• Kråkungen

    Otrohet - vad tycker du?

    Ämnet otrohet engagerar - men för det mesta verkar diskussionerna hamna i individuella trådar där någon enskild person bett om råd om just sin situation. Eftersom jag tänker att det kan bli lite tröttsamt för dessa ts att behöva gå in i sin tråd och gång på gång upptäcka att inläggen som gjorts sen sist till stor del faktiskt inte är riktade till honom eller henne, så tänkte jag att jag drar igång en generell tråd om ämnet istället Glad

    Först och främst är jag personligen väldigt nyfiken på förklaringar till varför trohet skulle vara en självklar och sund tanke. Visst, det är en del av vår kultur, men om vi bortser från det för ett ögonblick, och bara tittar på rationella, logiska förklaringar, vad är det då som gör trohet så självklart? Vad är det som gör det helt rimligt och sunt att kräva att ens partner avhåller sig från sex med alla andra utom en själv, men allmänt sjukt och tyranniskt att kräva att hen avhåller sig från exvis djupare vänskap med alla andra utom en själv?

    Lite förslag på andra frågor att förhålla sig till:

    1) Tycker du att det är ok att ha sex med nån annan utan att din partner vet om det eller har godkänt det?

    2) Om du tycker det är ok, vad är det som gör att du tycker det?

    3) Om du INTE tycker att det är ok, vad är det du tycker är fel? Är det att man lurar sin partner, eller är det just själva sexet? Eller båda delarna?

    4) Du som tycker att det är "lurandet" som är det värsta, kan du ärligt säga att du aldrig gjort någonting som du vet att din partner inte skulle vilja att du gjorde, och sen hållit tyst om det, alt. ljugit om du blivit konfronterad?

    Osv osv

    Slutligen: Det här är som sagt ett ämne som engagerar, och jag hoppas på intressant diskussion, där vi, om vi har riktig tur, faktiskt kan få en del insikter av varandra, men snälla - vi kan väl försöka hålla en bra ton, undvika name calling, personpåhopp och anklagelser, och bara allmänt respektera varandras åsikter, även om vi tycker olika? Tack! :)

  • Svar på tråden Otrohet - vad tycker du?
  • Anonym (Man med egen erfarenhet)
    Anonym (man) skrev 2019-01-30 16:25:41 följande:
    Är inte det som att fråga dig om du kan tänka dig att bli bög? Om du säger att du respekterar att andra väljer att leva så men du personligen är straight. Är det ok då om man tycker du är lite inskränkt och sluten och vägrar ens fundera över om det kan finnas någon enda liten orsak till att omvärdera din åsikt? Vem vet du kanske gillar det?
    Mht trådstarten är det MYCKET uppenbart varför jag väljer att inte svara.

    Jag förstår att du vill provocera men förstår inte varför?
    Men jag ber dig vänligen försöka respektera trådstarten, försök avhålla dig från att prata om mord, våldtäkt, bög, etc.
    Låt oss alla visa att vi var och en klarar avstå från att skapa det där "getingboet".
  • Kråkungen
    Anonym (trogen) skrev 2019-01-30 16:49:59 följande:
    Jag la inte ner tid på att svara den då jag som sagt tycker den är helt värdelös att svara på. Jag är inte intresserad av att få reda den biologiska eller kulturella anledningen till att folk mår så dåligt av otrohet 
    Fast min poäng var att om du tycker att min fråga är dum och värdelös så är det väl bättre att bara strunta i att kommentera den? Det blir ju bara en tråkig stämning om vi ska börja tala om för varandra att olika frågor eller synpunkter är dumma och värdelösa, eller hur? Men nog om det. :)
    Anonym (trogen) skrev 2019-01-30 16:49:59 följande:
    Det är som att spela ett spel, komma överens om reglerna innan och sen mitt i börjar du fuska. När motspelaren får reda på det och ifrågasätter dig står du som en idiot och bara "vadå? i hemlighet gillade jag ju inte reglerna så jag tog det på mig själv att ändra dom för mig själv, i hemlighet".  

