Jag vill ligga med min kollega, är gift

Men hur ska jag veta vad alla går runt och tänker? Även om de fattat det, då är det ju så.

Vi har bara ensammöten för det är bara vi som jobbar med det vi gör tillsammans, dvs inget konstigt alls. Just nu (som jag sagt innan) är det mycket jobbgrejer så nu är det inga hängmöten utan jobb. Sen satt vi kvar förra veckan och även idag. Men som sagt - idag känner jag mig 100 kg lättare. Vi har ju aldrig pratat klarspråk, så det vore väl nästan konstigt om vi gjort det nu. Men för mig var det ett mentalt handslag som JAG behövde känslomässigt.

Dra inte ner mig just idag :)Sök du! Nu jobbar jag mer än heltid och jobbar in ev fikor genom att inte ta lunch etc så jag kan meddela att arbetgivaren får alla timmar de betalar för. Och jag är väldigt bra på mitt jobb.

Jag vet att du hatar mig. Men snälla, inte just idag.

Håller med, istället för att bygga upp murar mot kollegan för att göra det svårare så raserar hon alla hinder och planar ut banan

Dessutom är detta något hon velat göra hela tiden och alla har sagt att det inte var någon bra idé, nu ett år senare går hon ut och gör det ändå men sätter bara en snyggare label på det och intalar sig själv att det var inte alls i fel syfte och att det absolut är ett steg i rätt riktning.

Intrycket vi utomstående får är att du och anonym(man) längtar intensivt efter att TS är otrogen så ni får säga "vad var det jag sa" och därför försöker ni göra henne osäker och provocera henne till att göra saker  hon varken vill eller har tänkt göra. Säger mer om er än om henne...
Nu har TS kontroll och har skött processen alldeles utmärkt hittills. Dessutom har hon en ängels tålamod som orkar fortsätta svara olyckskorparna som tjatar om samma sak gång på gång. Så lägg ner, TS kommer säkert att uppdatera oss om något spännande händer.

Där jag står nu: Jag kommer inte vara otrogen. Jag har dragit ner på kontakten på skype och på fritiden, vi har minskat hängmöten väldigt mycket. Vi har slutat använda spellistan / skicka låtar. Jag ser inte att vi behöver bryta helt eller aldrig höras.

Som svar på din fråga: Jo. Det finns något mittemellan. Det är just den biten jag gör något åt nu.

PS, ja om min man skulle ligga med en annan kvinna av samma anledning som jag, ja, jag skulle aldrig lämna honom för det, eller älska honom mindre. Jag kanske till och med skulle unnat honom det efter alla år. 

Efter nästan 1500 inlägg kommer det ju faktiskt ett svar på första frågan i TS. Det gick ju bra för Maria som absolut inte ångrar sin passionerade affär som ju också fick positiv inverkan på hennes äktenskap. What's not to like?

Tror att det fortfarande finns en liten Maria kvar i TS trots alla försäkringar om det motsatta. Det är denna del av TS hjärna som håller liv i den känslomässiga delen av otrohetsaffären och som vägrar att göra något aktivt för att avsluta den. 

Kommer det sluta lika illa för TS, eller lika bra enligt Maria?

Ja, ju närmre man kommer någon man tycker om desto mer känslor utvecklas ju oftast - även om man säger att man inte ska det. För egen del har jag ju inte gått över gränsen och beslutat att jag inte kommer göra det heller. Jag skulle helt enkelt inte klara av det samvetesmässigt, och jag vill ju leva mitt liv med min man. Och säkert skulle massa känslor utvecklas och göra allt ännu värre än det redan skulle vara för alla inblandade.

Hur började er flirt? Hur/vem tog steget vidare?

Fick inte du dåligt samvete? Har du varit otrogen tidigare eller igen efter det?

(Alla olyckskorpar, ni behöver inte kraxa bara för att jag vill höra en persons historia. Jag står fortf kvar vid mitt beslut. Men jag är nyfiken.)

Ja, tänk, det fanns en där ute.

Ja du Felix, vi får väl se.

