Tröga vuxna styvbarn

Du är nog som vilken tonårsförälder som helst, bara det att du inte har den där självklara kärleken er emellan. Hade hon varit ditt barn så hade ni bara haft varandra, eller hur man nu ska uttrycka det, nu är hon inte din och ni skulle i princip kunna byta ut varandra från en dag till en annan. I princip, men i praktiken  gör man nog inte det ändå efter så lång tid med varandra, men skulle du vilja så skulle du kunna välja att aldrig mer se henne, på ett helt annat sätt än du kan, eller gör med ditt egna barn. Nu har du barn med hennes pappa och då finns där en annan anledning till att du inte kommer att försvinna. Inte för att du är förälder men för att du har barn med hennes pappa.

Du är trött på henne som vilken tonårsförälder som helst. Du väljer dina strider, som vilken tonårsförälder som helst, fast förmodligen väljer du bort ännu mer strider eftersom hon kan avfärda dig hur lätt som helst med att du inte är hennes mamma, och det behöver hon inte ens säga, för det vet du redan. Det gör dig ännu tröttare, att inte kunna ta alla strider som du skulle ha gjort om du var hennes mamma. Men du känner stolthet. Jag tror att du har kämpat mycket för henne genom åren. Jag tror att vilken tonårsförälder som helst kan önska att deras barn ska flytta snart, för allas skull. 

All tid och energi jag lagt på henne genom åren... Men nu ger jag upp. Hon ser oss inte som en familj och inget vi säger eller gör verkar kunna få henne att ändra åsikt. Hon kan inte ens sträcka sig så långt som att äta middag med oss. Nej, ursäkter om att kanske det ska umgås med kompisar, sen kryper hon ner i källaren och stannar där tills vi lagt oss, 10 minuter senare så kommer hon upp och lagar mat... Vi duger till gratis tak över huvudet och när hon blir bjuden på saker, men i övrigt är vi inte vatten värda i hennes ögon. Här hon inte flyttar innan sommaren är över så slänger jag ut henne.

Bor hon hos mamman också? Hur gammal är hon? Ja, gratis är alltid gott.

Den ack så älskvärda mamman (som bonus gör allt för) slängde ut henne första gången när hon var 13-14 år, efter det här hon bott majoriteten av tiden hos oss. Sen hon blev 17 så har hon sovit typ två nätter hos mamman. Bonus är 20 år.

Detta är rent av patetiskt av dig som är en vuxen människa! 

Klart att hon kan kasta ut vuxna människor ur hennes boende.

Hon bor där också, hon betalar för hyra mm.

Så jo ge uppsägningstid och så får de dra.