    Nä, alltså, det här kan jag helt hålla med om. Har man från början låtsats som att man är helt med på monogami och tycker att det är en självklarhet, då tycker jag absolut att man har gjort fel om man sen har sex vid sidan om. Då har man lurats helt utan anledning.
    Anonym (trogen) skrev 2019-01-30 16:49:59 följande:
    När jag blev våldtagen stannade jag inte upp mitt i att må piss och undrade över hur logiska mina känslor var. Jag valde inte mina känslor, dom hände mig. Jag har inget behov av att rättfärdiga dom känslorna eller omvärdera dom för att någon självisk människa vill skada andra utan att behöva ha dåligt samvete. 
    Först: jag beklagar verkligen... ingen ska behöva uppleva en våldtäkt. Men jag kan inte se hur man kan jämställa våldtäkt med otrohet - överhuvudtaget. Men låt oss ändå säga att det skulle vara likvärdigt, eftersom du gör den jämförelsen: det är klart att känslorna bara händer, och att det inte är nåt man väljer. Men man kan välja hur man sen tar hand om känslorna. Och att (få hjälp med att) se att det faktiskt är irrationellt att känna som man gör kan ju vara till en stor hjälp i det omhändertagandet, eller hur? Då kan man hantera känslorna på ett annat sätt. Sen är det som sagt inte öht jämförbart när det gäller våldtäkt, för där är det ju fullt rationellt att känna som man gör. Var och en har rätt att avgöra vad som görs med dens kropp, och om någon kränker det på ett så vidrigt sätt som genom en våldtäkt är det fullt rationellt att reagera (har f.ö. också varit i den situationen). 
    Anonym (trogen) skrev 2019-01-30 16:49:59 följande:
    Ingen väljer mellan monogami eller öppet förhållande baserat på vad dom tycker är mest logiskt. Dom väljer efter hur dom känner, vad som känns bäst för dom.  Du försöker applicera äpplen på tomater. 

    Åh - absolut; man väljer efter hur man känner, helt klart. Men det var ju inte varför man väljer monogami eller öppet förhållande som var min fråga; min fråga (eller den av mina frågor som är mest relevant just här) var hur man kan rättfärdiga krav på trohet.
  • Anonym (Man med egen erfarenhet)
    Anonym (man) skrev 2019-01-30 16:43:05 följande:
    Så men andra ord om jag går fram till dig och ger dig en smäll så är det DITT fel om du blir arg och ledsen för du hade ju lika gärna kunnat ta det med en klackspark och blivit glad för min skull istället?

    Kom igen nu, tror du ens på det där själv?

    Ja  vi utsätt ibland för skit, men lösningen på det är inte alla ska acceptera andras skit utan att de som gör skit mot andra ska sluta med det. Det du föreslår kallas för normalisering och det är INTE en acceptabel lösning.
    Som tidigare och mht trådstarten så tycker jag inte att ditt inlägg förtjänar ett svar.

    Men det är ändå intressant :
    (t ex intressant: Försöker du hota mig med våld?):
    Ja, hur jag känner för och hur jag upplever det faktum att du har utsatt mig för våld, dessa känslor väljer jag att äga själv.
    Jag skulle förmodligen bli arg och det skulle sannolikt medföra konsekvenser för dig. Risken finns att det kanske skulle kunna medföra oproportionerligt stora konsekvenser för dig?
    Men hur jag sedan skulle känna för händelsen, hur jag skulle tillåta mig själv att se på dig och känna för dig som människa, dessa känslor väljer jag att äga själv.
    Av erfarenhet är jag rätt säker på att jag skulle bearbeta händelsen på mycket kort tid (kanske lite beroende på hur stor fysisk skada du skulle ha lyckats bringa mig, men jag misstänker att skadan skulle vara i princip noll.) och att jag inte skulle bära på eller tillåta mig känna några som helst betydande känslor för händelsen eller för/mot dig som människa.
    Ja, jag väljer att äga mina egna känslor.
    Nej, det finns några erfarenheter som visar att jag tar inte skit. Det kan du lita på, om det skulle bli aktuellt.
  • Kråkungen
    Anonym (man) skrev 2019-01-30 17:13:47 följande:
    Förstår din poäng men på vilket sätt är att vilja leva monogamt irrationellt?
    Och varför skulle att leva öppet vara mer rationellt?

