    Tids nog så kommer du att märka att de stunderna kommer att vara allt längre för att till slut hålla i sig.

    Det är inte konstigt att du tycker att klättringen känns jobbig nu.
    Det var ju ett gemensamt intresse som ger sig minnen.
    Men det kommer att bli bättre och du kommer att kunna börja uppskatta det igen.
    Det vågar jag lova.
    Du börjar ju se små ljuspunkter,i alla fall.


    Carpe Diem
  • Skuggan1
    Steffqw skrev 2018-06-13 08:43:20 följande:

    Vissa stunder tänker jag på honom så det känns som hela hjärtat ska brista medan andra stunder är inte tankarna lika starka.

    Jag undrar hur det känns när dessa känslor börjar avta? Hur det känns när man slutar älskar och slutar vara kär?

    Hur mår du? Hur långt i processen har du gått?


    Tycker det låter som du kommit en bra bit på vägen redan. Fortsätter du bara att stå ut så blir det som hon i senaste inlägget beskrev, de bra stunderna blir längre och längre. Du har klarat av en tuff period och verkat påbörjat den delen när du verkligen går vidare.

    Med tanke på hur ledsen jag kände mig i början så har jag kommit ganska långt. Blir ledsen när jag pratar om henne men annars så känner jag främst saknad och tomhet. Tänker på henne nästan konstant och är på väg att ringa henne många gånger om dagen men har hittills stått emot. Jag fasar dock för den dagen jag måste träffa henne då vi fortfarande har lite av varandras saker. Men den dagen den sorgen, förhoppningsvis lär den dröja.

    Jag har även lite annat som gör detta extra jobbigt, kommer behöva bearbeta även det så jag är inställd på en längre tid ensam för att känna mig stabil.
  • Steffqw
    molly50 skrev 2018-06-13 09:27:44 följande:

    Det låter som att det går åt rätt håll för dig.
    Så tappa inte hoppet för att det bara varade i några sekunder.
    Tids nog så kommer du att märka att de stunderna kommer att vara allt längre för att till slut hålla i sig.

    Det är inte konstigt att du tycker att klättringen känns jobbig nu.
    Det var ju ett gemensamt intresse som ger sig minnen.
    Men det kommer att bli bättre och du kommer att kunna börja uppskatta det igen.
    Det vågar jag lova.
    Du börjar ju se små ljuspunkter,i alla fall.


    Jag känner ingenting längre. Det känns som jag vet varken ut eller in längre med mitt liv. Jag har inte lust med något. Allt tar emot. Jag känner mig liksom tom på något sätt.


    En tomhetskänsla där jag inte längre vet vem jag är. Vem är Jag? Vad tycker Jag om? Vad vill Jag med mitt liv? Jag vet inte ärligt talat. Någonting förlorade jag när jag förlorade honom. Något dog inom mig. Kan det vara glädjen och lyckan?


    Jag vill inte ha tillbaka honom längre. Nej, jag vill ha tillbaka min glädje och lycka.

    Jag vill känna hoppet inom mig. Skratta och känna fan vad glad jag är. Jag är så otroligt nedstämd dagarna i enda. 


    Det tär fan på mig. Det gör mig slut på energi. Jag är så jävla tom just nu. Fan. 

  • Steffqw
    Skuggan1 skrev 2018-06-13 17:25:25 följande:
    Tycker det låter som du kommit en bra bit på vägen redan. Fortsätter du bara att stå ut så blir det som hon i senaste inlägget beskrev, de bra stunderna blir längre och längre. Du har klarat av en tuff period och verkat påbörjat den delen när du verkligen går vidare.

    Med tanke på hur ledsen jag kände mig i början så har jag kommit ganska långt. Blir ledsen när jag pratar om henne men annars så känner jag främst saknad och tomhet. Tänker på henne nästan konstant och är på väg att ringa henne många gånger om dagen men har hittills stått emot. Jag fasar dock för den dagen jag måste träffa henne då vi fortfarande har lite av varandras saker. Men den dagen den sorgen, förhoppningsvis lär den dröja.

    Jag har även lite annat som gör detta extra jobbigt, kommer behöva bearbeta även det så jag är inställd på en längre tid ensam för att känna mig stabil.
    Jo jag är en bit på väg och hoppas på att den där bra känslan blir längre och längre. För just nu som du skriver känner jag mig bara tom. En tomhetskänsla som tär på mig.

    Jag tänker på honom varje dag och saknar honom. Hoppas på att det någon dag ska minska.

    Jag måste tyvärr också en dag träffa honom eller kontakta honom angående nycklarna. Jag vet att min kompis kan ställa upp och hjälpa mig med det. Men på något sätt känns det som att det är min uppgift och jag som måste göra det.

    Jag är en vuxen människa och måste kunna byta ett par nycklar. Men det kommer jag först göra när jag är stabil med mig själv och känner att jag har kommit över honom.

    Mitt lås till dörren idag gick sönder. Så jag lär få ett nytt lås med nya nycklar men tyvärr inte underlåset som var lite synd. Annars hade jag inte behövt ha tillbaka mina nycklar av honom.  Fast Han måste ju ändå ha sina....
  • Anonym (mmmm)
    Steffqw skrev 2018-06-09 14:29:54 följande:
    Är det inte bättre att höra det från honom?
    Nu svarar jag lite sent på den här kommentaren, du kanske får gå tillbaka och se vad min förra var, så att du kommer ihåg vad du kommenterade på Glad

    Svar: Men det kommer uppenbarligen inte hända! Därför, ta kommandot över ditt eget liv och jo, man kan "lura" sin hjärna en hel del och eftersom du mått så himla dåligt i detta kan mitt förslag vara värt att prova. 
Svar på tråden Han älskar mig inte längre.....