Kanske är vi alltför fokuserade på om TS skall lyckas undgå fysisk otrohet eller inte. Denna detalj är ju inte alltavgörande för om historien slutar lyckligt eller inte. 

Världen är inte rättvis. Marias historia fick ju ett lyckligt slut enligt henne själv, efter två år med hemlig fysisk otrohet. TS har ju nästan inte gjort något som helst i jämförelse. Hennes affär består ju bara av att genom dold kommunikation etablera ett känslomässigt förhållande till en annan man. Men hon kan ändå råka illa ut om kroppskontakten även i framtiden förblir minimal. Så länge hennes affär fortsätter så spelar hon ett högt spel.

Hennes affär har pågått i ett år, och verkar kunne pågå länge ännu. Normalt slutar en förälskelse senast efter ett par år, men här kommer känslorna ju aldrig ut på riktigt, så har kan den närmast fortsätta i det oändliga så länge hon och kollegan arbetar och umgås tillsammans.

Därför tycker jag att tidsaspekten är TS största problem. Att leva så lång tid i ett känslomässigt dubbeltliv, där en annan man på vissa områden blir lika viktig som hennes man kan inte undgå att få konsekvenser oavsett hur många gånger TS försäkrar oss om att hon älskar sin man och att bara får mer av hennes positiva energi. Over tid blir känslor alltid ett nollsummespel.  

Vi jobbade över med ett projekt och blev klara rätt sent. Bestämde oss för ett glas vin, sen kom första kyssen och på den vägen var det. Kyssen hade kommit utan även utan vin, det bar som skrivit i stjärnorna att det var dags.Tror vi kysstes nonstop i 1 timme, sen blev det sex på soffan, golvet och på skrivbordet. Tillfällen som gavs efter det var där det gick. Allt från utomhus, konferens, kopiatorrummet och några gånger på hotell under eftermiddag/kväll. 
Jag vill inte ge dig råd, eller moraliskt uppmuntra till det ena eller det andra men känner att många som skriver har en uppmålad bild av att så här är livet, svart eller vitt, men gråskalan existerar inte (eller får inte existera). Tror inte tex att förbud mot saker får den önskade effekten. Allt ska ske av en fri vilja, framförallt valet av att vakna upp med sin man och vilja vara där. Inte för ett löfte inför en präst eller borgmästare (har vi sådana i Sverige?). Jag kan erkänna att jag använt svart arbetskraft, det är inte heller bra, men jag mår inte dåligt över det. Det var ett beslut som togs, då med full insikt  och helt nyktert varför (det blev billigare). I den andra frågan, det skedde med passion och en kraft som jag inte kunde motstå, eller innerst inne ville motstå. Alla gör som sagt sina egna val.

Ditt inlägg är så moralisk dysfunktionellt att det nästan är skrämmande....

1) Vilken sida är det du babblar om? Att man skiter i alla andra och bara gör det som gagnar en själv? Skulle det vara någon slags nyhet som "behöver lyftas fram"?

2) "Tillåter göra dig upprörd"... Det är väl klart att man tillåter sig bli upprörd av att andra människor bedras och förnedras av människor som ska föreställas stå dem nära och som de litar på? Det är liksom ganska basic empatisk förmåga.... frågan är snarare hur fan man INTE kan uppröras av sånt svinaktigt beteende? Saknar man förmåga till empati eller har man en narcissistisk personlighet?

3) "har hon varit otrogen mot dig personligen"... menar du att det enda som upprör dig är när folk beter sig som svin mot dig? Vad de gör mot andra spelar dig ingen som helt roll, för det drabbar ju inte dig.... återigen samma totala avsaknad av empati och samma narcissistiska världsbild. Du är centrum i universum och det enda som räknas är du, andra människor kan man skita i och Anna verkar resonera likadant.

Resten är samma rappakalja som du kört med i alla trådar.... "den enda sanningen" och "man mår bra av att bli bedragen" och inte ens värt att bemöta.

Det är väl klart att du inte kan se något "sakligt" i att kritisera svek och lögner, om man ser allt genom narcissistiska glasögon där allt är tillåtet så länge man själv tjänar på det.