• Kråkungen

    Otrohet - vad tycker du?

    Ämnet otrohet engagerar - men för det mesta verkar diskussionerna hamna i individuella trådar där någon enskild person bett om råd om just sin situation. Eftersom jag tänker att det kan bli lite tröttsamt för dessa ts att behöva gå in i sin tråd och gång på gång upptäcka att inläggen som gjorts sen sist till stor del faktiskt inte är riktade till honom eller henne, så tänkte jag att jag drar igång en generell tråd om ämnet istället Glad

    Först och främst är jag personligen väldigt nyfiken på förklaringar till varför trohet skulle vara en självklar och sund tanke. Visst, det är en del av vår kultur, men om vi bortser från det för ett ögonblick, och bara tittar på rationella, logiska förklaringar, vad är det då som gör trohet så självklart? Vad är det som gör det helt rimligt och sunt att kräva att ens partner avhåller sig från sex med alla andra utom en själv, men allmänt sjukt och tyranniskt att kräva att hen avhåller sig från exvis djupare vänskap med alla andra utom en själv?

    Lite förslag på andra frågor att förhålla sig till:

    1) Tycker du att det är ok att ha sex med nån annan utan att din partner vet om det eller har godkänt det?

    2) Om du tycker det är ok, vad är det som gör att du tycker det?

    3) Om du INTE tycker att det är ok, vad är det du tycker är fel? Är det att man lurar sin partner, eller är det just själva sexet? Eller båda delarna?

    4) Du som tycker att det är "lurandet" som är det värsta, kan du ärligt säga att du aldrig gjort någonting som du vet att din partner inte skulle vilja att du gjorde, och sen hållit tyst om det, alt. ljugit om du blivit konfronterad?

    Osv osv

    Slutligen: Det här är som sagt ett ämne som engagerar, och jag hoppas på intressant diskussion, där vi, om vi har riktig tur, faktiskt kan få en del insikter av varandra, men snälla - vi kan väl försöka hålla en bra ton, undvika name calling, personpåhopp och anklagelser, och bara allmänt respektera varandras åsikter, även om vi tycker olika? Tack! :)

  • Svar på tråden Otrohet - vad tycker du?
  • Anonym (Man med egen erfarenhet)
    Anonym (FYI) skrev 2019-01-30 14:21:05 följande:
    Den bedragne har ingen möjlighet att ändra det som redan skett medan den som anser sig tvingad till monogami har sin fulla rätt att inte acceptera.
    Nej, jag håller med Kråkungen. 
    Den som avkräver någon annan ett sådant löfte vet med säkerhet, eller med stor sannolikhet, att den andra parten alls inte kan garantera att hon livslångt kommer absolut och till 100% hålla ett sådant löfte.
    Den som kräver ett sådant löfte känner ju trots allt till verkligheten, nämligen att det finns en risk och det är absolut inte säkert att båda kommer att hålla detta löfte. Alla vet att man kan aldrig hindra sin partner från att vara otrogen och man kan inte äga en annan människa.

    Dock erkänner jag att löftet i sig har en stark symbolik, som kan upplevas olika starkt och ha olika värde för olika individer.
    Men löftet är ju faktiskt inte att bokstavligen förhålla sig till, under alla uppkommande omständigheter.
    Strängt taget är det väl mera ett löfte om att sträva efter att göra sitt bästa, det är ett gemensamt beslut som vi fattar sett utifrån dagens förhållande, det vi i dag känner till och rådande omständigheter. Vilket alla vet finns risk att något eller allt kan komma att förändras i en framtid.

    Den som låtsas något annat väljer att medvetet ljuga för sig själv!
  • Kråkungen
    Anonym (trogen) skrev 2019-01-30 14:46:13 följande:
    Den bedragne har inte gjort något fel. Hen var helt öppen med sitt förslag för en överenskommelse, tvingade ingen och har fullföljt den överenskommelsen. Och nej att många inte är öppna för öppna förhållanden är inte under några omständigheter likvärdigt med att en person då blir tvungen att bli ihop med någon som tror på monogami. Man får helt enkelt välja mellan att få ett mindre utbud eller känna efter om man ändå är okej med att leva monogamt. Att något slutar vara lika lätt är inte tvång herregud. 
    Ok, det var jag som uttryckte mig otydligt. Jag menade inte att problemet är att det inte blir lika lätt; jag menade att problemet är att sannolikheten är väldigt stor att en människa som man verkligen älskar och vill leva sitt liv med är monogam - inte att utbudet minskar.
    Anonym (trogen) skrev 2019-01-30 14:46:13 följande:
    Om din fru hade en extra familj, en man och barn som hon älskar, på sidan av som du fick reda på. Du har inte lagt märke till detta eller tagit skada under tiden du inte visste. Är du okej med detta? Tycker du att du är "the bad guy here" som tvingat in din partner i en överenskommelse hon tydligen i hemlighet hade andra tankar om? 