    Är inte det samma sak som om din kompis som är homosexuellt ber dig ha sex med henne och du säger nej för att du är straight och hon tycker du målar in henne i ett hörn för hennes argument till att du ska ha sex med henne är mer rationella än ditt vägrande? Vad är det som säger att hennes homosexualitet är mer rationell än din heterosexualitet?
    Tack :)

    För mig är monogami - eller rättare sagt: kravet på monogami - irrationellt för att det så vitt jag kan se inte finns någon rationell eller mänskligt försvarbar anledning till att man skulle kräva det, lika lite som det finns en rationell eller mänskligt försvarbar anledning att kräva att ens partner ska avstå från att ha vänner utöver en själv. (Här är det intressant att det hittills faktiskt inte är nån som ens har försökt att svara på min fråga i trådstarten om skillnaden mellan att kräva trohet och att kräva att ens partner inte har några vänner). Men jag välkomnar som sagt argument som visar att det är rationellt eller mänskligt försvarbart att kräva trohet. 

    När det gäller din jämförelse med den lesbiska kompisen så målar jag ju inte in henne i ett hörn i det här fallet, eftersom vi här inte har ultimatum eller olika alternativ (mer än ja eller nej) att ta ställning till. Däremot är det  fel av mig att säga nej, om hon har mer rationella argument för varför jag skulle ha sex med henne, än vad jag har för att inte ha sex med henne - det tycker jag absolut. Men då är ju som sagt frågan återigen vad som är rationella argument - jag har svårt att föreställa mig hur hennes argument skulle kunna överglänsa mina i just det här fallet.

    I alla fall. Självklart måste man vara på det klara med vad som faktiskt ÄR rationellt och inte - det var precis därför jag startade den här tråden: för att se om det faktiskt finns argument som visar på att jag borde omvärdera min inställning. Makes sense?
  • Kråkungen
    Anonym (man) skrev 2019-01-30 17:13:47 följande:
    Vad är det som säger att hennes homosexualitet är mer rationell än din heterosexualitet?
    Oj, missade just det här! Självklart är min heterosexualitet inte mer eller mindre rationell än hennes homosexualitet, men jag tänker att det är en massa andra saker också som avgör om vi ska ha sex eller inte. :)
  • Anonym (man)
    Anonym (Man med egen erfarenhet) skrev 2019-01-30 17:43:22 följande:

    Som tidigare och mht trådstarten så tycker jag inte att ditt inlägg förtjänar ett svar.

    Men det är ändå intressant :

    (t ex intressant: Försöker du hota mig med våld?):

    Ja, hur jag känner för och hur jag upplever det faktum att du har utsatt mig för våld, dessa känslor väljer jag att äga själv.

    Jag skulle förmodligen bli arg och det skulle sannolikt medföra konsekvenser för dig. Risken finns att det kanske skulle kunna medföra oproportionerligt stora konsekvenser för dig?

    Men hur jag sedan skulle känna för händelsen, hur jag skulle tillåta mig själv att se på dig och känna för dig som människa, dessa känslor väljer jag att äga själv.

    Av erfarenhet är jag rätt säker på att jag skulle bearbeta händelsen på mycket kort tid (kanske lite beroende på hur stor fysisk skada du skulle ha lyckats bringa mig, men jag misstänker att skadan skulle vara i princip noll.) och att jag inte skulle bära på eller tillåta mig känna några som helst betydande känslor för händelsen eller för/mot dig som människa.

