Anonym (Tova) skrev 2019-03-04 19:28:57 följande:
Du känner inte av nån aptitlöshet än då? Ingen ångest av medicinen?
Hur tar sig din adhd uttryck? Om du får ge nåt exempel?
E du tjej, som mig?
Nej inte än, äter bara 36 mg nu. Men kanske lite känsla av att jag inte använder mat som tröst. Nej jag har ingen ångest skulle nog snarare säga att de minskat ist.
Jag är tjej ja.. eller jag jag är 30 så ;) tjej o tjej hehe.. Har upplevt alla mina problem sen jag var ung, men blev värre i tonåren! som ungdom var jag en "blyg" tjej, men som barn väldigt livlig och svårt att sitta stilla.
Annars har jag svårt att fokusera, försvinner gärna bort i egna tankar när folk pratar med mig spec när det är något ointressant. påverkad mycket av sinnesstämningar. säger gärna rakt ut vad jag känner tycker det är jobbigt med det sociala. har noll intresse för kallprat tex. Har ibland svårt att uttrycka mig , i min relation tex så säger ja ofta fel saker men upplever sj inte att jag sagt det på just de sättet. glömmer ofta vad jag sagt o gjort, blir av med saker hela tiden och har svårt o komma i tid.
Vet man inte om min Adhd så är jag ganska säker på att ingen hade gissat att jag har det, jag är väl ganska välfungerande utåt men mår dåligt inuti tror att jag skapat någon slags överlevnads strategi. Har känt mig nere i flera flera år, ätit antidepressiva men aldrig hjälpt. Alla läkare har princip varit ganska passiva mot mig o sagt men mår du verkligen så dåligt som du säger för att jag steg upp ur sängen varje dag.. vilket jag tror beror på just adhd för jag hade aldrig klarat att vara stilla så länge.. men nu när jag fick min utredning kände jag äntligen mig sedd och förstådd!! hur gammal är du?