    Nu är jag en extremt straight kvinna, så scenariot med fru skulle aldrig uppstå, men bortsett från det, så ja - självklart. Självklart skulle jag vara ok med det, om det inte hade påverkat vårt liv tillsammans. Och ja, jag hade definitivt tyckt att det var jag som gjort fel om jag hade krävt trohet (det är ju liksom det som är hela min poäng - den ändras ju inte för att det gäller mig. Det hade ju varit extremt hyckleri.)

    Sen måste jag tillägga att jag definitivt tycker att alla som inte av naturen är monogama ska förklara det för sin partner i början av ett förhållande. Jag tycker inte att man ska låssas att man tycker att monogami är en självklarhet, om man inte tycker det. Om partnern då säger att nä, det är inte ok; för mig är det monogami som gäller - ja, då tycker jag att det är partnern som är självisk, som målar in den andre i ett hörn.
  • Kråkungen
    Lånehajen skrev 2019-01-30 14:50:45 följande:
    Jag tror också som du säger att det är individuellt och naturligtvis behöver man inte ha haft sex för att bli förälskad i någon. Men det säger sig självt att desto mer du sätter dig i en situation där du på olika sätt är nära med någon du är intresserad av ju större är risken att det utvecklar sig till något mer. Känslor uppstår sällan ur ingenting. Statistik på det kan nog bli svårt att få ihop men jag tycker det är sällan man ser trådar där det finns djupare känslor utan att TS redan varit otrogen, då brukar det snarare röra sig om en fling man kan gissa sig till är av övergående natur.
    Ja, det är möjligt att du har rätt, och i så fall är det ju relevant. Å andra sidan tänker jag att den där flingen, som aldrig får levas ut, kan skapa problem också. Antingen lever man ut flingen och lever vidare lycklig med sin partner, eller så lever man inte ut den, men blir frustrerad och bitter. Nu menar jag inte att detta är de enda möjliga alternativen - bara att det kan vara så också

    Lånehajen skrev 2019-01-30 14:50:45 följande:
    Vad exakt du jämfört med vet jag inte men du frågar i trådstarten om man ärligt kan medge att man aldrig gjort något ens partner inte skulle vilja att man gör för att sedan ljuga om det eller hålla tyst. Det finns nog relativt många saker man helst inte skulle se att ens partner gjorde eller bli upprörd över för tillfället som för den delen inte kommer i närheten av om de skulle vara otrogna mot en varpå jag tolkade det som att du menade att det vore hypokritiskt att svara nej men samtidigt vara emot otrohet. Och ja du har bemött det i tidigare inlägg fast jag får inte alls intrycket av att du förstår på vilket sätt det är ett svek om du är otrogen utan snarare att du tycker det är helt ok grundat på din uppfattning om att monogami är en fix idé.

    Ah ja då fattar jag. Ja, det är ju otydligt, det håller jag med om... Vad gäller den sista biten - det om att jag redan bemött nått i ett tidigare inlägg - kommer jag inte längre ihåg vad det var det gällde... Börjar bli många saker att hålla reda på här... :)
  • Anonym (Man med egen erfarenhet)
    Anonym (trogen) skrev 2019-01-30 14:46:13 följande:
    Jag har redan skrivit varför det sårar och skadar andra människor. 
    Men som jag ser på saken så faller hela inlägget i alla de fall där den s k  otroheten inte uppdagas.
    Och jag menar alltså att det rimligen är relativt vanligt (det vanligaste?) med s k otroheter som aldrig blir avslöjade.

    Dock verkar det som att alla som har känslomässigt svårt, eller av andra orsaker har svårt, att ta till sig detta alltid måste förutsätta att alla s k otroheter blir avslöjade och medför svåra följder. Detta har blivit det allmänt vedertagna sättet att se på saken (av arv och religiösa och liknande skäl..?).

    Jag menar att mycket tyder på att i verkligheten så är det mera troligt att de flesta s k otroheter inte blir avslöjade.
  • Anonym (Man med egen erfarenhet)
    Kråkungen skrev 2019-01-30 15:33:54 följande:
    Fast om du tycker att frågan är dum och värdelös så behöver du ju inte lägga din tid på att svara på den. För mig är det ingen dum eller värdelös fråga - jag tycker att den är ganska avgörande. Om man inte har nån rationell anledning till - nåt rationellt svar på - varför man tycker att monogami är viktigt så är det väl dags att omvärdera sin åsikt? På samma sätt som det alltid är dags att omvärdera åsikter som inte har en rationell grund. Om nån däremot har en rationell anledning så är det dags för mig att omvärdera min åsikt. Alltså tycker jag att frågan är viktig. 