    Ja, jag väljer att äga mina egna känslor.

    Nej, det finns några erfarenheter som visar att jag tar inte skit. Det kan du lita på, om det skulle bli aktuellt.


    Så med andra ord så håller du inte med ditt eget tidigare resonemang. Du säger ju att ansvaret inte ligger på den som gör något mot en annan utan på hur mottagaren förhåller sig till den andres handling. Enligt ditt eget resonemang borde du bli glad när någon ger dig en smäll för det tjänar ju alla på. Du slipper bli arg och bitter och den som slog dig får utlopp för sina behov och känslor. Win win för alla eller?
  • Anonym (Man med egen erfarenhet)
    Anonym (man) skrev 2019-01-30 17:59:33 följande:
    Så med andra ord så håller du inte med ditt eget tidigare resonemang. Du säger ju att ansvaret inte ligger på den som gör något mot en annan utan på hur mottagaren förhåller sig till den andres handling. Enligt ditt eget resonemang borde du bli glad när någon ger dig en smäll för det tjänar ju alla på. Du slipper bli arg och bitter och den som slog dig får utlopp för sina behov och känslor. Win win för alla eller?
    Nej, du verkar inte hänga med överhuvudtaget.
    Jag har inte pratat om ansvarsfrågan för någon handling.
    Det enda jag har sagt i detta är att jag väljer att äga mina känslor.

    Du och en del andra verkar tillåta er själva få känslomässiga problem om er partner har varit s k otrogen eller om en annan människa ger dig en smäll.
    Jag har under lång tid målmedvetet utvecklat min förmåga att äga mina egna känslor och jag har numera god förmåga att välja avstå från att få känslomässiga problem pga av sådana händelser.

    Om jag reagerar och agerar på sådana händelser så gör jag det av bl a praktiska och rationella skäl, faktabaserat och i verkligheten,
    i stället för känslomässigt.
  • Anonym (Sig)
    Kråkungen skrev 2019-01-29 17:39:46 följande:

    Ämnet otrohet engagerar - men för det mesta verkar diskussionerna hamna i individuella trådar där någon enskild person bett om råd om just sin situation. Eftersom jag tänker att det kan bli lite tröttsamt för dessa ts att behöva gå in i sin tråd och gång på gång upptäcka att inläggen som gjorts sen sist till stor del faktiskt inte är riktade till honom eller henne, så tänkte jag att jag drar igång en generell tråd om ämnet istället Först och främst är jag personligen väldigt nyfiken på förklaringar till varför trohet skulle vara en självklar och sund tanke. Visst, det är en del av vår kultur, men om vi bortser från det för ett ögonblick, och bara tittar på rationella, logiska förklaringar, vad är det då som gör trohet så självklart? Vad är det som gör det helt rimligt och sunt att kräva att ens partner avhåller sig från sex med alla andra utom en själv, men allmänt sjukt och tyranniskt att kräva att hen avhåller sig från exvis djupare vänskap med alla andra utom en själv?

    Lite förslag på andra frågor att förhålla sig till:

    1) Tycker du att det är ok att ha sex med nån annan utan att din partner vet om det eller har godkänt det?

    2) Om du tycker det är ok, vad är det som gör att du tycker det?

    3) Om du INTE tycker att det är ok, vad är det du tycker är fel? Är det att man lurar sin partner, eller är det just själva sexet? Eller båda delarna?

    4) Du som tycker att det är "lurandet" som är det värsta, kan du ärligt säga att du aldrig gjort någonting som du vet att din partner inte skulle vilja att du gjorde, och sen hållit tyst om det, alt. ljugit om du blivit konfronterad?

