Tröga vuxna styvbarn

Jag förstår inte hur du kan veta så mycket om mammans uppfostran, du bor ju inte med henne? Att pappan inte vågar säga ifrån får stå för honom, det är trots allt han som lever med att förhålla sig till sin dotters mamma. Det är nog inte lätt för honom heller, att försöka hålla dottern, mamman och dig nöjda och glada.

Jag tror ändå att du tjänar på att låta honom sopa undan efter sin dotter när det drabbar dig. Det är nog större chans att det når samvetet hos dottern om hon får veta att hennes pappa fått ge sig av mitt i natten för att köpa bindor. 

Låt honom ta alla smällar av hans dotters agerande. Tids nog kommer han tröttna. Eller inte, men låt det vara hans problem. Ju mindre du behöver störa dig, desto bättre. Försök att hålla det ifrån dig.

Jag störde mig jättemycket tills jag kom fram till att om han inte ville lära sitt barn att plocka upp efter sig så får han plocka upp efter sitt barn. Det jag nu gör är att jag talar om för min sambo direkt att nu ligger det och det där, du kan väl ta hand om det. Om han sen väljer att ta det med sitt barn eller om han väljer att plocka upp det själv, det är upp till honom. Han gör sina val utifrån sina förutsättningar och ibland är det kanske enklare att bara plocka upp det själv än att ta ännu en strid. 

Jag glömde säga något om dina skuldkänslor, mest för att jag inte förstår det, jag har ju släppt idén om att man måste vara en familj. Har du någon aning om hur hans dotter ser på er och hennes tankar om att vara en familj? Du kanske kämpar i motvind att få ihop en familj efter dina egna idéer medan alla andra inte har det behovet alls.

Eftersom att hon vuxit upp med sin mamma så är det henne hon ser som sin familj. Att hon bott hos oss på heltid sen högstadiet spelar ingen roll, vi är uppenbarligen inte hennes familj. Inte hennes småsyskon heller. Hon har behovet av att lära sig hur en normal familj fungerar, men det vill sig inte, hon släpper allt för sin mamma och skiter fullständigt i oss. Vi känner oss grymt misslyckade... Men så länge hon vet att vi älskar henne och vill henne väl så får vi hoppas på att hon tillslut blir en stark vuxen iaf!

Du tycker att hon har det behovet. Så kan det kanske vara också men nu blir det nåt påtvingat. Hon har ju sin speciella historia hon också som hon förhåller sig till. Hon kan ändå ha goda förutsättningar att bli en självgående vuxen till slut.

Men jisses.

Kasta ut idioterna.

Vuxna människor ska bete sig annars är det ut..så kan de försörja sig själva!

Det kan hon inte göra. Hon får helt enkelt flytta själv.