    Jag vet inte om du menar allvar med parallellen till våldtäkt, eller om den bara är ett retoriskt grepp. Om du verkligen menar allvar, och dina frågor här är seriöst menade, så ska jag försöka svara på dem - men väntar med att lägga tid på det tills jag vet om det var seriöst menat.
    Håller med och jag är mycket förvånad att så många är så slutna och vägrar att ens fundera på om det det kan finnas någon enda liten orsak att omvärdera sin åsikt!
  • Anonym (FYI)
    Anonym (Man med egen erfarenhet) skrev 2019-01-30 15:29:57 följande:
    Det mesta du skriver är enligt min mening mest en fråga om hur du själv väljer att se på saken 
    Allt som skrivs här är väl egna åsikter. Jag har då inte sett någon vetenskaplig rapport. T.o.m. dina texter står bara för dig.
  • Anonym (FYI)
    Kråkungen skrev 2019-01-30 15:33:54 följande:
    Fast om du tycker att frågan är dum och värdelös så behöver du ju inte lägga din tid på att svara på den. För mig är det ingen dum eller värdelös fråga - jag tycker att den är ganska avgörande. Om man inte har nån rationell anledning till - nåt rationellt svar på - varför man tycker att monogami är viktigt så är det väl dags att omvärdera sin åsikt? På samma sätt som det alltid är dags att omvärdera åsikter som inte har en rationell grund. Om nån däremot har en rationell anledning så är det dags för mig att omvärdera min åsikt. Alltså tycker jag att frågan är viktig. 

    Jag vet inte om du menar allvar med parallellen till våldtäkt, eller om den bara är ett retoriskt grepp. Om du verkligen menar allvar, och dina frågor här är seriöst menade, så ska jag försöka svara på dem - men väntar med att lägga tid på det tills jag vet om det var seriöst menat.
    Hur var det med att hålla en bra ton ?
  • Miss Skywalker
    "Men om det finns nån som kan ge en rimlig anledning till varför man skulle ha rätt att kräva trohet så  skulle jag jättegärna vilja höra den."

    Jag vill inte ha någon könssjukdom.
    Jag vill inte att han får barn med någon annan.
    Jag vill inte att han får känslor för någon annan och ev lämnar mig.
  • Anonym (man)
    Kråkungen skrev 2019-01-30 15:48:31 följande:
    Ok, det var jag som uttryckte mig otydligt. Jag menade inte att problemet är att det inte blir lika lätt; jag menade att problemet är att sannolikheten är väldigt stor att en människa som man verkligen älskar och vill leva sitt liv med är monogam - inte att utbudet minskar.
    Anonym (trogen) skrev 2019-01-30 14:46:13 följande:
    Om din fru hade en extra familj, en man och barn som hon älskar, på sidan av som du fick reda på. Du har inte lagt märke till detta eller tagit skada under tiden du inte visste. Är du okej med detta? Tycker du att du är "the bad guy here" som tvingat in din partner i en överenskommelse hon tydligen i hemlighet hade andra tankar om? 

    Nu är jag en extremt straight kvinna, så scenariot med fru skulle aldrig uppstå, men bortsett från det, så ja - självklart. Självklart skulle jag vara ok med det, om det inte hade påverkat vårt liv tillsammans. Och ja, jag hade definitivt tyckt att det var jag som gjort fel om jag hade krävt trohet (det är ju liksom det som är hela min poäng - den ändras ju inte för att det gäller mig. Det hade ju varit extremt hyckleri.)

    Sen måste jag tillägga att jag definitivt tycker att alla som inte av naturen är monogama ska förklara det för sin partner i början av ett förhållande. Jag tycker inte att man ska låssas att man tycker att monogami är en självklarhet, om man inte tycker det. Om partnern då säger att nä, det är inte ok; för mig är det monogami som gäller - ja, då tycker jag att det är partnern som är självisk, som målar in den andre i ett hörn.
    Men på vilket sätt menar du att inte vilja ha ett öppet förhållande är detsamma som att måla in den andra i ett hörn? Om jag ber dig göra något som är otänkbart för dig och du säger nej, innebär det per automatik att du målar in mig i ett hörn? Måste man säga ja till allt ens partner ber om även om det är sånt man absolut inte kan tänka sig göra?

    Och om man nu gör det så kommer man ju bara flytta missnöjet från den ene till den andra. Den som ville leva öppet kommer bli nöjd att få leva som han/hon vill men den som inte ville leva så kommer vara missnöjd istället. 
  • Anonym (man)
    Anonym (Man med egen erfarenhet) skrev 2019-01-30 16:17:08 följande:
    Håller med och jag är mycket förvånad att så många är så slutna och vägrar att ens fundera på om det det kan finnas någon enda liten orsak att omvärdera sin åsikt!
    Är inte det som att fråga dig om du kan tänka dig att bli bög? Om du säger att du respekterar att andra väljer att leva så men du personligen är straight. Är det ok då om man tycker du är lite inskränkt och sluten och vägrar ens fundera över om det kan finnas någon enda liten orsak till att omvärdera din åsikt? Vem vet du kanske gillar det?
Svar på tråden Otrohet - vad tycker du?