    Osv osv

    Slutligen: Det här är som sagt ett ämne som engagerar, och jag hoppas på intressant diskussion, där vi, om vi har riktig tur, faktiskt kan få en del insikter av varandra, men snälla - vi kan väl försöka hålla en bra ton, undvika name calling, personpåhopp och anklagelser, och bara allmänt respektera varandras åsikter, även om vi tycker olika? Tack! :)


    Trohet och otrohet beror på situationen. Man är inte alltid otrogen om man ligger med någon annan under tiden man är i ett förhållande. Och man är inte alltid trogen även fast man inte ligger med någon annan.
  • Lånehajen
    Anonym (Man med egen erfarenhet) skrev 2019-01-30 15:29:57 följande:
    Det mesta du skriver är enligt min mening mest en fråga om hur du själv väljer att se på saken och hur du har låtit miljö och arv påverka dina egna uppfattningar. Det du tycker är logiskt är självfallet inte lika logiskt sett ur ett annat perspektiv.
    Det har du förstås all rätt att tycka och tyvärr finns det en del gap vad gäller information och studier kring otrohet vilket gör det svårare att komma fram till exakt hur vanligt det är, hur ofta det blir upptäckt, vad det resulterar i osv. De undersökningar jag läst ger dock tvärtom ett ganska gott stöd till min synvinkel. 
    Anonym (Man med egen erfarenhet) skrev 2019-01-30 15:29:57 följande:
    Nä, det är inte fullt logiskt att det ofta leder till förvecklingar.
    Alla undersökningar visar att otrohet inte är särskilt ovanligt.
    Alla de s k otroheter som inte uppdagas känner vi inte till.
    Min logiska slutsats är att det ofta INTE leder till förvecklingar.
    Vi kan ta bort ordet "ofta" om det stör dig mycket. Det är fortfarande fullt logiskt att vara negativt inställd mot något som inträffar ibland om det i princip bara innebär risker och nackdelar för ens egen del.
    Anonym (Man med egen erfarenhet) skrev 2019-01-30 15:29:57 följande:
    Det är en förutfattad mening. Om man ser det som jag beskriver saken, att otrohet inte är ovanligt, så tyder allt på att många s k otroheter INTE uppdagas.
    Och faktabaserat, om partnern inget får veta så ställs han/hon INTE inför att hantera svek och lögner.
    Nu skrev jag det utifrån långvariga affärer, inte enstaka tillfällen när ens partner är otrogen. Jag ser det som väldigt långsökt att i de flesta fall lyckas undanhålla en affär utanför äktenskapet i åratal från sin partner och då ställs man förr eller senare inför det scenariot. Att tro något annat är naivt och i stil med "det här händer andra men inte mig".
    Anonym (Man med egen erfarenhet) skrev 2019-01-30 15:29:57 följande:
    Det är följder som sannolikt är extremt ovanliga.
    Du för ett hypotetiskt resonemang men rent hypotetiskt bedömer jag det som tusenfalt mera troligt att det inte blir några sådana följder!
    Tvärtom är det inte alls särskilt osannolika följder. I en studie t ex använde mindre än hälften av de som var otrogna utanför äktenskapet kondom och knappt en tredjedel diskuterade könssjukdomar överhuvudtaget med personen de hade en affär med. Dvs en mycket fördelaktig grogrund för såväl könssjukdomar som oönskade graviditeter.

    En annan större studie (A comparison of Sexual Health History and Practices among Monogamous and Consensually Nonmonogamous Sexual Partners, Lehmiller JJ 2015) visade också på betydligt lägre användande av kondom samt en lika hög grad av könssjukdomar som man återfann bland de som levde konstant i ett öppet förhållande med multipla sexpartners.

    Vad grundar du ditt hypotetiska resonemang på om man får fråga?
    Anonym (Man med egen erfarenhet) skrev 2019-01-30 15:29:57 följande:
    Hur kan du veta det? Om otrohet inte är särskilt ovanligt, men många förhållanden lever vidare, så menar jag följaktligen att många förhållanden INTE påverkas negativt.
    Jag menar att, av helt naturliga orsaker, det är minst lika möjligt att människor och därmed förhållanden faktiskt påverkas positivt..
    Den stora majoriteten människor anser inte att det är okej att deras partner är otrogna mot dem. Otrohet är en av de vanligaste skälen till skilsmässor. I studier har upp till 40% av äktenskap där den ena parten varit otrogen tagit slut som ett resultat av otroheten. I de fallen det inte tagit slut har det med all sannolikhet ändå inte kommit som en positiv nyhet.

    Så ja, jag hävdar att otrohet generellt sett inverkar negativt på ett förhållande.
    Inte bara i de fall där sveket uppdagas utan också i de fall där den som är otrogen distanserar sig emotionellt och sexuellt från sin partner. Här är det säkert olika hur man reagerar och beter sig. Det motsäger inte att det skulle kunna ha en positiv inverkan också i vissa fall men då får du gärna utveckla på vilka sätt och varför du tror det.
    Anonym (Man med egen erfarenhet) skrev 2019-01-30 15:29:57 följande:
    Min uppfattning om känslor omkring löften och svek handlar strängt taget om vilka känslor man själv tillåter sig att ha, för vilket jag har redogjort i ett annat inlägg.
    Framförallt är det min bedömning att två olika individer inte tolkar ett löfte på exakt samma sätt utan man låter tolkningen påverkas av många olika omständigheter som fullt logiskt kan ändras över tid.
    Självklart kan det råda meningsskiljaktigheter mellan hur man definierar otrohet där det för vissa innebär att sexchatta, för andra är det kyssar, för åter andra är det bara sex som räknas osv. Man kanske kan säga att det oftast brukar röra sig om sex när otrohet är på tal och där finns inget tolkningsutrymme. Antingen håller du löftet eller så bryter du det. Jag har läst ditt tidigare inlägg men tvivlar på att sk. framtvingade löften förekommer särskilt ofta i monogama förhållanden. 
    Anonym (Man med egen erfarenhet) skrev 2019-01-30 15:29:57 följande:
    Det mesta du skriver är enligt min mening mest en fråga om hur du själv väljer att se på saken och hur du har låtit miljö och arv påverka dina egna uppfattningar. Det du tycker är logiskt är självfallet inte lika logiskt sett ur ett annat perspektiv.
    Och för att tillägga en sak: Självklart är jag färgad av dem precis som du utgår från hur du väljer att se på saken och det som legat till grund för dina åsikter. Jag har dock härlett ett flertal negativa utfall från otrohet (svek, skilsmässa, sjukdomar och oönskade barn). Vad jag kan se har du inte visat på några direkta positiva utfall i den här tråden utan mest skrivit om att otrohet fungerar så länge det inte blir upptäckt och att du inte tror att det oftast leder till något dåligt. Med andra ord ett föga sakligt eller välgrundat resonemang.
  • Miss Skywalker
    Anonym (Man med egen erfarenhet) skrev 2019-01-30 17:15:07 följande:
    För mig är det inte rimligt avkräva en annan människa trohet mot bakgrund av något av dessa argument eftersom inget av dem har ett direkt samband med otrohet. För mig har alla tre samband endast med vad du vill och hur du känner.

    Att du VILL avkräva din partner trohet, bara för att det är en önskan från din sida, tycker jag inte håller.
    Du vill inte att han ska få känslor, men hur kan man förbjuda någon att få känslor?
    Könsjukdomar och graviditet har absolut ett direkt samband med otrohet(sex). Det är snarare du som önsketänker då du själv har så svårt för trohet.. 
    Om jag knullade runt skulle jag mycket väl kunna bli gravid och få könssjukdomar och smitta min kille.
    Känslor för andra kan man alltid få men risken ökar markant vid intimitet. Av lojalitet vill jag inte utsätta min kille för det lidandet eller bli utsatt själv och förlora honom.
    Om du VILL knulla runt och utsätta din närmaste för detta, bara för att det är en önskan från din sida, tycker inte jag håller.
Svar på tråden Otrohet - vad tycker du?